Hoppas jag får med alla svar nu.
Först - min inställning. Från början, när vi skulle chippa, så trodde jag faktiskt inte att det skulle bli några problem alls. När det sen blev jätteproblem så blev jag ju nervös (eller, inte nervös för att sätta nålen och så, men för om det skulel gå) att spruta. Försöker tänka positivt, men iaf första dagen så nog darrade händerna lite innan
Men för varje spruta jag får i henne blir det ju bättre.
Bara komma in och sätta nålen fungerar inte. Jag få iofs i kanylen iaf hallväggs, men sen far hon som en tokig i boxen. Inkl in i väggar etc om hon anser de är ivägen. Jag kan alltså stå utanför boxen och studera och hon härjar ändå. Och jag törs inte låta en kanyl sitta i och hästen är lös och härjar. Har jag henne i grimma blir det ungefär samma sak, jag orkar inte hålla.
Men är jag bara säker på att hon är still så är det inga problem att snabbt sätta nålen. Och nu har jag ju (iaf än) löst stå still problemet. Och förhoppningsvis så vänjer hon sig (så vi inte får en upprepning av förra ggn när vi fick sätta ut penicillinet efter tredje sprutan för det inte gick mer, inte ens veterinären kunde).
Ang veterinären komma ut, så javisst kan han (eh, teoretiskt ivf) komma ut morgon och kväll. MEN det är inte till någon hjälp om jag inte få henne att stå still, och det misslyckades alltså trots tre erfarna personer (och när hon var tre veckor misslyckades det också, trots veterinärhjälp). Så veterinären kan visst komma ut och spruta, men det kräver att medhjälparna lyckas hålla hästen, vilket inte går. Och får jag henne bara att stå still så kan jag ju spruta själv. Så olycksrisken är lika stor/liten med veterinär som utan. Möjligen något större med bara mig iom att vet är vanare att spruta, men det är ju samma risk som alltid när djurägare sprutar.
Jag har pratat med både vet och klinik, och båda säger samma sak - att visst kan de (försöka) spruta men får man inte hästen att stå still så kan de inte hjälpa, och iom att jag nu lyckats få henne still så är det bättre jag sprutar själv. Ju lugnare (ha ha) man kan hålla fölet dessto bättre, och det är en stress i sig att vara fastnaglad mot en vägg mha linor, men jag är iaf familjär, en främmande människa i det läget skulle ytterligare öka på pressen (enligt vet & klinik då).
Och jag är inte orolig för sjävla sprutandet, dvs sätta nålen och spruta, kände jag mig minsta osäker på det skulle jag ställa på klinik eller be vet. Utan det är det där med att stå still.
Ang plegg - japps, hon ska pleggas två gånger/dag i 10 dagar om det är det som krävs. Nu har jag ju sprutat tvås prutor utan plegg och tänker fortsätta utan plegg sålänge det fungerar. Är bättre om hon är fullt medveten om vad som händer och att det inte är så farligt och kanske vänjer sig. Men krävs det kommer jag plegga henne 2 ggr/dag.
Smma sak med EMLAplåster (som inte fastnar på häst tyvärr, och krämen ska ju täckas över) och xylocainkräm (det bedövar som emla ungefär men beh inte täckas över), sålänge det fungerar utan så kör jag utan, så hon förhoppningsvis vänjer sig och inser att man inte måste fara i taket. Annars är ju risken hon fortf är lika stickrädd, och så står man där i ett akutläge och måste sticka och ingen xylocain-kräm finns det. Men jag kommer använda det med om det krävs.
Hoppas jag inte glömde svara någon nu.
Men som sagt, "bara" 18 sprutor kvar (9 dagar) och hitills har ingen dött, så det går framåt! =)