hästviskare !

Sv: hästviskare !

Acka skrev:
Jag tror fullt ut med det här med som du kallar det hästviskare. Men jag sk nu går en djurkommunikations kurs som lär mig att kunna prata med mina egna hästar :D man kan som djurpratare prata med alla sorters djur, känna olika allerigska reaktioner, andra skador m.m. Jag ska gå den kursen och det ska bli så roligt, man kommer in i en helt annan värld.
...::Acka::...

Hur kan man känna skador genom att prata med hästen? Jag vet ju knappt själv VAD som gör ont om jag har ont någonstans...Och, om hästen säger till dig att h*n har ont någonstans, har du tänkt göra någonting åt det själv då eller ta ut veterinär och få det bekräftat?
 
Sv: hästviskare !

Jag vet en som kan. Den andra jag vet kan vad den utger sig för att kunna har jag personligen inte använt mig av via telefon, så hur denne är i det avseendet vet jag inte.

Rättelse; det finns ingen som pratar med hästar via telefon. Men det finns de som kan prata med hästar på distans, och meddelar således vad hästen sagt via telefon - till ägaren ;)

För jag vet faktiskt INGEN häst som pratar i telefon :D
 
Senast ändrad:
Sv: hästviskare !

guud vad kul ! men det läör vara svindyrt också va ?
:angel: :angel: hehe :D
kram
 
Sv: hästviskare !

Nää precis.
Om hästen är i stallet. Matte 3 mil bort och hon har på linjen en hästpratare som sitter 79 mil ännu längre bort, så tycker jag det lukta bluff på lång väg.

I alla fall lättförtjänta pengar.

AM
 
Sv: hästviskare !

Jag har gjort alla mina konsulteringar med hästpratare på distans (betydligt mer än 79 mil, kan sägas), hästprataren i fråga hade ALDRIG fel samt att jag inte betalat ett enda öre. Jag har försökt få betala, men personen i fråga låter mig inte ;) Personen i fråga har dessutom, utöver att ha pratat med hästen jag hade, hjälpt mig med än det ena och än det tredje - på distans. Utan att ta ett öre betalt.
 
Sv: hästviskare !

Nafayette skrev:
I alla fall lättförtjänta pengar.

Jag kan iofs bara tala för mig själv, men för min del är det absolut inte pengarna som är det viktigaste - det är att djuren och ägarna får hjälp med vad det nu än är som är fel, eller bra - det behöver ju inte vara något speciellt.
Lättförtjänta pengar vet jag inte direkt om det är, jag tar inte mycket betalt (vilket jag faktiskt ganska sällan Gör dessutom, är som sagt inte det viktigaste) och dessutom tar en konsultation längre tid än vad man kan tro. Om jag ska räkna timpenning så tjänar jag inte mer på det än vad någon annan gör på sitt jobb :) *saknar den vanliga glada smileyn*.

Att kommunicera genom en bild med en häst 100 mil bort är samma sak som att sitta 1 meter ifrån den, det är på distans vilket som. Direktkommunikation är när man i princip sitter inne i boxen hos hästen och kan röra den, vilket jag undviker. Vill inte heller veta något om djuret innan en konsultation, allt för att få ett så korrekt resultat som det bara går. Har nöjda djurägare över en stor del av europa, så visst funkar det på distans - trots att jag helt ärligt har tvivlat ibland. Men man får en liten aha-känsla när djurägaren kan berätta att detaljerna faktiskt har stämt. Trots att det kan vara hundratals mil emellan oss.

Och som tassetass skrev innan, hästar kan inte prata i telefon ;).
 
Sv: hästviskare !

Visst blir man nyfiken.
Jag trodde det var något onaturligt eller att det var bara nån som kunde detta .Men helt plötsigt är det så många som kan :D
 
Sv: hästviskare !

Hästar kan inte prata. Inte ens viska.

Hästar kommunicerar på ett universellt språk som kallas telepati. Detta språk kan alla levande individer använda sig av.

Om vi sen tror på det eller ej är ju upp till var och en, sådana här trådar blir lite fel då den "ena sidan" ofta vill motbevisa. Det vore som att bevisa att kristendomen är den enda rätta, då det handlar om tro.

Tror man så gör man. Annars inte. Respekten häremellan brukar vara ganska dålig, på båda hållen faktiskt.

Kommunikation på distans är såklart konstigt i mångas ögon, dock inte svårare än kommunikation på plats.

Skillnaden är om du är innanför eller utanför hästens energifält.

Många, hundratals människor som gått kurser blir förbluffade hur enkelt det är, och aha-upplevelsen stor då de upptäcker att "jamen, detta gör jag ju varje dag"

Summa sumarum bliver att tro eller ej, men använder telepati, det gör vi varje dag. Mellan syskon, mellan makar, mellan mamma och barn, mellan människor och djur.

Man "känner" på sig att ens djur vill det eller det. Man får för sig saker.

Sen är ju skillnaden stor mellan medveten och omedveten kommunikation.

Den omedvetna kommunikationen blandar man ihop med sin fantasi. Den medvetna kommunikationen vet man, kommer från djuret.

Alla kan träna upp sin telepatiska förmåga, OM man har intresset.

Sen kan man ju undra om Insider verkligen tog upp ämnet objektivt och inte vinklade isönder det hela, vi konsumenter är ena tacksamma själar, vi går på allt som sägs på tv.

Insiders producenter ville att vi skulle få den bilden vi fick, och det fick vi. Vad det hade och göra med den smala hästen undrar jag ännu.

Det som sägs på TV är inte alltid sant. Kanske skulle folk vakna till liv och använda sina grå själva?

Om Insider hade visat programmet som det var meningen från början hade tv-tittarna fått en HELT ANNAN BILD

och då kan jag lova att inte en endaste hade ens reflekterat över en djurkommunikations uttalande, utan i stället lagt er energi på att förundras över storyns egentliga innehåll.

Jag tycker för övrigt att det är jättebra att man synar sömmarna på folk och att man tar referenser på de folk man tar hjälp av, men hela sanningen är ju inte så att bara för att en är nöjd med en djurtolk så måste en annan bli det.

Det som passar en passar inte en annan.

Något annat lustigt är att man får inte tjäna pengar på att arbeta som djurtolk, jag ler med hela ansiktet åt detta banal skrattretande uttalande. Men alla andra som har yrken får lov att tjäna pengar. Till och med yrkesmördare tjänar pengar, när ska folk börja skrika om det?

Varför ska man jobba gratis? Djurkommunikation är en tjänst som kostar, Healing är en tjänst som kostar, Ridundervisning är en tjänst som kostar, etc.

Vi har så många duktiga djurkommunikatörer i vårt avlånga land, för att inte tala om hur många det finns i Europa! och ännu fler utanför!

Alla befinner sig på olika nivåer i sitt lärande och varande och rent personligt TROR INTE JAG att någon illasinnat försöker bluffa sig till några futtiga hundra spänn.

Det är en jättestor grej att inför ägaren läsa upp det som kommit till en när man kommunicerar, man känner sig som jordens minsta varelse i några sekunder, tänk om inget stämmer! När sen ägaren bekräftar allt eller det mesta och när man till och med får som ibland, Credit utöver det vanliga, man kan lösa stora problem, knutar låsta sedan länge, då vet man att detta är värt mycket mer än några pengar!
Bekräftelsen i sig är så mkt större än lönen, men.....att ta betalt för sin tjänst är ju fullt normalt då många har det som yrke!

Jag älskar mitt arbete, skulle inte byta ut det för något, jag känner att jag hjälper så många på hela jordklotet och jag vet att jag har ett yrke som stimulerar mig som människa, jag är lycklig och jobbar med glädje. Hur många gör det?

Jag har gjort många, åtskilligt många kommunikationer gratis, jag har hjälpt otroligt många med sin hund och katt och häst i livets sista skede, naturligtvis skulle jag aldrig ta betalt då, jag har hittat mängder av bortsprungna djur, naturligtvis skulle det aldrig kosta, jag har upptäckt sjukdomar som veterinärer inte hittat och sänt iväg ägarna med sitt djur till veterinärern igen, detta har jag aldrig tagit betalt för, detta är glädjen i mitt arbete.

Jag har fullkomligt slutat med att göra kommunikationer för ägarens skull, oftast är de bara intresserade av att få sensationsnyheter, detta är inte intressant för mig att förmedla, jag jobbar hellre med relationer, problem och helheten. Observera noga att detta är ingen reklam. jag tar inga som helst nya kunder då jag är fullbokad flera år framöver vad det gäller djurkommunikation. Inte är jag det för att jag bluffar i alla fall.

Man måste känna. Som ägare har du ett ansvar. Känns detta rätt? Känns detta bra? Är denna människa pålitlig?

Lägg inte över skulden på den du anlitar för att du inte är nöjd, då följde du inte din känsla.
 
Sv: hästviskare !

ako skrev:
Jag tycker inte det är det minsta häftigt med oseriösa människor som påstår att de kommunicerar med djur och får svar formulerade på människospråk tillbaka.

Håller totalt med. Inte det minsta häftigt. Hela grejen med hästviskare kom i samband med filmen. Innan dess hade ingen hört talas om det. Tycker som AKO sorgligt att folk får hålla på och sko sig på folks välvilja (dvs häst ägare som är god trogna och litar på dem). Det är samma som tex seanser för människor som förlorat sina annhöriga och sörjer och önskar att de kunde få kontakt med sina döda och kära. Hemskt att sko sig på det!
Tycker det är konstigt i våra dagar att sånt här funnit befästning till den nivå det har. Rent bedrägeri och påhitt anser jag.

Sen kan man kommunicera själv med sin häst genom att läsa dess tysta kommunikation och förstå dess kropps språk och helt enkelt vara öppen för den.
Men det är en annan sak eller hur? ;)
 
Sv: hästviskare !

Jag har anlitat två hästkommunikatörer de senaste tre åren och det har bara varit positivt. Första gången var det med min förra sköthäst vars ägare bestämt att han skulle avlivas. Hon som pratade med han berättade saker som bara jag och han kunnat veta. Sen när vi kom till dom lite mer "känslosamma" frågorna så lipade både jag och hon när hon berättade vad han förmedlade.
Andra gången var alldeles nyss. Bara någon vecka sen. Vi har en indiansk medicinman som jobbar hos oss några veckor varje år och jag frågade han om han hade lust att träffa min foderhäst. Sagt och gjort. Det var jätteintressant. Kicking (hästen) berättade bl a om att han var lite förvirrad över sin roll just nu. Först tränad till en sak och sen helt plötsligt tränas till en annan sak. Han pratade åxå om sin skada i höger bakknä. Han pratade om sin ägare som han kände hade svikit honom nu när han inte skulle tävla mer. Berättade även att han älskade sin ägare så mycket och nu kändes det som om ägaren inte längre tyckte om honom tillbaka. Han sa att han älskade mig väldigt mycket åxå, men var rädd att även jag skulle svika.
Little Crow sa efteråt att Kicking är en mycket känslig varelse, självständig och påhittig. Indiangubben tittade allvarligt på mig och sa att jag måste träna mig på att bli ännu mer lyhörd på Kickings känslor och önskningar. Han sa att han bett hästen vara ännu mer tydlig i sitt sätt att tala om vad han ville och inte ville. Sen fick jag "order" om att prata med ägaren.
Gjorde som jag blev tillsagd att göra. Hos ägaren kunde jag na en tår i ögonvrån när jag berättade och han skyndade sig genast ner i hagen med en påse äpplen. Det var en väldigt harmonisk häst som väntade på mig i hagen den kvällen.
Och han har blivit tydligare i sitt sätt att vara. Numera talar han direkt om ifall det är något han inte gillar och våran relation har blivit ännu bättre ;)
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: hästviskare !

Acka skrev:
Jag tror fullt ut med det här med som du kallar det hästviskare. Men jag sk nu går en djurkommunikations kurs som lär mig att kunna prata med mina egna hästar :D man kan som djurpratare prata med alla sorters djur, känna olika allerigska reaktioner, andra skador m.m. Jag ska gå den kursen och det ska bli så roligt, man kommer in i en helt annan värld.
...::Acka::...

Tja, det där med en helt annan värld tror jag absolut stämmer in på de som påstår sig kunna, och själva i många fall säkert tror att de kan, kommunicera med djur i mänskliga termer och formuleringar...

Snälla ni allihop: Djur är djur, inte människor. Vi människor kan lära känna våra djur, lära oss att läsa deras signaler och beteenden och genom kroppsspråk (och enstaka korta kommandon) läsa av hur de mår och kommunicera med dem på deras vis. Djuren har dock inte förmågan att ge ens en hästviskare detaljerade berättelser formulerade på talat språk ("Jag föddes i en stoooor hage. Min första matte hade flätor och var elak osv...").

Att sedan vara duktig på att läsa av sina djur är en HELT ANNAN SAK.

/Anna-Karin, som är trist och traditionell, men som faktiskt lever i verkligheten, och inte i någon annan värld, däe "Hundar börja prata mat", som I Lady o Lufsen på julafton.
 
Sv: hästviskare !

Fast ingen av de hästpratare som var med i programmet fick ju fram rätt saker och sa dessutom helt olika saker om samma häst.

Nja, är mycket skeptisk mot sånt där, tror inte på det ett dugg! Skulle iofs vara intressant att se om de kan få ut nåt vettigt från min hingst tex men jag skulle inte betala ett öre för det, just för att jag inte tror på det.
 
Sv: hästviskare !

Jag har fått svar på frågor om min häst, utan att personen ens har träffat min häst. Så har h*n prickat exakt rätt.
Bla viste jag att min häst var lite stel i höger bakben, personen berätade att hon kände av något som satt på höger bakben en bit upp..... Kan ju erkänna att jag blev lite paff....
Sedan så frågade jag om en sadel.. Jag skrattade när jag fick svaret, då jag visste att personen hade träffat exakt rätt (personen i fårga vet vad jag skattade åt :o :angel: )

Men personen har inte para prickat rätt på min häst, utan även på andra vänners hästar! Saker som personen inte har en aning om, men endå prickar exakt!!


Kan erkänna att jag inte trode på sådant här förut, men komm till en punkt där jag ransakade mina egna egenheter/förmåger, där blev vändpunkten!
 
Senast ändrad:
Sv: hästviskare !

Du står i din fulla rätt att inte tro på det, jag respekterar det. MEN... Döm inte ut en yrkeskår pga ett sensationsjournalistikprogram där förvisso tämligen välkända bluffar vr med, men där allt kanske inte gick rätt till hela tiden...
 
Sv: hästviskare !

Det går att "prata" på distans med djur.
JAg "pratade" med en häst som finns ca 5 mil ifrån mig. Jag hade fått ett kort via mailen. Jag fick lite värk lite nedanför armbågen och det visade sig att hästen hade ett överben strax under framknät.
Jag har aldrig sett hästen "in live".
M vH Mannis
 
Sv: hästviskare !

mannis skrev:
Det går att "prata" på distans med djur.
JAg "pratade" med en häst som finns ca 5 mil ifrån mig. Jag hade fått ett kort via mailen. Jag fick lite värk lite nedanför armbågen och det visade sig att hästen hade ett överben strax under framknät.
Jag har aldrig sett hästen "in live".
M vH Mannis

I så fall borde det ju gå att prata med andra människor på samma sätt... Barför talas det inte lika mycket om det? Är det för att människorna faktiskt kan intyga att det INTE funkar?
 
Sv: hästviskare !

Tassetass skrev:
Du står i din fulla rätt att inte tro på det, jag respekterar det. MEN... Döm inte ut en yrkeskår pga ett sensationsjournalistikprogram där förvisso tämligen välkända bluffar vr med, men där allt kanske inte gick rätt till hela tiden...

Ja, så länge människor som vill betala för det gör det som en kul grej, så varför inte? Varsågod! De finns ju de som tycker det är kul att gå och spå sig oxå. Den stora faran som jag ser med hästviskeri och andra mindre vedertagna metoder är att djuren riskerar att bli lidande just för att man förmänskligar dem och inte längre ser dem för vad de faktiskt är. Det har ju dessutom varit ett par uppmärksammade fall med uppenbart dödssjuka hästar som inte har avlivats trots att de borde ha gjort det bara för att ägaren s a s gripit det sista halmstrået och anlitat en viskare sióm påstått att hästen sagt att den vill leva... Sådant tycker jag är väldigt otäckt.
 
Sv: hästviskare !

Jag tycker tyvärr att det är en mycket tvivelaktig yrkeskår och många gånger funderar jag också på skötare/ ägares prioriteringar eller investeringar. Det går ofta bra att lägga pengar på en sådan konsultation, medan en grovfoderanalys är för dyr. Eller skoning med tätare intervaller, eller vad som helst ...

Betalning för beställd tjänst är väl självklart - anlitar jag någon så vet jag ju att det kostar. Det är då man tar betalt samtidigt som en majoritet av uppdragen (?) talar om vilken färg på grimman hästen vill ha - ja, då blir inte ryktet bättre heller.
Att bli hästviskare/ djurtolk eller vad man väljer att kalla sig efter en helgkurs gör att jag blir lika tvivlande till det som till många barfotaverkare. För att bli skicklig på något som är så pass individuellt skulle åtminstone inte jag kalla den tidsintervallen för adekvat utbildning inom området.

Att det sedan finns människor som är väldigt duktiga på att läsa av och hantera djur eller medmänniskor, det kan jag gott hålla med om. Och att vissa individer faktiskt är känsligare och har lättare att stanna kvar i nuet och fokusera på uppgiften ökar självklart lyhördheten inför djuret eller situationen och signalerna. Det kan å andra sidan också sägas känneteckna en duktig hästmänniska.
 

Liknande trådar

K
Ridning Jag började rida när jag var 6 år, nu är jag 24. Jag har ridit regelbundet i stort sett hela mitt liv, med undantag för de två senaste...
2 3
Svar
59
· Visningar
8 795
Senast: emlem
·
Träning Ja här kommer ett lite meningslöst inlägg men måste bara få skriva av mig lite :D Äger en 05:a som inte riktigt har funkat som jag...
Svar
6
· Visningar
1 141
Senast: Minnaa
·
Hästvård igår när jag skulle på lektion så började heppan halta när vi travade, i skritt märktes ingenting. är vänster framben har reagerat...
Svar
3
· Visningar
716
Senast: TantEster
·
P
Träning Nu är det såhär, att jag har en 10 årig D-ponny valack (blir 11 i Januari) som har varit dålig i sitt framben sedan Mars. Jag köpte...
Svar
7
· Visningar
1 286
Senast: Myzan87
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp