Ja, jag är ju ute efter att belöna ett beteende. Och du kan mycket väl ha rätt i att hon uppfattar oxfilen som en belöning på sin självbehärskning. Men risken finns att hon inte uppfattar oxfilén alls, utan bara snaskar i sig den i farten och stirrar vidare på fåren. Jag tror bara att det kan vara en anledning till att vi fastnar i vår träning. Att vi belönar fel saker, eller att oxilen bara blir ett snacks i farten, istället för att motivera att hunden upprepar ett önskvärt beteende.
(För övrigt såg jag det ganska safe att ta dig som exempel, minst en morgonkaffe har konsumerats och de flesta här vet vad du har kaliber på dig, dina hundar och din träning. )
Jag tror att vad jag och @Migo - trots att hon inte ens gått grundkursen än! - fastnar lite på är vad du menar att oxfilén får för konsekvenser för beteendet sedan? I förlängningen, vad är det man har belönat? För du verkar(?) prata väldigt operant, och ska vi då ta med hundens inre känsloliv och tankar som förstärkningsbara beteenden? Jag blir förvirrad!
Så om vi fortsätter ditt tankeexperiment, med en rumptryckande Migo (jag gillar tanken, får jag erkänna! ), vad händer sen? När man får en synlig effekt av oxfiléandet, vad blir den?