Jag har kronisk uretrit. Debuterade någon gång i 13-års åldern. Både jag och sjukvården trodde då på UVI då symptomen var de samma. Dock alltid negativ på odlingarna och antibiotika hjälpte inte. Sprang hos barnmorska och gynekolog som inte hittade något, testade mot alla möjliga könssjukdomar (då hade jag hunnit bli några år äldre och hade regelbundet sex).
Till slut kom jag till en urolog (världens bästa
) som hade koll på det här med uretrit som fortfarande många läkare och urologer knappt vet något om, det underdiagnostiseras mycket.
Det finns inget botemedel men flertalet olika behandlingsmöjligheter.
Hiprex åt jag i början i flera år, gick sedan över till tranbärskapslar för att sedan inte ta något alls. När jag för ett år sedan fick mycket besvär igen började jag med Hiprex igen men märkte efter ca 1-2 månader ett samband med en ökad känsla av att det bränner och svider i urinröret på ett annat sätt än mitt normala problem, och kom på att det började när jag började med Hiprexen igen. Slutade med Hiprex och de besvären försvann.
Jag tycker definitivt att TS ska söka sig till urolog om inget annat hjälper. Jag tog själv kontakt med min, hon tog emot utan remiss och gör det fortfarande (i Stockholm).