Jag har lite svårt för svenska halvblod. Är det inte ständiga hältutredningar? Kotpelsförträngningar, lösa benbitar, kissing spines, krånglande SI-leder, magsår, förträngning i halskotepelaren, upp-som-en-sol-ned-som-en-pannkaka? Tycker mig höra "Den hästen har så otroligt mycket talang MEN...." Sedan verkar de vara experter på att skada sig i hagen.
Jag reserverar mig för att en viss typ av människa vill ha svenska halvblod, kanske tävlingsmänniskor, och att avvikelserna till viss del är handhavandefel. Dessutom verkar det inte helt ovanligt att avla på ett defekt SWB-sto eftersom stamtavlan är så fin.... Jag vågar inte köpa ett SWB.