Det finns ofta utan krav på köpoäng.Du vet att man behöver köpoäng till hyresrätter? I det fallet över 2000. Så nej det är inte så enkelt att välja och vraka.
Om man letar och har litet tur.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det finns ofta utan krav på köpoäng.Du vet att man behöver köpoäng till hyresrätter? I det fallet över 2000. Så nej det är inte så enkelt att välja och vraka.
Det finns ofta utan krav på köpoäng.
Om man letar och har litet tur.
Litet dyrare men ingen kö och extremt lätt och billigt att pendla.Du vet att man behöver köpoäng till hyresrätter? I det fallet över 2000. Så nej det är inte så enkelt att välja och vraka.
Inte alls.Och är villig att bo i stans sunkigaste område med högst kriminalitet...
Att påstå att något inte är möjligt när det är möjligt är ju att lura sig själv på ett tråkigt vis.Alltså jag förstår din välmening tror jag, men jag tror inte folk här letar efter "råd för någon ekonomisk boendelösning" utan det är väl egentligen mer en klaga / reflektionstråd att vi nu tydligen måste flrvänta oss /nöja oss med en lägre levnadsstandard än den som många av oss såg våra föräldrar åtnjuta.
och kanske en frustration att trots att man gjort allting "rätt" - pluggat, jobbat, och inte varit oåverkad av någon livsomvälvande kris, så känns det som att det man nu får tillbaka är mycket mindre än det man eftersträvade.
Jag är rik och ung och hälsosam, men de som är 10-15 år äldre än mig levde och lever en högre livskvalitet, för att balansen mellan löner och bostadspriser var helt annan - och jag måste nu nöja mig med att bita i det sura äpplet?
Det ser helt annorlunda ut nu än det gjorde före inflationen.En förklaring, eller delförklaring, till bostadsbiten tror jag är att tillgång och efterfrågan ser annorlunda ut idag än för föräldragenerationen, framför allt i storstadsregionerna. För 2 mkr är ju bara ett mycket billigt hus just i storstadsregionerna. Av de 11606 villor som ligger på Hemnet just nu har 3981 stycken ett utgångspris på upp till 2 mkr. Men "alla" vill ju bo på bekvämt pendlingsavstånd, gärna med kollektivtrafik eller rent av cykel, till innerstan i 08, 031 eller 040. Samma sak med gårdar, som redan nämnts i tråden så finns det gott om gårdar för 2-4 mkr. Men om man börjar komplettera kravbilden med att det skall vara inom pendlingsavstånd till [vald storstad] så blir bilden förstås en annan...
Inte alls.
Se ovan.
Jag ar finne fo detta konceptet med geografisk frihet och att sa manga verkar vara oppna for det, inte forvirrande, men kanske forvanade?
For mig ar geografin ett av de absolut viktigaste kriterierna nar jag letar boende. och da menar jag inte "lage", som i havsnara, utsikt etc. utan mer att "Jag vill bo i X stad, darfor att det ar dar som mitt liv fins". Skulle jag (framforallt som singel) flytta till en helt annan ort, sa skulle jag kanske fa hogre livskvalitee pga boendestandard, men utan tvekan lagre livskvalitee eftersom jag nu inte langre enkelt kan traffa mina vanner (och familj for de som har kontakt). Inte heller det kulturliv och stadsliv som gjorde X stad attraktiv har jag langre enkel tillgang till. Jag kan latt kopa lyxlagenhet i typ Hull, men vad fn ska jag gora dar typ?
Nej givetvis inte. Men min sambo har sitt drömjobb, så jag har jättesvårt att se att han skulle kunna tänka sig att byta. Även han har studerat i 5 år så han kan inte studera mer. Och nuvarande jobb finns som sagt bara i stockholm, göteborg och malmö.Det var du själv som skrev i första person singular i inlägget jag citerade.
Men naturligtvis är det applicerbart även på två. Jag kan inte föreställa mig att någon av er har livstidskontrakt med sanktioner, på att behålla era nuvarande yrken och anställningar livslångt? Om inte, så landar det tillbaks i prioriteringar.
I Nyköping har luften gått ur hyresmarknaden så där går att få trevliga lägenheter utan kötid.I min stad är det så. Mindre stad i Skåne. Superlätt att hitta lägenhet i sunkigaste området där det är mest kriminalitet. De är dock i princip lika dyra som vårt fina radhus av nån märklig anledning. De bostäder som ligger i tryggare områden är det många som söker och därmed krävs köpoäng. VI hade väldigt stor tur när vi fick den här. Vi hade bara 1200 p. Vi var nummer tre i kön av de som sökte men ettan och tvåan tackade nej p.g.a. att de som bodde här innan inte hade renoverat några ytskikt på mycket länge. De hade nog varit på väg bort i flera år. Det mesta fick vi gjort innan vi flyttade in (lägenhetsfonden var nästan full) men vi fick leva i ca 10 år med riktigt fult badrum (ingen fuktskada och funktionsdugligt) och det var förmodligen det som gjorde att ettan och tvåan tackade nej. Trots att vi inte har för avsikt att flytta till annan hyresrätt så står vi i kö och samlar poäng så om vi vill så kommer vi ha mycket goda chanser att få en bra rätt snabbt i framtiden. Det måste man göra om man ska ha en chans att få en fin hyresrätt i ett tryggt område.
I Nyköping har luften gått ur hyresmarknaden så där går att få trevliga lägenheter utan kötid.
Det finns tomma lägenheter som går att pendla till Stockholm ifrån med tåg.
Orsaken till det är bl.a. att det saknas en samlad bostadsförmedling.
Hyresvärdarna måste konkurrera om hyresgästerna och själva sköta sin marknadsföring.
Tips om man känner så.
Se Blocket.
Jag tycker mest att det illustrerar hur olika det kan vara på olika platser och att det inte bara styrs av närheten till Stockholm (Göteborg, Malmö).Roligt för de som vill bo i Nyköping och ha nära till Stockholm. Jag tillhör inte den kategorin.
Så gjorde jag. Minus barn då jag inte har några. Men just byta stad, län, vänner osv osv. Vännerna de viktigaste finns ju kvar men man ses inte lika ofta.Fast om man är i sluttampen av studierna och gård är ett väldigt prioriterat mål i livet så kan man placera sig i sitsen att skaffa gård någon annanstans och bygga upp en ny vänkrets. Sedan skaffa barnen först när man har gården som man önskat sig och sedan bo där utan att behöva rycka upp livet och barnen när man etablerat sig.
Om gård är mindre viktigt, eller man inte vill flytta för den sakens skull, så får man väl stanna. Då kanske utan gård. Men ingen ska säga att det inte går att skaffa gård idag eller att det kan bli toppenbra.
Jag hade velat ha en kanske fem hektar stor gård med fint hus strax söder om Stockholm i en drömvärld. Gärna med en liknande standard som jag har här. Men jag varken vill eller kan hosta upp de millar som krävs fast jag är höginkomsttagare (om än knappt). Det är liksom inget som stör mig eller är konstigt, utan så är verkligheten. Det är toppen att bo här med
Min exmake och jag letade gård i 7 år innan vi hittade den som jag nu äger.Jag letade gård i flera år innan flytten hit. Bra gårdar som funkar för ens behov växer inte på träd verkligen.
När köpte ni den gården?Min exmake och jag letade gård i 7 år innan vi hittade den som jag nu äger.
Det var oerhört viktigt att den låg nära Arlanda så det begränsade utbudet rejält.
Man får hitta på sätt att leva på under vägen.
1992 när reporäntan var 500%.När köpte ni den gården?
Lite billigare blir det men nån rea blir det inte. Folk kommer att bo kvar och istället dra in på annatLäget nu är snart tillbaka där.
När de lån som nu är bundna löper ut och människor har förbrukat sina buffertar så blir det rea på bostäder.
Det blir rea.Lite billigare blir det men nån rea blir det inte. Folk kommer att bo kvar och istället dra in på annat
Jag noterar det och lägger det i rockärmen sålängeDet blir rea.
Tro mig.
Om du vill.
Ungefär sommaren 2025.
Men om kriteriet är ”jag vill på på en gård jag har råd med”, så är det ju till viss del geografin som får styra tänker jag sedan får man avgöra om det är värt det, eller inte.