Nja, dom får den hjälp dom har rätt till enligt lagen. Varken mer eller mindreDetta!
”Den hjälp flyktingar ska få ska inte bero på hur mycket vi kan identfiera oss med dem - utan av vilken hjälp de behöver”
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nja, dom får den hjälp dom har rätt till enligt lagen. Varken mer eller mindreDetta!
”Den hjälp flyktingar ska få ska inte bero på hur mycket vi kan identfiera oss med dem - utan av vilken hjälp de behöver”
”Lagar kan ändras.Nja, dom får den hjälp dom har rätt till enligt lagen. Varken mer eller mindre
Ja, precis så. Kulturellt hade jag nog inte klarat av att anpassa mig till en del länder p.g.a. kvinnosynen medan länder som är mer lika Sverige hade varit lätta att anpassa mig till. Det finns ju en stor skala av länder och kulturer och en delär mer lika vår och andra väldigt olika. Där de nordiska länderna är närmst oss och länder som Nordkorea, Saudiarabien och Afghanistan är långt från oss på skalan.
Tja, Nordkorea tar jämställdhet på stort allvar. Där svälter och förtrycks män och kvinnor och tvingas till arbetsläger fullständigt jämlikt.
De som kommer till Sverige har så olika bakgrund och utbildningsnivå att det är orimligt att de ska ha samma krav på sig. Det finns de som är analfabeter, aldrig fått möjlighet att gå i skolan, saknar vår uppfattning om tid, är djupt traumatiserade, är fysiskt skadade etc. Vissa kommer aldrig kunna komma längre än att hjälpligt läsa och skriva enkel svenska eftersom de aldrig fått grundförutsättningarna för att kunna ta sig längre.
Fast du vet väl om att det ÄR angränsande länder till konfliktområden som tar emot den allra största majoriteten av flyktingar?Fetade det jag funderade på.
I de fallen, kommer de kunna ha ett drägligt liv i Sverige? Tänker såhär, de kommer ju aldrig kunna utbilda sig mer än basic, och därför troligtvis aldrig få ett jobb som betalar bra. Och Sverige är ju så sjukt dyrt att leva i och blir bara dyrare och dyrare, och kanske gillar man inte kulturen och att lära sig svenska är rätt svårt.
Givetvis är det bättre än att leva i ett krigshärjat land, men alla länder är inte krigshärjade och de som är det vill man inte hellre leva i ett land i närområdet med liknande kultur etc? Så att man inte måste börja om. Jag vet inte om jag hade pallat börja om i ett helt främmande land som kanske är helt tvärtom hur jag levt hela livet vid typ 40-50+ så klandrar dem verkligen inte.
Bara för att man alltid måste komma med disclaimers, menar inte att folk inte ska få komma hit. Men de som kommer måste ju få ett drägligt liv och inte bara existera i en lägenhet tänker jag.
Det förtar ju inte att många väljer andra länder. Och sen inte får jobb, inte integreras etc. Hur kul skulle en själv tycka att det var att komma till nytt land (som kanske du betalat dyrt för att ta dig dit, blivit lovad guld och gröna skogar) och sätta i en sunkig lägenhet, språket är skitsvårt, jobben du får är piss alt du får soc som inte erbjuder något överflöd. Troligtvis skulle en inte vara jättesugen på att integreras.Fast du vet väl om att det ÄR angränsande länder till konfliktområden som tar emot den allra största majoriteten av flyktingar?
Flera av de jag träffade i den situationen när jag jobbade som socialsekreterare hade kommit till Sverige som kvotflyktingar. De hade alltså inte själva aktivt sökt sig hit. Många hade vuxit upp i flyktingläger utan ordnad undervisning.Fetade det jag funderade på.
I de fallen, kommer de kunna ha ett drägligt liv i Sverige? Tänker såhär, de kommer ju aldrig kunna utbilda sig mer än basic, och därför troligtvis aldrig få ett jobb som betalar bra. Och Sverige är ju så sjukt dyrt att leva i och blir bara dyrare och dyrare, och kanske gillar man inte kulturen och att lära sig svenska är rätt svårt.
Givetvis är det bättre än att leva i ett krigshärjat land, men alla länder är inte krigshärjade och de som är det vill man inte hellre leva i ett land i närområdet med liknande kultur etc? Så att man inte måste börja om. Jag vet inte om jag hade pallat börja om i ett helt främmande land som kanske är helt tvärtom hur jag levt hela livet vid typ 40-50+ så klandrar dem verkligen inte.
Bara för att man alltid måste komma med disclaimers, menar inte att folk inte ska få komma hit. Men de som kommer måste ju få ett drägligt liv och inte bara existera i en lägenhet tänker jag.
Flera av de jag träffade i den situationen när jag jobbade som socialsekreterare hade kommit till Sverige som kvotflyktingar. De hade alltså inte själva aktivt sökt sig hit. Många hade vuxit upp i flyktingläger utan ordnad undervisning.
När jag jobbade på särskola hade flera stycken kommit till Sverige som kvotflyktingar med sin familj. Kan ju säga att dessa barn och ungdomar fick ett liv, en vård och hjälpmedel de annars aldrig kunnat få.Aha fattar. Får de ett schysst liv i Sverige då trots att de är ”hämmade” (kanske inte riktigt rätt term men du kanske förstår vad jag menar) språkligt och utb-mässigt?
Ja barn är lättare att hjälpa gissar jag. Tänkte mer på vuxna, som dels ska lära sig språk, fixa jobb, försörja sina barn etc. Blir ju orimligt ställa samma krav på tex en 50+ analfabet som på en läkarutbildad iranier. Aldrig riktigt tänkt på det förut faktiskt.När jag jobbade på särskola hade flera stycken kommit till Sverige som kvotflyktingar med sin familj. Kan ju säga att dessa barn och ungdomar fick ett liv, en vård och hjälpmedel de annars aldrig kunnat få.
Fast dessa barn och ungdomar kommer aldrig få jobb eller en vanlig utbildning, ändå är de viktiga att hjälpa.Ja barn är lättare att hjälpa gissar jag. Tänkte mer på vuxna, som dels ska lära sig språk, fixa jobb, försörja sina barn etc. Blir ju orimligt ställa samma krav på tex en 50+ analfabet som på en läkarutbildad iranier. Aldrig riktigt tänkt på det förut faktiskt.
Betydligt bättre än i ett flyktinglägerAha fattar. Får de ett schysst liv i Sverige då trots att de är ”hämmade” (kanske inte riktigt rätt term men du kanske förstår vad jag menar) språkligt och utb-mässigt?
Ja, jag har träffat familjer som tamitusan borde hjälteförklaras utifrån hur de över faktiskt lyckats hålla liv i sina barn under gräsliga förhållanden som rått.När jag jobbade på särskola hade flera stycken kommit till Sverige som kvotflyktingar med sin familj. Kan ju säga att dessa barn och ungdomar fick ett liv, en vård och hjälpmedel de annars aldrig kunnat få.
Ja, finns få personer som imponerar på mig så mycket som dessa föräldrar och deras barn. Hört en historier som man knappt kan tro är sanna. Hjältar.Ja, jag har träffat familjer som tamitusan borde hjälteförklaras utifrån hur de över faktiskt lyckats hålla liv i sina barn under gräsliga förhållanden som rått.
Största problem och största problem oavsett vad så är det en förutsättning för integrering att man kan göra sig förstådd och förstå andra i det land man bor. Vi har några på jobba som kommunicerar främst på engelska (tjänstemän) men de har lärt sig att förstå svenska och kan tala det vid behov (ganska bra numera men det var mycket knackigt från början. Och då är det i ett sammanhang där det inte är helt nödvändigt men högst praktiskt och det gör dem mer delaktiga. Folk pratar ju jämt Svenska omkring dem.Ja. Språk är viktigt.
Men igen. Men.
Vad menas med att vara en del av ett samhälle?
Om man jobbar, får lön, betalar skatt, har barnen i skolan, handlar i affären? Är inte det att delta? Oavsett om man pratar svenska när man gör detta eller inte?
Visst får man använda sig av tolk emellanåt, men det behovet har ju även döva/stumma. Och där är det sällan nån som gnäller för att de inte pratar svenska.
Ja. Jag är för obligatorisk svenskundervisning. Men den måste göras annorlunda än idag. Men jag tror inte det är det största problemet med integration. Jag hade mycket hellre sett att man satsade mer på integration med tanke på bostäder, områden, ungdomars inkludering, jobbmarknaden, ta till vara på utbildningar som folk har med sig mm.
Människovärdet håller jag med om men asylrätten ser jag mer tänjbart på. Vi kan inte ta hand om alla hjälpbehövande oavsett vad som händer, om inte annat för att vi har begränsade resurser. Vi är ett litet land och det finns många som behöver hjälp. Vi kan inte klara av att hantera 50 miljoner flyktingar som knackar på dörren med aldrig så goda asylskäl - gränsen för vår kapacitet går långt innan det, blir det för många.”Lagar kan ändras.
Människovärdet och asylrätten ser jag som okränkbar, men det är inte säkert att de som styr landet nu eller i framtiden alltid håller med om det.
Därför bör denna diskussion alltid hållas!
För många är en sunkig svensk lägenhet och bistånd från socialen eller jobb inom lokalvård/restaurang/hemtjänst rena drömmen. Ärligt talat har ingen rätt att begära mer (förutom svenskundervisning), vill man högre upp i samhället får man jobba lite för det.Det förtar ju inte att många väljer andra länder. Och sen inte får jobb, inte integreras etc. Hur kul skulle en själv tycka att det var att komma till nytt land (som kanske du betalat dyrt för att ta dig dit, blivit lovad guld och gröna skogar) och sätta i en sunkig lägenhet, språket är skitsvårt, jobben du får är piss alt du får soc som inte erbjuder något överflöd. Troligtvis skulle en inte vara jättesugen på att integreras.