Hästen ska lära sig respektera!

[kopparberg]

Men han har väl inte för vana att meja ner folk?

 

[Sammet]

Re: Varför ledare över sin häst?

Om två individer är tillsammans bildar de en flock.

Om det inte finns några andra individer i närheten så är de den enda flocken.

Och när två individer bildar en flock blir en den högste i rang, häst A, det innebär att han blir ledaren. Men det innebär inte att han blir en bra ledare. Han kan vara en urusel ledare men den andra hästen är ännu sämre, men om det skulle komma en till häst skulle den lätt kunna ta ledarskapet om den är bättre lämpad för det än Häst A.

Alla flockar behöver en ledare, men det betyder inte att alla flockar har en bra ledare!

Så fort man blir en liten flock så blir en ledare, men det behöver inte betyda som sagt att den ledaren är en bra ledare. Han har blivit ledare genom att de inte har en bättre ledare. Precis som i en hage där det går hästar utan en bra ledare, där en häst har tagit ledarskapet genom våld.



Ang. respekt så har Stiftelsen för Respekt börjat köra sina reklamfilmer igen. Jag tycker de visar väldigt bra hur man ska få respekt, eller rättare sagt hur man inte ska ta respekt.

http://www.respekt.org/start.html Titta på Nyheter och skrolla ner till "Äntligen".

Här kan man tydligt få en inblick i att respekt kan vara två saker! Positivt eller negativt!

 

[Tassetass]

Inte numer, men förr gjorde han det. Innan jag kom i kontakt med rätt folk som lärde mig hantera honom så hände det dagligen dags att han slet sig, prejade ner mig i diket, trots kedjegrimskaft, träns eller vad jag nu fick tips av "kunnigt hästfolk" att använda. Har till och med hört att folk lett honom med TVÅ kedjor, en som hållt i vardera kedja, och att han ändå slet sig.

Sekunden jag kom i kontakt med NH, och framför allt Seven Games, åkte kedjegrimskaftet ut och tränset på hyllan, och bara med rätt attityd hos MIG och kanske några veckors arbete, var det lätt som en plätt att leda in honom på slakt grimskaft.

Hästar som blir felbehandlade på det sättet stänger antingen av en del av kommunikationslinjen och "ger sig", och visst, man kanske kan leda in hästen lugnt - men man förlorar en stor del av kommunikationskapaciteten. Eller så stänger dom av och drar iaf - och då blir det riktigt jävla farligt.

 

[Tassetass]

Re: Varför ledare över sin häst?

Jag tror vi egentligen håller med varann, vi använder bara olika ord för saker. I ditt inlägg nu så använder du ordet "ledare" där jag skulle ha använt ranghögste.

I min värld finns det inga bra eller dåliga ledare, antingen är man ledare eller ej. När Malte hade sin senaste kompis var han inte ledare i hagen, men däremot ranghögste - för Malte är inget ledarmaterial, han har inte den mentala kapaciteten och stabiliteten. Han använde inte heller våld, eftersom hans kompis var av det absolut mest korkade slaget och dyrkade marken Malte gick på

Men som sagt... Jag tror vi bara definierar saker olika. För mig finns det bara BRA ledare, eller så är man inte ledare alls. Ledare blir man när hästen/hästarna anser en vara tillräckligt smart, klok, värdig att respektera och förtroendeingivande - det är inte en roll man kan "ta", utan det är en roll man får. Man kan försöka ta den, som vissa hästar gör, men har dom inte det som krävs så får dom inte den rollen av flocken. Är det då en häst som "manglar" till sig att "Okej, du bestämmer", så gör den det inte i form av ledare, utan i form av en "påtvingad" ranghögste.

Kul med hur man definierar saker

 

[Boj]

Som sagt, svårt att svara på rakt ut. Men man kan ha följande tankegång, eller så tar man hjälp från någon duktig i området.

Hästar är inte logiskt tänkande, men dom begriper till att skilja på vad som är bekvämt eller obekvämt.

Så när man väljer övningar till att träna sin häst, detta gäller redan från det att man hämtar hästen i hagen. Skall den bara få två alternativ, ett som är bekvämt samt ett som är obekvämt. Hästen kommer att välja den bekväma vägen, det är enklast så tycker den själv.

Detta går som en röd tråd genom all träning/ridning, och något dom själva tillämpar i sin egen uppfostran av varann.

 

[_Tazty_]

Fast då måste man väl få säga att Malte hör till undantagen?
(Dvs en rejält felbehandlad häst)
De flesta hästar får man nog enkelt stopp på med en hingstkedja (utan blodiga munnar till följd).

Som lil-sis beskrev, det räcker oftast att använda den en gång, sen kan man lugnt promenera vidare med slakt grimskaft.

Tycker original-inlägget tyder på en riktigt ouppfostrad häst bara! :smirk:

 

[Tassetass]

Känner fler än Malte... Och det är är så förbaskat lätt hänt att hästen sliter sig en gång, inser att "det gör ont, men jag kom loss!", och sen är karusellen igång. Det är så fruktansvärt, idiotiskt KORKAT att ta till såna metoder, när det finns dom som är så mycket enklare och så mycket effektivare.

 

[martha]

för att inte tala om VAD som kan hända om dom kommer loss med stigbett, hingstkedja odyl

 

[Sammet]

*ryser* Speciellt om man lagt hingstkedjan över nosryggen!

 

[Youma]

Jag är definitivt för att andvända rösten. Hästar lyssnar på oss mer än vissa här tycks tro.

Jag tycker att hästar är oftare oupmärksamma än direkt olydiga.

Jag småpratar hela tiden när jag pysslar, så att hästen har bra koll var jag är. Då slipper jag oftast att hästen skallar eller trampar på mig.

Men en del hästar verkar ha lärt sig att ignorera människan, som om det är bara en fjärt som pillar på de, ända tills man kliver upp på ryggen på dem.

Så hur ska man påkalla uppmärksamhet? När hästen knuffas? När den ignorerar att man försöker flytta på den?
Om man inte andvänder rösten, hur gör man då? Med kroppen säger ni, men det går ju inte om hästen ignorerar de kroppsignaler man ger?

Sen är det lite "lyx" att kunna vara konsekvent och vara den enda som håller på med hästen. Tänk er ridskola, med många elever, ägare/medryttare där den ena är mera av "låt gå" typen, och den andra är stenhårt bestämd?



Svårt är det. Tycker inte heller att kedjor och sånt ska behövas. Vad kommer man att tycka när någon har gjort sig allvarligt illa då?

/Kluven

 

[Boj]

Sen är det lite "lyx" att kunna vara konsekvent och vara den enda som håller på med hästen.

Nej det är inte alls någon lyx, egentligen en självklarhet om man får säga så. Om man nu skulle vara fler på samma pålle, tex ägare och medryttare. Kan man ju faktiskt kommunicera med varann om vad som gäller, och hur man skall hantera olika situationer.

Att hästen får en konsekvent behandling är en ren trygghet, hästar är vandjur och inte alls å ombytliga som man kanske kunde tro. Mycket förändringar skapar osäkerhet, och hästen känner sig allt som oftast inte trygg då.

Ang ridskolehästar, så ser man ju snabbt den effekten. Vissa stänger av och nonchalerar människan, andra bits sparkas och slåss. Gemensam nämnare är osäkerhet i sin situation, hästen beter sig precis som den skulle ha gjort i en ny flock.

 

[Calazirya]

 

[lil-sis]

Fast jag påpekade tretton gånger att jag INTE använde kedja utan grimskaft UTAN kedja. Men med längd.

 

[Tassetass]

Visst är han snäll numer?

 

[kopparberg]

Stallägaren har en häst med klaustrofobi.
Som fick panik och gjorde som du skriver din häst gjorde. Hon mejade alltså ner det som stod i vägen och flydde.
Kompisen har haft den hästen (det är en aktiv galoppör) hos en tränare som är känd för att få ordning på problemhästar.
Hur hästen var att lasta och köra i transport kan du ju bara tänka dig...

Innan den hästen varit hos problemhästtränaren så har jag varit med och lastat denna häst för ett år sedan.
Det tog fem minuter att få in hästen när vi gjorde som jag gör när jag lastar hästar. Ingen stress, inget spö.
I vanliga fall är det tal om TIMMAR för att få in hästen.

Men hästens cellskräck genom dörrar var fortfarande kvar när hon fick hem henne till stallet nu i höstas.
Jag har aldrig gjort eller lärt mig några NH-lekar, och heller ej behövt använda kedja eller stigbett på denna häst.
Och jag har ändå ALDRIG blivit påsprungen av henne (vilket jag INTE skulle acceptera), eller ens haft problem att ta in/ut henne.
Hon tassar lugnt med på slakt grimskaft.

Mkt beror på attityden hos den som hanterar en sk problemhäst. Förutsätt att det ska bli problem, och det blir det.
Krångla till det hela, och det blir krångligt.

Men dock anser jag att OM man har en häst som mejar ner folk, av en eller annan anledning, så hanterar man den SJÄLV!
Man utsätter inte andra för risken att bli skadade om hästen uppför sig så farligt med dem.

Och man begär inte heller att andra ska lära sig en massa specialtrick för att kunna hantera en häst.
Antingen lär man själv sin häst att bara helt enkelt kunna hanteras på ett enkelt vis, eller också hanterar man sin häst själv.

 

[fejko]

Jag tycker det finns någon slags 'mjukishysteri' här på forumet. Visst det är inte bra att använda våld och för det mesta går det bra utan, men hur gör hästarna själva i hagen vid en ranguppgörelse? Jo de börjar med att hota och sända ut signaler, men går det riktigt långt så ställer de sig med bakarna mot varandra och sparkar tills en ger sig.

Jag tycker naturligtvis att man ska använda kroppsspråk och andra signaler i den utsträckning det går men om saken ändå ställs på sin spets, kan man även behöva tryngre artilleri. En rätt använd hingstkedja kanske bara behöver användas en gång för att hästen ska förstå vad som är rätt och fel (att man inte får dra iväg med matte som en vante i grimskaftet). Visst kan man använda en hingstkedja fel, men det kan man även med ett spö eller ett bett...

Sedan är hästar väldigt individuella. En del kan man gå på hårdare än andra. Det gäller att läsa hästens signaler och att sätta in stöten vid rätt tillfälle och sluta i tid.

Var på Strömsholm samtidigt med en ponnypappa med sin dotter och sin fjortonåriga ponnyvalack. Pappan sa med darr på rösten att 'han skulle aldrig kunna slå en häst för det behövs inte' och det förstår jag med en snäll väluppfostrad gammal valack.

Min kompis däremot hade en väldigt kaxig hingstunge som stegrade sig mot henne i hagen. Hon hade med sig ett grimskaft och fick in en fullträff rätt i planeten. Hingstungen försökte aldrig anfalla henne igen.

 

[Tassetass]

Finns inga specialtrick. Det handlar bara om sunt förnuft. För att hantera Malte räcker det med att man är lugn, snäll och allmänt trevlig - mer krävs verkligen inte.

Precis som du skriver - du blev aldrig påsprungen av hästen du pratar om - just därför att du nog redan har det som andra försöker lära sig via NH. Det ska mycket till innan en häst springer på mig också, för dom vet - sekunden dom ser mig - att det inte är nån ide att gå på mig.

 

[Youma]

Lustigt nog så tycker nästan alla hästägare så. "nä, min häst är så lugn och snäll så" sen när det kommer en ny människa som ska göra något, och hästen testar hur långt den kan gå innan den nya människan säger ifrån, då heter det " nej, med MIG gör han aldrig så minsann. Det måste ju vara du som gör fel, även om du inte gör fel på nåt sätt jag kan se, men min häst KÄNNER att du inte gör rätt"

Jämför gärna med "nej, mitt barn är så snällt och väluppfostrat, hon/han skulle aldrig göra nåt sånt"

 

[Tassetass]

Min häst är lugn och snäll med folk som förtjänar att vara lugn och snäll med. ALDRIG att jag skulle "träna" min häst till att lyssna på idioter till folk. Om Malte börjar käfta upp sig mot nån - då VET jag att den människan gör nåt fel. Oftast är det nåt så enkelt som ett attitydsproblem, "envägskommunikationsmänniskor" är det värsta Malte vet - han lyssnar på folk som också lyssnar på honom. Kanske kan dom inte gå långa promenader, rida och kräva saker av honom, men han är så förbannat bussig så ut/in från hagen och övrig vardaglig hantering är inga problem för nån med lite hästvett.

Min systerdotter kunde leda Malte ut och in från hagen, borsta, täcka och fodra Malte när hon var 8-9 år. Klarar en sån liten parvel det - UTAN hjälp från mig - så har ingen vuxen hästmänniska en endaste ursäkt för att inte klara av det.

Jag har träffat hästar som dagligen dags bråkar med sina ägare när dom ska in från hagen, men när nån annan, t.ex. jag, tar tag i grimman och går - då är det inga problem. ALLT handlar om hur man själv beter sig, precis allt. Därför KAN MAN INTE uppfostra en häst till att lyssna på andra, då hästar känner av varje individ i sin omgivning och anpassar sitt beteende till individen den för tillfället umgås med. Hästar pejlar i regel av en människa på bråkdelen av en sekund, och det är sällan dom lägger energi på att "bråka" med nån när dom känner att "den här människan är det ingen poäng att bråka med".

Hästar är mycket smartare och mer "individbaserade" i sitt beteende än många verkar tro. Det är när hästarna dumförklaras och folk börjar tro att man kan "tukta" hästar till att lyda alla som det barkar åt helvet. För som sagt - aldrig skulle jag be Malte lyssna på nån som inte beter sig på ett "hästvänligt" sätt. Det är inte rättvist mot hästen.

 

[Youma]

Ja, imed att du kan hantera alla hästar, oavsett tidigare bakgrund, och din häst är vänligheten personifierad, så vill jag bara gratulera.

Själv kommer jag antagligen aldrig komma till den dagen då jag kan hantera alla hästar oavsett situationer, och inte heller till den dagen jag vet precis allt, som du.