Hjälp mig förebygga

[co-SMAD4]

Vad skulle ni säga till någon som är suicid? Förutom att hjälp finns att få och här är telefonnumret. Något som inte låter som att man lassar över det på någon annan, om ni förstår mig. Något till individen, något som bringar tröst eller stöd till ett liv som fallerar. Vad hade ni viljat höra eller vad hade ni sagt?

(Viktigt: Om man känner att den här tråden försämrar ens mående, snälla lägg den på ignore. Vill inte att någon tar skada av ämnet. )

 

[MML]

Jag tror att det är svårt att ge några generella råd, eftersom det kan variera så mycket utifrån situation. Du har säkert redan sett det här, men jag tycker att 1177 har en del bra råd:

https://www.1177.se/sjukdomar--besv...du-hjalpa-en-person-som-har-sjalvmordstankar/

 

[Tezzi]

Ifall att du inte känner till sidan så vill jag tipsa om Suicide zero hemsida. Där finns bl.a. råd och tips på hur man stöttar någon som mår dåligt.

 

[Midsommarblomster]

”Jag ser dig och jag finns här”.

Jag tror, utifrån vad jag själv upplevt och sett runtom mig, att det är viktigt att inte skapa press. ”Gör si, gör så”. Eller låta sin egen frustration eller oro över situationen spilla över på den sjuke. Att visa att man finns där, påminna om att personen är värdefull och att det är helt okej att gå igenom vilka känslor man nu går igenom. Man ska nog också vara försiktig med formuleringar som att ”allt kommer bli bra” eller ”det kommer gå över” för är man så djupt på botten och verkligen inte upplever det så så kan det nog kännas förminskande och triggande. Öppen famn, icke-dömande och icke-styrande är nog mina bästa råd. Men visa att du ser och finns där.

 

[co-SMAD4]

Tack för era råd. Det känns viktigt att hon inte känner sig ensam i det här utan vet att hon har sällskap av en medmänniska, så jag checkar in med henne dagligen. Hon bor isolerat, vilket jag tror bidrar negativt. Hennes familj bor långt bort. Tror inte dom vet hur illa det är. Jag vet att statistiken inte talar gott för årsskiftet och suicida.

 

[Nepenthe]

”finns det något jag kan göra?”

Lite samma som @Midsommarblomster skrev men en öppning att en finns där och vill hjälpa.
Det betyder mycket för den som inte mår bra.
Hen kanske kan åka hem vid jul? Umgås med familjen?
Det är som du säger, värre att vara ensam och känna sig isolerad.

 

[Lyan]

För mig fanns/finns inget som kan göra det bättre tyvärr, men ”Tänk på de som älskar dig” gör det helt klart mycket sämre för mig för det känns som ett skuldbeläggande

 

[MML]

Tack för era råd. Det känns viktigt att hon inte känner sig ensam i det här utan vet att hon har sällskap av en medmänniska, så jag checkar in med henne dagligen. Hon bor isolerat, vilket jag tror bidrar negativt. Hennes familj bor långt bort. Tror inte dom vet hur illa det är. Jag vet att statistiken inte talar gott för årsskiftet och suicida.

Det du gör är väldigt fint, och kan vara väldigt betydelsefullt!

Att "bara" finnas där, och att hålla någon regelbundenhet i kontakten, kan göra så mycket. Det kan ge en känsla av att någon finns där, någon ser, och någon bryr sig om.

Det jag vill lyfta som en liten "varning" är dock att inte säga eller lova något du inte kan hålla. D. v. s. säg inte t. ex. att personen kan höra av sig när som helst, om du inte kan vara tillgänglig "när som helst". Säg i sådant fall hellre att hon kan höra av sig om hon vill, så ringer du upp så snart du kan eller vad som fungerar för dig. Samma sak gäller att t. ex. säga "Finns det något jag kan göra?". Det är en välmenande fråga, men det kan bli jobbigt om personen ber om hjälp med något som du inte kan göra. Dessutom kan det vara svårt att själv veta vad man vill ha/kan få/behöver för hjälp.

Några mer konkreta förslag kan vara till exempel: Vill du ha hjälp med att ringa till någon? Ska jag ringa till psykakuten och följa med dig dit? Har du ätit i dag, ska jag komma förbi med några matlådor?

Men viktigast av allt tror jag är att visa att du finns där, på det sätt som fungerar för dig. Att hon inte är så ensam som hon kanske känner sig, och att hon är betydelsefull och prioriterad. Det vet jag verkligen kan göra skillnad, på riktigt!

 

[Enya]

För mig fanns/finns inget som kan göra det bättre tyvärr, men ”Tänk på de som älskar dig” gör det helt klart mycket sämre för mig för det känns som ett skuldbeläggande

Det skulle jag också känna.

 

[Enya]

”Jag ser dig och jag finns här”.

Jag tror, utifrån vad jag själv upplevt och sett runtom mig, att det är viktigt att inte skapa press. ”Gör si, gör så”. Eller låta sin egen frustration eller oro över situationen spilla över på den sjuke. Att visa att man finns där, påminna om att personen är värdefull och att det är helt okej att gå igenom vilka känslor man nu går igenom. Man ska nog också vara försiktig med formuleringar som att ”allt kommer bli bra” eller ”det kommer gå över” för är man så djupt på botten och verkligen inte upplever det så så kan det nog kännas förminskande och triggande. Öppen famn, icke-dömande och icke-styrande är nog mina bästa råd. Men visa att du ser och finns där.

Att använda "den sjuke" när man pratar med den sjuke kanske man ska undvika. Personligen skulle jag ta illa upp. Man ser sig nog inte alltid som sjuk.

 

[Lyan]

Det skulle jag också känna.

Jag fick höra det så många gånger så till slut kändes det som att inte en enda brydde sig om att jag mådde dåligt utan bara om att jag inte skulle göra andra illa

 

[Enya]

Jag fick höra det så många gånger så till slut kändes det som att inte en enda brydde sig om att jag mådde dåligt utan bara om att jag inte skulle göra andra illa

Ja så kände jag också. Och när jag mådde som sämst orkade jag inte tänka på hur andra mådde utan hade fullt upp med att orka med mig själv, hur kan man begära att tänka på andra då? Det är bara ytterligare tyngd på bördan.

 

[Niyama]

D. v. s. säg inte t. ex. att personen kan höra av sig när som helst, om du inte kan vara tillgänglig "när som helst". Säg i sådant fall hellre att hon kan höra av sig om hon vill, så ringer du upp så snart du kan eller vad som fungerar för dig.

Om det inte är ett barn det handlar om så brukar de flesta förstå att "du kan höra av dig när som helst" betyder just det, men inte att personen svarar när som helst utan svarar när den kan. Den formuleringen har aldrig någonsin varit ett problem oavsett om nån sagt det till mig eller om jag sagt det till nån. Men sen kan det såklart finnas intellektuella funktionsnedsättningar etc som gör att det blir svårt, men då vet man nog att i just det fallet krävs förtydligande.

 

[Nepenthe]

”Finns det något jag kan göra?”

Är inte en fråga som betyder att den som frågar KAN lösa allt. Men den kan lyssna och kan svara ärligt OM det är något den kan hjälpa till med. Den kan förmedla till en annan kontakt/vården t.ex.

 

[emma-vsm]

Det är viktigt att vara en medmänniska och det är jättefint att du skapade den här tråden för att kunna vara ett stöd. Vill bara skicka med att inte glömma bort att ta hand om sig själv, även om det i vissa fall innebär att man behöver sätta gränser

 

[MML]

Ja så kände jag också. Och när jag mådde som sämst orkade jag inte tänka på hur andra mådde utan hade fullt upp med att orka med mig själv, hur kan man begära att tänka på andra då? Det är bara ytterligare tyngd på bördan.

Det här håller jag med om. När någon är "på botten" är det inte rättvist och inte snällt att, direkt eller indirekt, begära att hen ska sätta andras känslor före det kaos hen har inom sig. Dessutom är det ju inte alls ovanligt att människor som är suicidnära känner sig som en belastning för eventuella anhöriga genom att de mår så dåligt som de gör, och genom att be om hjälp, och genom att "störa" andra i sina liv. De behöver sällan mer skuldkänslor gentemot sina nära.

 

[Midsommarblomster]

Att använda "den sjuke" när man pratar med den sjuke kanske man ska undvika. Personligen skulle jag ta illa upp. Man ser sig nog inte alltid som sjuk.

Nej så behöver man ju inte uttrycka sig till personen i fråga.

 

[co-SMAD4]

Svarar alla: tack för era värmande ord och råd, även era personliga berättelser. Tack för att ni delar med er.

”finns det något jag kan göra?”

Lite samma som @Midsommarblomster skrev men en öppning att en finns där och vill hjälpa.
Det betyder mycket för den som inte mår bra.
Hen kanske kan åka hem vid jul? Umgås med familjen?
Det är som du säger, värre att vara ensam och känna sig isolerad.

Ja, hon ska åka hem till familj över jul. Hon isolerar sig ännu mer när hon mår dåligt, men jag tror närhet och umgänge över jul är kritiskt just nu - en chans att åka bort och komma ut ur "bubblan".