Jag har nyligen börjat hjälpa till i ett stall och fått ansvar för en nytillkommen häst som blir väldigt stressad av att vara själv i stallet.
Hästen är lite äldre 17 årig valack och har varit i stallet i 3 månader.
Nu till saken, hästen blir skräckslagen av att stå ensam i stallgången. Skrapar med foten, röda ögon, stressbajsar och stegrar sig, svettas orimliga mängder etc och är inte kontaktbar. Ägaren förespråkar den lite hårdare metoden att hästen får helt enkelt vänja sig, min instruktion är att försöka göra i ordning hästen för ridning så snabbt som möjligt (näst intill omöjligt då han slänger sig och småstegrar, men det går) men annars bara strunta i hästens beteende i stallgången. Ägaren (som är väldigt erfaren och har löst sådana här problem tidigare på samma sätt) menar att hästen kommer vänja sig efter några veckor och bli lugn och att det snabbaste sättet att vänja hästen vid stallgången är på detta sätt.
Hästen har varit stressad både vid hantering och ridning när hon kom till stallet, men där funkar det bra nu efter någon månad efter samma metod. Nu får hästen endast panik/blir okontaktbar på det här sättet när hon är ensam i stallet.
Jag har föreslagit till ägaren en mer succesiv invänjning där vi tar det i mindre steg så att hästen inte hamnar i ”panik/chocktillståndet”. Ägaren tycker visserligen att det är en bra metod men han hävdar att det inte finns tid till det och att det inte ska behövas i just det här fallet. Han säger att den här hästen inte är någon ”problemhäst” med dåligt bagage utan bara behöver vänja sig vid den nya miljön och människorna och att hästens beteende kommer gå över av sig själv bara jag fortsätter att vara konsekvent med att ta in honom själv i stallet.
Så min fråga är helt enkelt vad folk tycker om den här ”snabba” metoden? Är den snabbare än ett mer NH perspektiv? På vilket sätt har ni löst liknande problem?
