Båda är ju en sorts beteenden som upprätthålls. Om folk upprätthåller könsnormer när ingen ser eller hör, drabbar ju ingen annan.
Om man inte bör nämna att man springer så tänker jag att begreppet även innefattar vardagsmotionärerna. Och det ÄR ju en grej att löpträna just nu. Det pratas mycket mer om det nu än för några år sedan. Särskilt bland folk i min ålder och lite uppåt.
Smalhets är något annat! Igen, när det handlar om ett förtryck så är det väl självklart att det ska bekämpas!
Vad är att hetsa?
Men om någon ”håller koll på kalorierna” och bokför sin vikt i excelark är det okej med barn med i bilden?
Jag skiljer mycket på det. Heroin chic är t ex inte något som eftersträvas längre. Smal är inte längre detsamma som sund. Det tycker jag är en rätt positiv vändning.
Man måste vara väldigt försiktig här och alla samtalsämnen är kanske inte för barns öron (t ex om viktnedgång som något positivt). Jag pratar mycket om mat och näring med sonen. Säger att havregrynsgröt är bra för magen, och att spenatsoppa med ägg är bra för musklerna. Men också att det är okej att äta onyttiga saker ibland, bara man inte gör det så ofta. Använder aldrig termer som ”tjock”, utan väljer att prata om hål i tänderna och att magen mår dåligt av sötsaker och snabbmat. Tyvärr har han snappat upp att tjock = dåligt ändå, men jag och pappan (som råkar vara ganska överviktig) har mycket dialog kring det och försöker informera andra anhöriga att inte använda sådana ord.
Jag upplever att andra också skiljer på det, därav exemplet med heroin chic. Därmed inte sagt att det inte finns en smalhetsnorm, det gör det verkligen.
Ja jag är enig. Båda är ju kroppsfixerade. Särskilt om man menar att stark = deffad.
