Oj det här blev vääärldens längsta svar men läs gärna igenom om du orkar
Jag har haft precis samma problem tills för några veckor sedan då det helt plötsligt blev bättre.
Vad som händer är att min häst rusar och då hoppar mer flackt vilket gör att hon river på högre höjder.
Jag trycker inte ner hälen ordentligt, vilket gör att jag kniper med knäna istället för vaderna, vilket gör att jag håller balansen mer med knäna vilket i sin tur gör att jag sitter framåtlutad som en himla jag-vet-inte-vad
Har man den ställningen (som du också skrev med knäna och hälen) så är det i princip omöjligt att sitta rakt, eftersom knäna håller emot.
Blicken är
på hindret istället för
över, vilket gör att jag mäter avståndet fel och alltid trycker av henne för tidigt, vilket i sin tur resulterar i att sprången blir större, hon ökar efter hindret och så går allt om och om och om...
Min häst är även framtung och har lätt för att rusa (vilket säkert beror på min urusla hållning i hoppningen. I dressyren sitter jag hur rakt som helst /mycket barbackaträning/ och där är hon Världens Lydigaste).
Vi har kämpat ganska länge med det här, men det blev inte bättre, så tillslut tvingade min tränare mig att sätta på en graman (usch vad jag hatade det).
Vad den gjorde var att hindra min häst från att rusa, vilket gjorde att jag inte behövde ha den diskussionen utan istället kunde koncentrera mig på att sitta rakt och tillbaka (vilket gramanen hjälpte till med eftersom den stoppade upp henne utan att jag behövde "anstränga" mig).
Den gjorde också så att hon förstod vilken form jag ville att hon skulle gå i, och själv kunde jag känna skillnaden och verkligen
förstå hur annorlunda hela ridningen blev när vi båda gick "rätt".
Sen fanns det natruligtvis nackdelar med gramanen också, hon förlorade mycket av sin positiva bjudning, och det var inte längre lika "kul" att hoppa, vilket självklart smittade av sig på mig också. Jag som var van att bara behöva nudda henne för att hon skulle hoppa av var nu tvungen att t.o.m. använda spöet ibland
Det blev för mycket för mig och efter 3 gångers användning (1 hoppträning/vecka) så slutade det med att jag stod och störtgrinade i stallet och sa att jag aldrig ville hoppa igen om det skulle vara på det sättet
Nästa gång körde jag utan. Tror att det var tack vare en blandning av att vi använt den några gånger så att båda förstått mer hur tempot och kontakten mellan oss skulle vara, samt att jag var koncentrerad till tusen på
allt; hållning, ben, knän, hälen och blicken - allt för att slippa sätta på gramanen igen. Och det gick asbra
Helgen som kom hoppade vi en 1,20 bana i full koncentration och världens samspel. Jag var sååå glad
Så mitt tips - även om du kanske är helt emot hjälptyglar - testa graman.
Även fast det inte är hästens fel att den rusar så ger gramanen dig mer tid att tänka efter själv och få till det du gör fel, vilket kommer gynna er båda.
Se bara till att du verkligen använder träningarna med gramanen till att göra något åt problemet, så att du kan börja rida utan den men fortfarande få till samma samspel efter bara några gånger.
Däremot rekommenderar jag
inte att bli fast på hjälptyglar, mitt ideal är ändå att i det stora hela klara sig utan sådant.
Lycka till
Ps Och tänk på att titta
över hindret och inte på det, det ger jättemycket och du ser avståndet på ett helt annat sätt.
om ja kommer ihåg, tihi Får se om de ger resultat!
