Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Just ja familjerätten. Ja hon ska skriva ut ett underlag som ska skickas till rätten inför tvisten hon sa inget om sin åsikt så jag får väl vänta på min kopia.

Nu har rättegången varit och hans restriktioner har fallit han skickade alltså brev inte bara till mig utan också direkt till barnen som kom igår...Jag vet inte hur jag ska hantera det här.

Och han skriver til mig så det påverkar mig och jag hatar det!
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

När det gäller breven till dig kunde kanske en strategi vara att du returnerar dem olästa (oöppnade)?

När det gäller breven till barnen så måste det ju vara de som tar ställning till dem, det är inte ens lagligt att du öppnar dem eller kastar dem om de är adresserade till dem. Men du kan ju föreslå när ni pratar om det att ni returnerar även de breven olästa?
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Jag tycker Petruskas förslag låter som en god ide. Kan det komma något gott ur att döttrarna skriver ett eget brev till honom? Han verkar ju ändå bry sig om vad ni tycker och tänker om honom. Det kan kanske vara bra för döttrarna att dels sätta ord på känslorna de har för hans handlingar och dels veta att han får vetskap om detta. Vill de så kan de ju även be honom att inte kontakta dem mer.
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Håller åxå med Petruska.
och det är jättebra att du frågar här om råd och tips.
Även de nära så klart men man kanske inte alltid orkar fråga allt.
Då kan det vara skönt att göra det här.
Vi stöttar och hjälper dig så gott vi kan.
Hur känner ni er nu?
Har ni hunnit landa lite efter rättegången?
Var beredd på att det kan komma efterdyningar.
Bara andas, ta det lugnt och fundera på vad som händer o sen tar du tag i det.
Du kan ju det här, du är så duktig!
Heja Heja!!
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Jag tycker Petruskas förslag låter som en god ide. Kan det komma något gott ur att döttrarna skriver ett eget brev till honom? Han verkar ju ändå bry sig om vad ni tycker och tänker om honom. Det kan kanske vara bra för döttrarna att dels sätta ord på känslorna de har för hans handlingar och dels veta att han får vetskap om detta. Vill de så kan de ju även be honom att inte kontakta dem mer.

Det ska isåfall vara om barnen uttryckligen verkligen själva vill. Vilket jag inte är så säker på.

Det känns märkligt att han, efter alla dessa ÅR, plötsligt är ångerfull och vill förklara (?), be om förlåtelse (?), jag får intrycket att det, som tidigare, handlar om honom. Han ser sig själv, sitt elände, sin ångest och han vill finna lindring för sig själv. Det är alltså fortfarande honom det handlar om i hans värld, precis som det gjort under alla dessa år. Honom. Hans tillfredsställelse, och nu, hans försök att ta sig ur den olidliga situationen. Vill han be om förlåtelse, tror jag personligen att det är för hans egen skull. Inte barnens. Då hade han slutat med sina övergrepp innan de ens börjat.

Hade han skrivit brev om han inte åkt fast?
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Det ar klart att det paverkar dig! Hur skulle det kunna gora nagot annat? Du ska inte begara det omanskliga av dig sjalv, det du gjort och gor ar redan fantastiskt.

Kann efter spontant, hur vill du hantera hans brev? Vill du kasta dem ooppnade? Vill du svara att du hatar honom och att han aldrig mer ska kontakta dig? Gor sen det du kanner for, oavsett vilket. Gor det som kanns mest ratt just nu.

Och sag samma sak till barnen. Att de ska gora det som kanns mest ratt just nu. Forsok fa dem att prata lite med dig om det forst bara, lirka lite med dem, se om du kan fa dem att fundera over olika alternativ.

Det ar helt avskyvart att han skriver till er! Tror att Lena Furberg har en poang: den som angrar sig forst nar han blivit avslojad, hans trovardighet ar som en fis i rymden.
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Vi VET ju inte om han angrar sig. Breven kanske inte handlar om det. Men gor de det, sa ar det oandligt patetiskt.

Mojligen betyder de dar breven att han brutit samman totalt. Och det ar val ungefar vad man onskar honom.
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Han ber om förlåtelse, säger att han ska ta emot hjälp för sina problem. Säger igen att han älskar dom, i de personliga breven. Jag har läst dom, lagligt eller inte skiter jag i. Femtonåringen vill inte ha sitt alls, äldsta tog sitt för att läsa nån gång när hon känner att hon orkar. Yngsta blev ledsen och har skrivit ett svar, hon saknar sin pappa...Jag måste låta henne göra det. Sonen har läst sitt men jag får ingen reaktion, ringde bup ang honom idag, han behöver prata med någon.

Han skriver igen hur mycket jag har betytt för honom, vilket jag inte tror på en sekund. Han är glad att barnen har mig, jag vill bara skrika åt honom att det är klart att de har mig, för jag är inte en lika usel förälder och människa som honom.

Jag litar inte på honom för fem öre, han försöker bara manipulera vidare, måhända han fattar vad han har gjort nu, vad han har förlorat och konsekvenserna av det. Det skiter jag i, alla vuxna människor vet att det han gjort tillhör det lägsta av det lägsta.

Respekterar han inte dotterns önskan om ingen kontakt får jag söka kontaktförbud till henne...
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Jag hade eldat upp breven och skickat askan till aset!!
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Hur mycket vet de två yngsta? Har ni konstaterat att de har klarat sig?
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Det känns märkligt att han, efter alla dessa ÅR, plötsligt är ångerfull och vill förklara (?), be om förlåtelse (?), jag får intrycket att det, som tidigare, handlar om honom. Han ser sig själv, sitt elände, sin ångest och han vill finna lindring för sig själv. Det är alltså fortfarande honom det handlar om i hans värld, precis som det gjort under alla dessa år. Honom. Hans tillfredsställelse, och nu, hans försök att ta sig ur den olidliga situationen. Vill han be om förlåtelse, tror jag personligen att det är för hans egen skull. Inte barnens. Då hade han slutat med sina övergrepp innan de ens börjat.

Hade han skrivit brev om han inte åkt fast?
Självklart är det så. Om han hade gjort det för barnens skull hade han inte trängt sig på utan väntat på att de ska kontakta honom.

Jag skulle nog spara breven, ev skicka till de som ansvarar för hans behandling (om han nu är behandlingsbar).

Men att returnera dem oöppnade är nog kanske bäst...
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

jag har berättat för dom, de vet vad han har gjort. Inga detaljer eller antal eller så. Men de är konstaterat orörda.
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Det var skönt att höra. Måste vara fruktansvärt svårt för dem att veta hur de ska förhålla sig till honom :crazy:
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Hej citron!

Nu har jag hunnit läsa ifatt om rättegången. Min spontana reaktion av hur du och småcitronerna hanterade den är att det inte finns en :devil: chans att aset vare sig har, eller någonsin kommer att lyckas knäcka er. Det finns för mycket stenhård styrka och klokhet samlad hos er! Okej, det är överjävligt nu och det kommer att fortsätta vara det. Ingen vet hur länge. Men ni kommer att ta er igenom eländet tillsammans och komma ut till ett bättre liv på andra sidan, det är jag övertygad om. Ta all hjälp ni kan få under tiden bara. Hade du någon bra samtalskontakt att ventilera med?
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

jag måste bara berömma din tapperhet. Allt det ni har behövt genomlida och du verkar så klarsynt och stark, du kämpar på och ser till att ta tag i saker och ger dina barn det dom behöver. Jag skulle så gärna vilja ge råd eller hjälpa till, men du verkar sköta allt exemplariskt!

Varje gång jag hör låten Sara Löfgren - Starkare tänker jag på denna tråden..
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Knapplån

Några tankar bara, som jag inte vet alls om de är mina att ha och jag raderar detta om någon tror de gör mer skada än nytta. (Känns som att spekulationer är det sista den här tråden behöver.)

Jag tänker spontant att din son förmodligen kommer behöva mer hjälp och stöd än vad man först tänker. (Det har du ju själv insett såg jag också!) En pappa är ju den tydligaste mansförebilden en liten pojke har, förutsatt att pappan är närvarande. Och hans pappa har ju betett sig på ett sätt som din kille förstår är fel, men det är ändå hans pappa som gjort det. En pappa ska ju lära en hur man beter sig som man. Jag menar inte att detta gör din son till en framtida våldsverkare, utan att han kommer nog behöva mycket stöd och nya manliga förebilder att inspireras av.


Förövrigt vill jag bara säga all kärlek till dig och dina fina barn för ert fantastiska sätt att ta er igenom detta! Vilken underbar familj ni är!
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

måhända han fattar vad han har gjort nu, vad han har förlorat och konsekvenserna av det. Det skiter jag i, alla vuxna människor vet att det han gjort tillhör det lägsta av det lägsta.
Han vet absolut vad han har gjort och han har vetat hela tiden att det är jättefel. Jag tror att många "normala" människor som begår denna typen av brott känner en lättnad när det på något vis är över.

Han har skapat en vana som säkerligen är svår för honom att bryta sig ur. En gång är ingen gång, två gånger är en vana och har man gjort det två gånger är det lätt att göra det tre, osv.

Det är ju nästan alltid såhär när stora hemligheter kommer fram att många människor tycker att det är enormt lättnande att slippa bära på ångesten själv. När andra människor får veta får de äntligen det straffat de själva vet att de förtjänar.

Utan att känna din man så tror jag inte att han på något vis vill er illa, jag tror inte heller att han vill manipulera, jag tror att han skriver helt för sin egen skull. För att lätta sitt hjärta, för att få ut allting han burit omkring på. Dessa brev kommer antingen bli mer djupa och seriösa när terapin sätter igång, men det kan också vara så att han i terapin får utlopp för allting han bär på så han slutar "belasta" er med det.

Jag hade sparat breven oavsett. Bränn för allt i världen inte upp dem, de kan vara väldigt nyttiga att ha som bevis ifall ni i framtiden vill ha besöks- och kontaktförbud eller för någonting vi idag inte har en aning om!! Vem vet vilka hemligheter karln bär på?!
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Han vet absolut vad han har gjort och han har vetat hela tiden att det är jättefel. Jag tror att många "normala" människor som begår denna typen av brott känner en lättnad när det på något vis är över.

Han har skapat en vana som säkerligen är svår för honom att bryta sig ur. En gång är ingen gång, två gånger är en vana och har man gjort det två gånger är det lätt att göra det tre, osv.

Det är ju nästan alltid såhär när stora hemligheter kommer fram att många människor tycker att det är enormt lättnande att slippa bära på ångesten själv. När andra människor får veta får de äntligen det straffat de själva vet att de förtjänar.

Utan att känna din man så tror jag inte att han på något vis vill er illa, jag tror inte heller att han vill manipulera, jag tror att han skriver helt för sin egen skull. För att lätta sitt hjärta, för att få ut allting han burit omkring på. Dessa brev kommer antingen bli mer djupa och seriösa när terapin sätter igång, men det kan också vara så att han i terapin får utlopp för allting han bär på så han slutar "belasta" er med det.

Jag hade sparat breven oavsett. Bränn för allt i världen inte upp dem, de kan vara väldigt nyttiga att ha som bevis ifall ni i framtiden vill ha besöks- och kontaktförbud eller för någonting vi idag inte har en aning om!! Vem vet vilka hemligheter karln bär på?!

mycket bra tänkt av dig :bow:
 
Sv: Han har våldtagit min dotter i nästan tio år

Det later som om du fortfarande hanterar allting valdigt bra, citron - bade med breven till dig, till tjejerna och att du ordnar samtalskontakt for pojken.

Sa han ber om forlatelse? Ursakta, men om sammanhanget inte vore sa allvarligt skulle jag gapskratta:grin:

Fortsatt pa din inslagna vag citron, du gor ratt:bow:
 

Liknande trådar

Övr. Barn Finns så mycket kloka människor här så jag vill fråga, kanske finns något man kan göra som man inte har tänkt på. Min väninna levde...
Svar
14
· Visningar
3 300
Senast: krambanan
·
M
Övr. Barn Bakgrund: Vi har en tioårig flicka, ganska känslig sak som vi redan från början fått stötta och pusha i alla situationer. Hon blir lätt...
Svar
11
· Visningar
2 660
Senast: Sonic76
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp