Håna sina djur😐

[malacogott]

Mina erfarenheter med mina hästar och andras genom åren är att de är med och att de förstår många fler ord än vi anar. Även våra attityder läser de av. På många hästar märks dock detta inte då de slutat att uttrycka sig själva, för så fort de visat någon form av känsla så har det rutits eller daskats åt dem , t e x. "stå still".

 

[kökshäxan]

Min uppfattning är också att hästar kan förstå en hel del ord, däremot har de nog väldigt liten förmåga att kunna abstrahera ord på det sätt vi människor kan.

Det värsta jag sagt är nog "jädrans kameler" till de hästar jag haft och det hände inte ofta.

 

[Badger]

Min uppfattning är också att hästar kan förstå en hel del ord, däremot har de nog väldigt liten förmåga att kunna abstrahera ord på det sätt vi människor kan.

Det värsta jag sagt är nog "jädrans kameler" till de hästar jag haft och det hände inte ofta.

Jo de lär ju inte läsa ordböcker och inte heller nödvändigtvis ha sett en kamel.

Så gissningsvis om alla säger "troll" kärleksfullt till en häst/hund och aldrig möter några troll som benämns troll, så antar den väl att det betyder ngt bra? Eftersom rimliga källan till språket är ägaren. Annorlunda på ridskola kanske.

 

[BornAgain]

Jag tror att om man kallar någon dum och elak eller jävla så är steget kortare till att behandla hen i linje med det. Således försöker jag vårda mitt språk när jag talar till eller om andra varelser (sedan lyckas jag inte alltid )

 

[kökshäxan]

Jo de lär ju inte läsa ordböcker och inte heller nödvändigtvis ha sett en kamel.

Så gissningsvis om alla säger "troll" kärleksfullt till en häst/hund och aldrig möter några troll som benämns troll, så antar den väl att det betyder ngt bra? Eftersom rimliga källan till språket är ägaren. Annorlunda på ridskola kanske.

Fanns en häst som kunde räkna, "Kloke Hans" kallades han

 

[chiiliacanth]

Jag kan med värme hojta "dumma katt!!!!" när han kissar utanför lådan eller snor min macka, men skulle aldrig "göra något av orden" så att säga.

Hemskt att höra folk håna/prata illa om sina djur. På jobbet kan några kvinnor prata om att de "kastade ned katten från sängen" när han rev dem eller liknande, eller att de "sparkade ut hunden", vilket jag tycker låter förfärligt och då brukar jag försöka försvara djuret. Det gäller att sätta ned foten (även om det kan vara svårt när det är grupptryck). Delar er mening att samhället verkar bli hårdare på vissa håll o att djur ses som enbart en ägodel/porslinspryl som ska bete sig enligt boken... förfärligt är det!

 

[Badger]

Fanns en häst som kunde räkna, "Clever Hans" kallades han

Fast den är busted tyvärr han var extremt känslig för sin mänskliga hjälpredas tecken (som inte var medvetna).

 

[nullo-modo]

Fanns en häst som kunde räkna, "Clever Hans" kallades han

Hästen kunde inte räkna, hästen läste av ägaren när han skulle sluta.

 

[nullo-modo]

Ett intressant klipp om hästen som kunde räkna

 

[kökshäxan]

Fast den är busted tyvärr han var extremt känslig för sin mänskliga hjälpredas tecken (som inte var medvetna).

Erkände han det?

Här finns en samtida artikel i New York Times om Kloke Hans:
https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1904/09/04/101396572.pdf

 

[vallhund]

Fast den är busted tyvärr han var extremt känslig för sin mänskliga hjälpredas tecken (som inte var medvetna).

Samma som Singoallas get.

 

[Badger]

Erkände han det?

Här finns en samtida artikel i New York Times om Kloke Hans:
https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1904/09/04/101396572.pdf

Minns inte, alltså det fanns ju inget att erkänna av den som hanterade hästen eftersom han inte med flit gav tecken. Jag tror att de försökte få hästen att räkna utan ägaren. Men helt ärligt var det typ när jag var tonåring jag läste om det så minnet kan ju vara lite vagt.

Det är ju haken med vissa djur, du behöver ju inte ge tydliga medvetna tecken för att de ska se vad du menar.

(hehe jag var jättebra på att fatta galopp på en medishäst, med bara vikten, tänkte bara galopp så körde hon mjuk samlad galopp. Tittade bara så vände hon. Hade jag inte ridit på ridskola och varit kass på att fatta galopp där och haft en medis till som krävde lite mer tydlighet så skulle jag trott det var jag, inte hon som var duktig )

Ah, nu måste jag se den där videon. (svarade utan att se andra svar)

 

[Badger]

Samma som Singoallas get.

Som i romanen? Läste inte hela så minns ingen get.

 

[kökshäxan]

Minns inte, alltså det fanns ju inget att erkänna av den som hanterade hästen eftersom han inte med flit gav tecken.

Jag menade om Kloke Hans erkände, det var på skoj.

Men det du tar upp om medryttarhästen är ett intressant fenomen, det att djur ofta är bättre på att läsa av och förstå oss än vad vi är på dem.

 

[warg]

Min katt heter "kattjävel" eller "kattracka" när hon haft sönder något... men alltid med kärlek, kisse är min sidekick

Jag är min kisses sidekick :-D Vi har en humorduo och det är inte jag som är huvudnumret. På något sätt.

 

[Diabetikern]

Kärt barn har många namn Sen är det ju hur man säger/utrycker sig och vad man gör.

Min häst jag haft nu i 13 år har en jädrans massa smeknamn. Ofta kallar vi henne stora åbäket. Hon är bufflig och visar tydligt vad hon vill och har alltid varit.
Många ggr har jag skämtsamt hotat henne med att min mammas man minsann jobbar på scan om hon inte visar sig från sin bästa sida när vi ska hitta på något.

Väldigt sällan jag blir arg men då är uttrycken Hörru! Nu får du lyssna. (häst med mycket egna åsikter) eller om jag också vari på dåligt humör och allt blivit pannkaka kan jag säga ngt i stil med att nu vart du dum/nu blev det dumt så har man fått lägga ner ridningen

Grannen kan ibland uttrycka sig just så illa som kom igen nu hästjävel och då har jag sagt till att så pratar man inte.

Bara säga en massa svärord mm och ta ut det på sin häst i ordalag är riktigt dåligt. Det är inte ett okej beteende

 

[MJLee]

Jag sa en hel del fula ord till Megara, när hon rymde ur sin väska på väg till tåget i centrala Bollnäs när vi till råga på allt var försenade. Paniken att jaga en lös nyfiken katt. Då talade jag om, i mjuk röst, att hon var ett jäkla kattskrälle som är en pest så vi nästan missade tåget, plus några andra saker och att hon får aldrig mer skrämma livet ur mig på det sättet för då blir det bara Bozita och inte Sheba. Sedan fick hon en Dreamies. Det ska tilläggas att Megara glodde surt tillbaka och inte var ett dugg imponerad av vad jag sa.

Jag använder samma mjuka samtalston vare sig jag pratar om mitt älskade gosegos, mattes ögonsten som när det blir förbannade kattskrälle sluta att äta upp mina märkeskablar och gnaga på allt gnagbart och icke gnagbart. Enda gången jag verkligen skrek på henne var när hon smet ut och hoppade upp på ett smalt och halkigt balkongräcke som någon råkat glömma stänga, tredje våningen ner på asfalt. Då vrålade jag, ska erkännas, JÄVLA KATTIDIOT, och slängde mig framåt och tog hårt tag i henne. Och när jag burit in henne och hjärtat slutat slå i hundra, talade jag om exakt vad jag tyckte och tänkte om katter som smiter ut. Men aldrig att jag skulle höja rösten till henne. Ok, jag kan skratta när hon tar ett djärvt språng upp på skrivbordet som är halt, landar lite fel och sedan glider över det och trillar ner på andra sidan. Och sedan sitter och tvättar sig noga och förklarar att det var meningen hela tiden.

Att hon förstår vad jag menar tvivlar jag på, så många gånger som jag förklarat för henne att hon inte får vara på diskbänken (rädd att hon ska gå på het spis). Hon är mycket smart min katt i vissa avseende, i andra är hon dum som spån.

 

[TinyWiny]

Jag ogillar det skarpt. 99 gånger av 100 är det dessutom människan som är så otydlig och ger så tvetydiga signaler att djuret inte förmår tolka vad det är de vill. Det kan såklart också handla om att djuret faktiskt inte vill och att inte vilja har sin grund men handlar inte om dumhet överhuvudtaget. Jag anser att ord är viktiga. Det man säger finns det en grund i även om det skulle sägas med humor och/eller värme så ogillar jag när negativa saker sägs om djur. Jag hade en vän som alltid kallade sina djur negationer. Fula t ex. Jag kunde aldrig vänja mig vid det även om jag visste att hon sa det med kärlek så blev det fel för mig.

Människor som gapar och skriker på sina djur håller jag mig ifrån och jag säger ifrån om någon kallar mina djur dumma eller annat nedsättande. Att någon inte lyssnar och lyder handlar inte om att de är dumma precis som det inte handlar om att människor inte fattar när de inte lyder.

 

[the_connemara]

Njaej där håller jag nog inte med. Utom att jag håller med om att de är superduktiga på att läsa känslor.

Enligt ett par nya artiklar jag läste för ett halvår sedan förstår i alla fall hundar en del av det man säger. Det ska tex inte vara nödvändigt att ta ut enskilda orderkommandon ur meningar som -sitt.

Jag förutsätter inte självklart att hästen inte förstår ett vitten av vad jag säger. Även om jag såklart inte heller antar att den gör det. (vilket inte hindrar mig att kalla den för ditten eller datten, det kan jag med barn också, kom nu lilla groda.)

https://www.independent.co.uk/news/...and-human-speech-scientists-say-a7216481.html



kn: Och hästar är hyggligt smarta, det har ju gjorts en hel del forskning på det på sistone, om att välja täcke själv eller be om hjälp från människor med gester och miner om de vill ha tag i en gömd morot. Eller reagera med ökad hjärtfrekvens om en människa som visats som arg på ett foto tidigare går in i stallet.

(Jo jag blir illa berörd om någon är elak i ton och ord mot häst. Eller kanske inte om det är en gråtfärdig tioåring, dumma ponnny (varvid hästen antagligen är smart nog att förstå att det är ett förtvivlat barn om den är smart nog att förstå orden och meningen), men annars.)

Jag syftade ju på TS, som jag uppfattade det, väldigt simpla första inlägg. En arg ryttare på träning som skriker elaka saker till sin häst och är orättvist hård emot den är ju knappast så att hästen tar illa vid sig av orden TS citerade utan av ryttarens inställning och känslouttryck emot hästen snarare. Jmf att många hästar är väldigt toleranta mot fysiska fel nybörjare gör för de gör det inte med en fientlig energi emot hästen.

Fast det är typ så jag tolkar ditt svar till mig också så jag tycker det låter som att vi är rätt överens men jag missuppfattade nog något

Att de förstår mer "prat" och är smarta håller jag helt med om. Men jag uppfattade inte riktigt den nivån av diskussion i trådstarten utan utläste situationer där jag upplever att känslorna bakom orden (likt det du skriver om arg ansikte osv) är av större betydelse för hästen men kan såklart tolkat fel

 

[the_connemara]

Minns inte, alltså det fanns ju inget att erkänna av den som hanterade hästen eftersom han inte med flit gav tecken. Jag tror att de försökte få hästen att räkna utan ägaren. Men helt ärligt var det typ när jag var tonåring jag läste om det så minnet kan ju vara lite vagt.

Det är ju haken med vissa djur, du behöver ju inte ge tydliga medvetna tecken för att de ska se vad du menar.

(hehe jag var jättebra på att fatta galopp på en medishäst, med bara vikten, tänkte bara galopp så körde hon mjuk samlad galopp. Tittade bara så vände hon. Hade jag inte ridit på ridskola och varit kass på att fatta galopp där och haft en medis till som krävde lite mer tydlighet så skulle jag trott det var jag, inte hon som var duktig )

Ah, nu måste jag se den där videon. (svarade utan att se andra svar)

Eller hur! Alltså hästar är bra mycket bättre tankeläsare än vad vi tror! Om vi vågar testa och ge dem chansen att börja prata med oss på så små signaler. Vi har ju oftast missat det allra mesta tidigare och tyckt att hästen inte lyssnat på oss.