Häst som har fått dåligt självförtroende...

[Trocadero_lover]

Äger en supertrevlig häst, sto 11 år som tävlat upp till 130 med placeringar.
Köpte henne som läromästare och hon har aldrig varit den som stannar, utan alltid hoppat.
Min syster har hoppat henne då inte jag varit intresserad. Ganska mycket nybörjare som vi är (haft ponny & ridit osv men första stora hästen) så är det inte så lätt i början. Vår häst blir ganska laddad och är av den lite pigga & starka typen. I början gick det ganska fort när dem tränade men allt eftersom har de blivit bättre & bättre med markarbete. Hon har tränat för mycket duktiga tränare & haft all hjälp.

Tills en träning i våras då var det ganska krånglig övning, en bana där man skulle rida fram mer på hindren eftersom avstånden var lite längre. Det blev för svårt och min syster ramlade av 3 ggr på träningen och det slutade med att hon var kvar ensam i ridhuset för att försöka få henne att hoppa, alla de andra gick ut (och då blev stoet lite oroligt, så allt blev så fel)... när hon ramlade av 3e gången så insåg tränaren att de var för svårt & började sänka hindren och göra det lite enklare & kalla in på en häst som sällskap för att slutföra träningen. Det blev att hästen stannade mer än hon hoppade till slut... visst hoppade hon och fick över henne... men efter den hoppträningen har hon inte varit sig lik.

Vi har nu tagit hjälp av en annan tränare som bara hoppar henne och som tävlar henne, hon är superspänd men har allt eftersom slappnat av mer & mer. Hon kan verkligen hoppa och älskar det, har superfin teknik och är rädd om sig men det är i huvudet det sitter...

Hur kan vi få tillbaka hennes självförtroende? Någon som har bra tips?

 

[Undret]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

Låt hästen hoppa massor på låga hinder. Beröm överdrivet mycket även om det bara är ett cavaletti den skuttar över. Då känner den sig duktig.

Fick problem med min häst nu under sommaren. Han krachade i en oxer på dåligt underlag och sparkade upp sår under magen samtidigt. Efter det ville han inte alls om han kom minsta lilla fel.

Men jag var jäkligt snabb med att ta ner honom i nivå. Från att träna 120-130 till att skutta runt 80-90 på träning bara för att han inte ska komma i situationer där han känner sig klämd och börjar tvivla på sig själv. Han fick gå två hoppträningar och när han kändes fin på båda så ställde jag ut honom på bete i 3 veckor. Där går han nu.

När jag tar in honom så kommer han kravlöst att ridas igång igen och sedan gör vi om allt. Låtsas att han är grön och inte går högre än dryga metern i vanliga fall heller. Har avbokat alla tävlingar året ut och prio ett nu är att hästen ska vilja och tycka att det är kul. Känns det bra så kanske han får vara med på nån lokal och skutta runt en klass eller två bara för att.

Men tävla på den höjd han normalt ligger på kommer inte på frågan förens tidigast nästa vår. Att förstöra en häst som inte litar på sig själv genom att pressa den och därigenom få den att begå misstag är lätt och går fort. Bättre att vika ett halvår direkt till att bearbeta problemen innan de rotat sig.

 

[Trocadero_lover]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

Tack för tipsen!

Vår är precis likadan, istället för att trampa om så stannar hon om hon kommer minsta fel. Kan räcka att ryttaren mjuknar minsta lilla så kan hon stanna, hästen verkar vilja att man ska ha ett jämnt stöd ända fram och inte att man ska mjukna det sista.

Vi har gjort så att vi bara tränat massor av markarbete med bommar & enkla små hinder, allt ska vara roligt & enkelt. Hoppat ute på gräs och startat några 1 meters tävlingar (inte några felfria rundor ännu men förhoppningsvis kommer det...)
Hon har också fått ta de lite lugnt i sommar, gått på bete & ridits lätt i skogen.

Väldigt bra det sista du skrev, ska ha det i bakhuvudet hela tiden. Vi ska inte tävla OS och har ingen press att vi måste ut & tävla imorgon så det känns skönt att vi kan ta god tid på oss och rätta till detta. För hoppa, det vill hon och älskar! Det är bara i huvudet som det sitter...

 

[CarolineB]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

Håller med _underbarn_, det ni ska göra är att hoppa lågt, lågt och berömma jättemycket så hästen känner sig duktig

En del hästar är känsligare för sånt, och då gäller det att svälja stoltheten (istället för att hoppa på samma höjd o att hästen stannar ännu mer, som många tvyärr gör för de vill inte träna/tävla på lägre höjd...) och hoppa lågt och göra träningarna lite mindre seriösa och mer som en kul grej

 

[lillaP]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...



Om den föregående ägaren till mitt sto hade gjort så och inte pressat uppåt i klasserna hade jag haft en fantastisk hopphäst.. Men efter fem år sitter fortfarande spåren kvar


Trocadero_lover:
Låga hinder, överdrivet beröm, överdriven eftergift.. Justa övningar där hästen inte behöver tveka eller komma fel. Tid och tålamod, aldrig bli arg eller besviken på hästen.

 

[Deimion]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

KL Mycket bra skrivet! Kan inte annat än att instämma

 

[Trocadero_lover]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

Det konstiga är att hon har aldrig stannat innan, utan alltid varit en sån som hoppar i alla lägen. Jag funderar på om hästen spelar ett spel ibland faktiskt?! Att hon på något vis kommit på att hon kan vägra lite när hon vill nu(det är ett sto & hon utnyttjar sina lägen när hon kan), hon kan stanna när hon kommer jättebra och på hinder som hon kan gå över. När hon stannar så gör hon det väldigt lugnt, kastar sig eller inte utan bara stannar lugnt & stilla. När syrran red henne så var hon alltid supertaggad, hon studsade på stället och visste inte riktigt vad hon skulle göra... Hoppade gjorde hon också i stort sett alltid.
Tränaren som rider henne nu vill ta allt i lugn & fin takt, utan "stress" osv... men frågan är om man tar bort glädjen från henne när hon inte får vara taggad & glad?

Saken är den att vi var iväg i helgen & tävlade(vi tar det som träning), 1 m clearround, hon vägrade ut sig där... & hon vägrade även om hon kom kanonbra på vissa hinder! Så hon tryckte till henne lite med skänkeln när hon gjorde så och fick göra en omstart... då var nog vår tränare lite "förbannad" så hon red med en helt annan galopp och beslutsamhet... och det blev en nolla! Hästen hoppade helt fantastiskt... tränaren sa att hon fick rida som en dåre med benen(men de måste man ju göra på alla hästar, även pigga!!)... andra klassen som också var 1 meter så vägrade hon ut sig... igen. Jag tyckte inte tränaren hade den galoppen och beslutsamheten på henne som hon hade när hon red felfritt....

Jag börjar fundera på omdet är ryttaren det är fel på? Hon säger själv att hon är lite i position ifall hon vägrar.. och det blir ju också fel! Gaah... Hästen är frisk & kollade av massör osv, har rätt sadlar... Jag förstår inte detta!

 

[Princess]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

Låt henne göra andra saker under en tid och ta paus från hoppningen. Prova tömkörning. Kan hjälpa om det sitter i huvudet.

 

[Trocadero_lover]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

Hon har hoppat mindre än vad hon brukar nu i sommar men visst kan man ta en paus. Tränaren tyckte att vi skulle börja träna & tävla dressyr med henne och i princip lägga ner hoppningen helt
Jag vet inte om det är för att det är så, eller för att tränaren känner det som ett misslyckande att hon inte fått henne gå fler nollor (ganska bra självförtroende och tuff men duktig & mjuk ryttare). Ryttaren tävlade & tränade & hade utbildningstall för något år sen men har inte det längre och hon är ju inte heller riktigt i "toppform". Frågan är om jag ska sätta upp någon annan duktig ryttare och testa om hon gör samma sak med denne? Eller eg sätta upp vem som helst som är modig?

Tycker det känns konstigt, hoppningen har alltid varit hennes grej och visst gillar hon markarbetet & dressyr men ja... Visst kanske hon bara har fått dåligt självförtroende.

 

[Undret]

Sv: Häst som har fått dåligt självförtroende...

Jag har även haft en häst som satte i system att vägra, så jag vet skillnaden. Han var bekväm av sig. Den jag har nu är rent ut sagt rädd för att våga.

Den andra hästen kämpade jag med. Lärde mig hur jag skulle rida för att det skulle gå ändå, långa sporrar och spö och massor med jävla anamma. Det gick på ren rutin till slut och visst går det ändå. Jag tävlade honom upp till msv A fälttävlan innan han blev pensionerad.

Jag tycker att det verkar vara att stressa hästen när eran tränare får rida och tävla henne. Visst, denne är säkert kompetent. Men denne är också en människa som lever på att visa reslutat när den sitter upp på andras hästar. Vilket gör att oavsett vilken nivå ni ligger på så kommer tränaren (för att få en nöjd kund) försöka få hästen bättre och högre upp så fort som möjligt. Det låter inte som den här hästen ska tävla alls än, hon borde få gå mängder av små cavalettin och annat som hon kan tycka är roligt.

Att få henne lugn och harmonisk är rätt tänk, det kommer inte att "trubba av" hennes glada och pigga humör utan få en ärlig och arbetsvillig bjudning vilket sedan gör att man kan rida hästen ärligt på hinder och ha den med sig i galoppen.

Men som sagt, det ni gör nu låter precis som att fortsätta pressa hästen istället för att lägga om planen och ta bort all press.

Rid ett markarbetspass där hästen får skutta över några MINIhinder och beröm massor för att få ett bra avslut. Låt sedan hästen vila 2-4 veckor. Sätt sedan igång henne igen helt kravlöst, rid VARIERAT (skogsturer, dressyr, markarbete med småhinder, tömkörning) för att hon ska få tillbaka viljan och tävla inte mer det här året (hur bra det än går). Att rida varierat är alltid en förutsättning. Prova även på terräng, att skutta över stockar brukar få de flesta hästarna att få viljan tillbaka.

Om hästen sedan skulle bete sig såhär när ni sakta kryper uppåt så kan det helt enkelt vara så att hon är trött på att hoppa och har tappat lusten. Men då kan ni med facit i hand se att ni gjorde allt rätt och då med gott samvete ta beslutet att låta hästen ägna sig åt annat, till exempel dressyr. Jag vet flertalet hästar som detta hänt med och ett karriärsbyte är inget misslyckande i sig om man vet att man gjort allt man kan. Men att stressa sönder hästen och därigenom tvinga den till att ägna sig åt något annat, det är inte roligt att ha i bakhuvudet senare.