"Hälsa är den nya religonen" - hur tänker ni?

[mandalaki]

Jag bidrar till normen med löpning och koll på kaloriintag och tycker att den är bra. Trodde helt ärligt att det var en grej som personer i min ålder pysslade med när de fått åldersnoja/barnen blir större/de blir singlar. Har missat att den var spridd i alla åldrar.

Spontant så känner jag att nomen inte är problemet, utan den upplevda hetsen. Varför känner sig folk hetsade när andra gör något som de inte själva gör? Så till den milda grad att man inte får nämna att man tränat på morgonen?

Tänker du så kring de som mår dåligt av andra normer också? Att det inte normen som är problemet, utan det upplevda trycket?

 

[Fruentimber]

Jag bidrar till normen med löpning och koll på kaloriintag och tycker att den är bra. Trodde helt ärligt att det var en grej som personer i min ålder pysslade med när de fått åldersnoja/barnen blir större/de blir singlar. Har missat att den var spridd i alla åldrar.

Spontant så känner jag att nomen inte är problemet, utan den upplevda hetsen. Varför känner sig folk hetsade när andra gör något som de inte själva gör? Så till den milda grad att man inte får nämna att man tränat på morgonen?

Men alltså. Nej. Skadliga normer blir inte skadliga för att en grupp människor "väljer" att ta åt sig. Så funkar det inte.

 

[Fruentimber]

Vithetsnorm, heteronorm och smalnorm är inte skadliga normer för att grupper "reagerar" på normerna. De är skadliga pga sättet de inverkar.

Men det är förstås alltid bekvämt att anse att andra ska rycka upp sig och sluta ta åt sig, istället för att reflektera kring sitt eget reproducerande.

 

[Milosari]

Tänker du så kring de som mår dåligt av andra normer också? Att det inte normen som är problemet, utan det upplevda trycket?

Ibland, ibland inte. Det beror ju på norm, och vad som ligger bakom. Rätt många har inte möjlighet att träna och ägna många timmar åt mat, så är det väl för de flesta i perioder. Och det kommer alltid finnas de som blir fanatiska och ska frälsa alla andra. Men det gäller ju allt från hundträning till kost (LCHF, behöver jag säga mer?).

Vithetsnorm, heteronorm och smalnorm är inte skadliga normer för att grupper "reagerar" på normerna. De är skadliga pga sättet de inverkar.

Men det är förstås alltid bekvämt att anse att andra ska rycka upp sig och sluta ta åt sig, istället för att reflektera kring sitt eget reproducerande.

Du tycker inte att det är att jämföra äpplen med päron här? Hudfärg och motion spelar knappast i samma liga.

 

[Milosari]

Men alltså. Nej. Skadliga normer blir inte skadliga för att en grupp människor "väljer" att ta åt sig. Så funkar det inte.

Det är väl här vi har olika åsikt, om normen är skadlig eller ej. Jag tycker att det är en av de bättre normerna, att man ska ”ta hand om sig”. Fanatism är dock inte bra, inte heller skammande av de som inte kan/vill/ens känner till.

Jag opponerar mig mot att man inte kan säga att man tränar för då kan man riskera att kränka någon annan. Det var ju relevant info som svar på en kommentar, i exemplet som togs upp.

 

[mandalaki]

Ibland, ibland inte. Det beror ju på norm, och vad som ligger bakom. Rätt många har inte möjlighet att träna och ägna många timmar åt mat, så är det väl för de flesta i perioder. Och det kommer alltid finnas de som blir fanatiska och ska frälsa alla andra. Men det gäller ju allt från hundträning till kost (LCHF, behöver jag säga mer?).

Ok. Fast vem är det då som ska avgöra i vilka fall normen är problemet, och i vilka fall ansvaret ligger på den som upplever trycket från normen?

 

[Petruska]

Tänker du så kring de som mår dåligt av andra normer också? Att det inte normen som är problemet, utan det upplevda trycket?

Och @Milosari
Jag bidrar till normen med strikta könsroller och tycker att den är bra. Trodde helt ärligt att det var en grej som personer i min ålder pysslade med när de fått åldersnoja/barnen blir större/de blir singlar. Har missat att den var spridd i alla åldrar.

Spontant så känner jag att nomen inte är problemet, utan den upplevda hetsen. Varför känner sig folk hetsade när andra gör något som de inte själva gör? Så till den milda grad att man inte får nämna att man sminkat sig och fixat håret innan man åt sin minimala frukost på morgonen?

Typ?

 

[Liran]

Men det ingår i normen kring hälsohets. Att återkommande tala om och visa hur hälsosam man faktiskt är. Så om du inte svarade på det, så är vi uppenbarligen inte synkade kring vad denna diskussion egentligen handlar om.

Om det är så att man joggar två gånger i veckan, och bara äter chips och godis på fredagkvällen, (på lördagen blir det en god efterrätt i stället), hur skall detta kommuniceras om man inte vill bli anklagad för hälsohets? Ska man bara hålla tyst, eller finns det något sätt att förmedla dessa fakta utan att någon blir kränkt eller känner sig hetsad?

 

[Voeux]

Om det är så att man joggar två gånger i veckan, och bara äter chips och godis på fredagkvällen, (på lördagen blir det en god efterrätt i stället), hur skall detta kommuniceras om man inte vill bli anklagad för hälsohets? Ska man bara hålla tyst, eller finns det något sätt att förmedla dessa fakta utan att någon blir kränkt eller känner sig hetsad?

Spinner vidare. För egen del, och nu pratar jag uteslutande om min egen upplevelse, så har personer som pratar om träning och kost på ett sunt sätt hjälpt mig ur destruktiva beteenden som jag hade när jag var yngre. Jag har funnit träningsglädje, matglädje och vad jag själv anser är ett balanserat liv just på grund av att jag blickat mot personer som förmedlat annat gällande träningen än kroppshets. På så vis har jag hittat förebilder som har varit bra för mig. Jag vet inte riktigt hur jag hade orienterat mig i det hela om det enbart hade varit träningshetsare som fanns representerade i debatten, och tystnad från resten. Så att så länge träningshetsarna, dietförespråkarna och "no pain no gain" folket finns (och de lär finnas omkring ett tag till) så väljer jag att representera någonting annat inom träning. Det kommer sannolikt att finnas de som triggas av att jag då och då pratar om träning, men sannolikt kommer det också att finnas de som jag själv var en gång i tiden, de som finner inspiration och lättnad i att kunna prata om rörelseglädje i stället för hets och som tycker att det är lite befriande att höra att tränande personer också äter precis hur många kanelbullar de vill. Jag tror att det är svårt att vara den perfekta förebilden för alla, och eftersom detta är min stora hobby ser jag det heller inte som rimligt att krypa ner under en sten och aldrig nämna det. Så för egen del så väljer jag det spåret, att tänka på att inte babbla om träning med vem som helst när som helst utan att avväga i vilka situationer som det kan upplevas som triggande, och att framför allt tänka på hur jag pratar om det. För mig har det som sagt varit viktigt med träningsfolk som pratar på ett enligt mig sunt sätt.

 

[Milosari]

Och @Milosari
Jag bidrar till normen med strikta könsroller och tycker att den är bra. Trodde helt ärligt att det var en grej som personer i min ålder pysslade med när de fått åldersnoja/barnen blir större/de blir singlar. Har missat att den var spridd i alla åldrar.

Spontant så känner jag att nomen inte är problemet, utan den upplevda hetsen. Varför känner sig folk hetsade när andra gör något som de inte själva gör? Så till den milda grad att man inte får nämna att man sminkat sig och fixat håret innan man åt sin minimala frukost på morgonen?

Typ?

Nej inte ens i närheten. Könsnormer är förtryckande.

 

[Monsterliter]

Jag tycker att "hälsa" ofta kopplas till moral och att den som identifieras som inte hälsosam (oavsett orsak) också inte "tar hand om sig" på det sätt som för tillfället anses vara det rätta sättet att göra det på.

Många har hälsoproblem som beror på samhälleliga faktorer (klass, ett samhällsklimat som bygger på att vissa typer av prestationer och sätt att leva på premieras) men som individ blir den "ohälsosamma" uppmanad att bli mer hälsosam genom (ofta säkert välmenta) råd som att sova bättre, äta chiafrön, jogga, lära sig mindfulness osv. Det blir på den enskildes lott att ta sitt ansvar genomet sjukvården, tex. då "ohälsosamma" antas kosta skattebetalarna mer. Den "ohälsosamma" borde ta sitt moraliska ansvar och se till att "ta hand om sig".

Den "ohälsosamma" antas på något sätt göra något fel som individer, att de/vi lever på fel sätt. Det finns ett moraliskt övertag i att göra rätt, vara hälsosam och vi läs oss detta genom alla tillrop i allt från reklam, tidningar, kollegor osv om hur vi ska göra för att må bra eller bättre - och längre (är det ett självklart med livet?

 

[Petruska]

Nej inte ens i närheten. Könsnormer är förtryckande.

Det skulle många säga att de inte är. Många av dem skulle också argumentera exakt som du argumenterar kring rådande hälsonormer, eller "hälso"normer som jag väl hellre kallar dem.

Vad är skillnaden mellan upplevt negativt normtryck i det ena fallet och i det andra?

 

[Lena Furberg]

En liten fundering - vad skiljer en norm från en trend? Jag har svårt att se det enormt breda spektrat "träning och att jobba aktivt med sin hälsa" som en norm, snarare att intresset - och prylutbutet... - är en stark trend som inte minst företagen snappat upp och gör sig pengar på. Trender kommer och går. Normer är väl ... lite mer än så? Ett visst ideal vad gäller kropp och utseende kan jag se som en norm idag, men inom just t.ex. träning är inte utseendefixeringen allenarådande, verkligen inte. Möjligtvis bland mycket unga som gärna köper träningskläder för att spegla sig i, och visa sina influencerkroppar i, istället för funktion. Men ser man den större bilden tycker jag inte det är så. "Strong is the new skinny" är definitivt en trend, som ju är jättetrist om det i slutänden bara handlar om just utseendet. Till exempel.

Men att träning och hälsa skulle vara en norm... Jag vet inte. Det känns lite för spretigt för att platsa i kategorin normer. Eller?

 

[MiniLi]

Om det är så att man joggar två gånger i veckan, och bara äter chips och godis på fredagkvällen, (på lördagen blir det en god efterrätt i stället), hur skall detta kommuniceras om man inte vill bli anklagad för hälsohets? Ska man bara hålla tyst, eller finns det något sätt att förmedla dessa fakta utan att någon blir kränkt eller känner sig hetsad?

Jag förstår nog inte varför detta måste kommuniceras överhuvudtaget? Varför är det viktigt att andra får veta hur du joggar och äter?

Sen kan man ju absolut prata om detta på olika sätt som är mer eller mindre problematiskt, men en stor del av själva poängen är ju att det på något väldigt konstigt sätt blivit viktigt att förmedla rätt så poänglösa saker.

 

[Riru]

Men det är själva träningshetsen som blir en religion. Inte vardagsmotion a la jogging två gånger i veckan. Detta har nu ältats i flera sidor i denna tråd och vill du inte ta till dig forskningen är det ditt val. För egen del är just denna punkt slutdiskuterad.

Det var inte vad jag skrev i inlägget du citerade ens.. jösses.

 

[Milosari]

Ok. Fast vem är det då som ska avgöra i vilka fall normen är problemet, och i vilka fall ansvaret ligger på den som upplever trycket från normen?

Vad föreslår du själv?

Jag tänker att så länge normen i sig inte är förtryckande så får ansvaret vara delat. Känslan av otillräcklighet kommer nog inte bara utifrån. Att pracka på andra sin livsstil kan aldrig vara okej oavsett om det rör sig om kosthållning eller annat. Men att pracka på innebär nog lite mer än tala om att man har den i min värld.

 

[Fruentimber]

Du tycker inte att det är att jämföra äpplen med päron här? Hudfärg och motion spelar knappast i samma liga.

Jag har inte jämfört. Jag har tagit upp exempel på ytterligare normer som kan agera både förtryckande och skadligt.

Det är väl här vi har olika åsikt, om normen är skadlig eller ej. Jag tycker att det är en av de bättre normerna, att man ska ”ta hand om sig”. Fanatism är dock inte bra, inte heller skammande av de som inte kan/vill/ens känner till.

Jag opponerar mig mot att man inte kan säga att man tränar för då kan man riskera att kränka någon annan. Det var ju relevant info som svar på en kommentar, i exemplet som togs upp.

Men det är fortfarande hälsohets som är utgångspunkten i tråden.

Allvarligt talat, ni som vardagsmotionerar och inte anser er vara fanatiker, vänligen sluta ta åt er och sluta föra diskussionen åt annat håll? Inlägg på inlägg på inlägg har påpekat att det spelar roll hur man reproducerar normen. Hur man talar om hälsa. Hur man talar om sin träning. Hur eller om man visar den i "peppiga" inlägg på IG med efterföljande hashtags såsom #fitspo eller #aldrigvila.

Kom igen liksom. Jag kan inte tro att någon här i tråden tycker att hälsohets egentligen är en "av de bättre normerna".

 

[Fruentimber]

Om det är så att man joggar två gånger i veckan, och bara äter chips och godis på fredagkvällen, (på lördagen blir det en god efterrätt i stället), hur skall detta kommuniceras om man inte vill bli anklagad för hälsohets? Ska man bara hålla tyst, eller finns det något sätt att förmedla dessa fakta utan att någon blir kränkt eller känner sig hetsad?

Med tanke på att tråden nu är 14 sidor lång och hur man pratar om sin träning redan påpekats av flertalet användare så tänker jag att man nog får en ganska god idé utifrån vad som kan anses hälsohetsigt, eller ej.

 

[Fruentimber]

Det var inte vad jag skrev i inlägget du citerade ens.. jösses.

Nähe.

 

[Milosari]

Det skulle många säga att de inte är. Många av dem skulle också argumentera exakt som du argumenterar kring rådande hälsonormer, eller "hälso"normer som jag väl hellre kallar dem.

Vad är skillnaden mellan upplevt negativt normtryck i det ena fallet och i det andra?

Därför att upprätthållandet av könsnormer faktiskt leder till rätt mycket tråkigheter, även för andra än personen själv. Att vissa väljer att springa drabbar ju inte den som inte gör det.