S
Saima
Sv: Gravida hästägare:P
Med första barnet red jag fram till ungefär sjunde månaden. Under graviditeten hade jag två medryttare och vi red två dagar i veckan var. Då jag slutade rida fick de varsin dag extra och den sjunde dagen åkte jag ut och pysslade, longerade eller något liknande. Mocka eller liknande behövde jag aldrig göra, det fixade stallägaren de dagarna som var mina.
En vecka efter min dotters födelse började jag rida igen. Det blev en lugn tur, mest skritt och lite trav. Kollade först med barnmorskan på förlossningen om det var lugnt och hon svarade "Eftersom förlossningen gått bra och sprickorna var minimala så var det nog inga problem".
Framfall är dessutom mycket ovanligt i västvärlden, om det inte inträffat något speciellt vid förlossningen.
Med nummer två, som jag bär på nu, slutade jag rida tidigare, femte månaden kanske. Denna graviditeten har varit mer påfrestande. Ligameneten som håller upp livmodern började ömma ganska tidigt och så har jag fått lite foglossningar.
Tyckte inte det gjorde så mycket heller att min häst fick lite semester. Det var egentligen tänkt att hon skulle få föl till sommaren, men naturen ville annorlunda. Fölet var borta vid 90:e dygnet.
Vi får se när jag kan börja rida efter denna förlossningen, förhoppningsvis så behöver jag inte vänta så länge. Bebisen ska komma om tre veckor idag.
Med första barnet red jag fram till ungefär sjunde månaden. Under graviditeten hade jag två medryttare och vi red två dagar i veckan var. Då jag slutade rida fick de varsin dag extra och den sjunde dagen åkte jag ut och pysslade, longerade eller något liknande. Mocka eller liknande behövde jag aldrig göra, det fixade stallägaren de dagarna som var mina.
En vecka efter min dotters födelse började jag rida igen. Det blev en lugn tur, mest skritt och lite trav. Kollade först med barnmorskan på förlossningen om det var lugnt och hon svarade "Eftersom förlossningen gått bra och sprickorna var minimala så var det nog inga problem".
Framfall är dessutom mycket ovanligt i västvärlden, om det inte inträffat något speciellt vid förlossningen.
Med nummer två, som jag bär på nu, slutade jag rida tidigare, femte månaden kanske. Denna graviditeten har varit mer påfrestande. Ligameneten som håller upp livmodern började ömma ganska tidigt och så har jag fått lite foglossningar.
Tyckte inte det gjorde så mycket heller att min häst fick lite semester. Det var egentligen tänkt att hon skulle få föl till sommaren, men naturen ville annorlunda. Fölet var borta vid 90:e dygnet.
Vi får se när jag kan börja rida efter denna förlossningen, förhoppningsvis så behöver jag inte vänta så länge. Bebisen ska komma om tre veckor idag.