Den här tråden får mig på riktigt förvånad. Köra med GPS? I vardagen? På vägar där man hittar och kan varenda liten millimeter av asfalten? Aldrig att jag skulle pyssla med det enbart för att hålla koll på hastigheten. När jag kör bil ligger min mobil i någon lämplig ficka eller väska. OM jag kör efter gps så ligger den i passagerarsätet och skriker åt mig när det är dags att svänga
(m.a.o. jag ser inte ens skärmen). Visar google maps hur fort man kör? Det hade jag i så fall ingen aning om.
Jag är ingen bromskloss i onödan på vägarna. Att följa trafikrytm, anpassa sig efter väglag och veta vilken hastighetsgräns som råder på aktuell väg ser jag som självklarheter.
Det som ändå stör mig är:
De som vinglar och omöjliggör omkörningar.
De som gör idiotomkörningar (kastar sig förbi, inte använder blinkers m.m.).
De som ligger två millimeter bakom min bil utan någon som helst vettig anledning till det.
De som kör ordentligt när jag sitter i "tuff" bil och beter sig som as mot mig när jag sitter i liten fjantig småbil (jag kör likadant oavsett bil).
Men. Hur störd jag än blir så anser jag att det bästa jag kan göra är att slappna av, köra lugnt, vid behov köra om vid lämpligt tillfälle, sätta igång musik som får mig på bra humör och hålla avstånd till andra. Det spelar ingen roll om den framför mig kör 50 på en 60-väg. Jag blinkar inte med helljus, jag kör inte för nära bakom. Jag ligger bakom tills det går att göra en säker omkörning.
Inte sjutton vinner man någon större tid på att köra som en idiot, och inte heller blir man gladare av det? Jag kommer hellre fram två minuter senare, avslappnad, än precis vid lämplig ankomsttid men sur och frustrerad över förare som jag ändå inte kan påverka (och som inte påverkat mig mer än att tex köra långsamt).
