Sv: Göra knoppar för att fästa långbröstan?
Anledningen till att det blir förvirrande och att "alla säger olika", är nog de faktiska och kulturella skillnaderna mellan körning på "travsätt" respektive "skolkörning och brukskörning".
Inom trav, och träning därför, så är vagnar och utrustning anpassad till att röra sig relativt sett huvudsakligen rakt fram på förhållandevis plant underlag (ja, det finns kurvor, både på träningsbanan, skogsbilvägar och tävlingsbanan), och få fram en häst som kan trava så fort som möjligt.
Inom "skolkörning" och därmed tävlingsgrenarna dressyr, precision och maraton, så har man vagnar, selar och övrig utrustning som är anpassade till att hästen ska kunna röra sig smidigt på ibland trånga volter, göra halter, backa, samt dessutom använda samtliga gångarter. Här är draglinor och baksele självklart.
Om man så tittar mer på Brukskörning (tävlingsgren), tävling i skogskörning eller nyttoorienterad körning inom skog, jordbruk eller grönyteskötsel, så är vagnar, arbetsförställ, lunningsbågar, timmerkälkar m.fl dragdon, samt selarna, anpassade till mer eller mindre tung och långvarig körning, där hästen ska kunna jobba hela arbetsdagar. Ofta jobbas det i skritt, men för t.ex. (väg-)transporter även i trav. I synnerhet vid lunning i skogen, så krävs en lydig och följsam (rörlig) häst, som kan manövrera i terrängen. Draglinor och baksele används oftast, men draglinor behövs inte för vagn med rekade skaklar, och inte heller vid vissa former av släpande arbete.
Vid "fritidskörning" (utflykter, annat sätt att motionera hästen), så kan hästen och dess förutsättningar, "terrängen" man kör i, eget intresse, tillgänglig utrustning, egen kunskap m.m. avgöra vilken typ på körning man väljer.
Men, att göra det "komfortabelt" för hästen, och att minimera riskerna för sakdor och olyckor, är väl alltid lika intressant, oavsett körform.