GHS - dagens dressyr.

[skiesabove]

"Panksepp carved out seven biologically inherited primary affective systems called SEEKING (expectancy), FEAR (anxiety), RAGE (anger), LUST (sexual excitement), CARE (nurturance), PANIC/GRIEF (sadness), and PLAY (social joy). He proposed what is known as "core-SELF" to be generating these affects."

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Jaak_Panksepp

(Referenser till hans böcker och en del av hans artiklar finns i wiki-länken)

 

[ginnies]

Och det tror jag absolut att en del tävlingshästar får aktiverat när dom är på tävlingsplats en hel del av dom tycker det är lattjolajbans att få komma ut och göra sin grej. Men personligen (utan vetenskapliga belägg, rent personliga observationer) så tror jag att det är fler hopphästar, FT, WE, löphästar osv som är i play-läge än vad det är dressyrhästar som är det i modern elitdressyr.

Men när en dressyrhäst är i lek-läge, då blir det vackert, häftigt, och härligt att se på. Avslappnad, självsäker, visar upp sig, och har roligt.

Jomen så är det finns forskning som jag inte orkar dra fram att 1. det stämmer 2. och det beror på att dressyren har fler förhållningar än de andra sporterna. Förhållningar som kan göra ?? eller gör ? att dressyrhästen uppfattar hjälpen/hjälperna som motstridiga- att det blir framåtdrivning, förhåll/sätt under även om det följs av lätta o en ny omgång så blir vissa eller alla?? hästar frustrerade av det till viss del eller mkt?? eller mindre bra eller för mkt broms etc....

 

[skiesabove]

Jomen så är det finns forskning som jag inte orkar dra fram att 1. det stämmer 2. och det beror på att dressyren har fler förhållningar än de andra sporterna. Förhållningar som kan göra ?? eller gör ? att dressyrhästen uppfattar hjälpen/hjälperna som motstridiga- att det blir framåtdrivning, förhåll/sätt under även om det följs av lätta o en ny omgång så blir vissa eller alla?? hästar frustrerade av det till viss del eller mkt?? eller mindre bra eller för mkt broms etc....

Va? Är det här ens svenska?

 

[Fiador]

Jag tror att en del hästar faktiskt tycker det är trist med harmoni och trygghet jämt utan mkt väl vill ha fart och fläkt- att det ska hända saker, jag har själv en sådan i stallet ( inte min) som älskar att åka ut på äventyr precis som @Hedwig beskrev sin häst, ( och det är väl bara människor som kan visa känslor o kulreaktioner på människovis??)

Och min erfarenhet går emot din ( om du nu inte har någon väldigt bra och säkert forskningsunderlag) vad gäller stissiga o uppspelta hästar, man får helt enkelt lära sig att särskilja på olika "glad o stissiga" situationer.

Nej, hästar är inte människor. Dom är bytesdjur. Deras överlevnadsinstinkter styr deras beteende väldigt mycket. Mat, vatten, vila, trygghet (skydd av flocken) är sånt som har stor betydelse för deras överlevnad och därmed välmående. Att "arbeta" för människor ingår liksom inte i deras behov och intressen. Dom är inrotade egoister och accepterar människor och människors ideer så länge det leder till att dessa behov uppfylls.

Och jaa, det finns olika typer av hästar med olika stark instinkter och olika stort behov av stöd och trygghet av andra individer. Extroverta, reaktiva, introverta, återhållande, starka viljor (left brain) och reaktiva (right brain) och olika kombinationer och sammansättningar av dessa. Det betyder bara att dom agerar olika på samma stimuli. Men reagerar det gör dom, utifrån att dom är hästar och inte människor.

Känslor som sorg, glädje, ilska är känslor dom inte har. Dom lever i nuet. Dom planerar inget framåt, tittar inte bakåt, ojar sig inte över misslyckanden, gläds inte åt framgångar. Framgångar i vår människovärld som dom ofta inte ens förstår sig på. Dom blir nöjda när deras flockmedlemmar är nöjda och lugna. Så när du är nöjd och glad, så speglar din häst dig i sitt beteende/agerande. Inget annat. Är du arg och ledsen så blir den osäker, orolig, för du beter dig konstigt. Den känner inte samma känslor som du. Men den reflekterar det du känner och visar "upp sig" utifrån din sinnesstämning.

Så, neej, jag tror inte hästar blir "glada och lyckliga" när dom arbetar för oss, möjligen är dom nöjda när för dom känner sig väl till mods och känner igen sig och vet vad som förväntas och dom har lärt sig när deras människa är nöjd.

Hästar som leker i hagen är ofta unghingstar eller unga valacker som "tränar på att slåss". Det är inga "lyckliga" glädjelekar, utan blodigt allvar, ett inbyggd beteende för att utvecklas fysiskt och testa var man står i flocken.

Sluta förmänskliga dina hästar, utgå ifrån vad dom är istället och inte vad du vill/önskar att dom är. En nöjd häst är lugn och harmonisk, lyhörd och känslig för dina signaler. Den vill följa dig, den känner sig säker och trygg med dig. DÅ är hästen nöjd och kan stå still om du vill och/eller ber om det.

 

[skiesabove]

.

Känslor som sorg, glädje, ilska är känslor dom inte har. Dom lever i nuet. Dom planerar inget framåt, tittar inte bakåt, ojar sig inte över misslyckanden, gläds inte åt framgångar.

Nä stopp här, hänvisar till min Panksepp-post, men sorg, glädje och ilska kan alla däggdjur känna!

Men dom verkar inte ha det som vi hos människor har konceptualiserat som "ego" (eller ja, Freud gjorde det). Dom verkar inte jämföra sig abstrakt/intellektuellt mot andra hästar och ha åsikter om någon sorts bättre/sämre om det. Hingstar jämför sig med varandra rent praktiskt och fysiskt, men vi vet inte till vilken grad dom sen har en känslomässig reaktion angående att vara bättre eller sämre.

Hästar har en viss tidsuppfattning (dom kan veta när det är dags för fodring om man gör det samma klockslag varje dag), och dom har gott minne (annars skulle vi inte kunna lära dom saker). Dom verkar kunna planera framåt när dom löser problem i experiment.

Nästan allt vår hjärna kan göra, kan en hästs hjärna också göra. Vi skiljer oss åt från de (flesta) andra däggdjuren främst i talförmågan som lett till ett väldigt avancerat språk, förmågan att kunna resonera abstrakt, och den ansamling av abstrakt information och användandet av den informationen som vi har kulturellt sen ungefär 10 000 år tillbaks.

Rightbrain/leftbrain är nonsens från Parelli, så det kan vi släppa.

 

[MiniLi]

Jag tror att en av sakerna som kan gå snett i såna här diskussioner (och det finns många saker) är att "de vetenskapliga bevisen" kan vara ett helt forskningsfält, alltså etologi.

Att hänvisa till alla de studier som underbygger påstående om djuren är absolut görbart, men många av dom är inte specifika utan breda, om däggdjurens eller hästars beteenden, hjärnor, och behov. Och de allra mesta är låst bakom paywall av de stora företagen, eller i kursböcker. Och så är det på engelska.

Fast när man diskuterar/påstår specifika saker så går det ju generellt utmärkt att hänvisa till tex en reviewartikel eller liknande om det nu finns så mkt evidens som stödjer ens påstående. Alla kanske inte kommer åt eller vill läsa på engelska, men det är ju upp till den parten isf. Det kan ju vara som du säger, men ibland kan det också vara så att någon har övertolkat ett forskningsfynd eller generaliserat det på ett sätt man inte har stöd för.

 

[Grazing]

Nej, hästar är inte människor. Dom är bytesdjur. Deras överlevnadsinstinkter styr deras beteende väldigt mycket. Mat, vatten, vila, trygghet (skydd av flocken) är sånt som har stor betydelse för deras överlevnad och därmed välmående. Att "arbeta" för människor ingår liksom inte i deras behov och intressen. Dom är inrotade egoister och accepterar människor och människors ideer så länge det leder till att dessa behov uppfylls.

Fast det där är människor också, vi är lika mycket djur som hästarna är. Vi drivs också av naturliga instinkter vilket också är det som gör att många mår dåligt för vi får sällan utlopp för vårat naturliga beteende. Vi är faktiskt inte så annorlunda mot vad djuren är.

Så, neej, jag tror inte hästar blir "glada och lyckliga" när dom arbetar för oss, möjligen är dom nöjda när för dom känner sig väl till mods och känner igen sig och vet vad som förväntas och dom har lärt sig när deras människa är nöjd.

Hästar som leker i hagen är ofta unghingstar eller unga valacker som "tränar på att slåss". Det är inga "lyckliga" glädjelekar, utan blodigt allvar, ett inbyggd beteende för att utvecklas fysiskt och testa var man står i flocken.

Sluta förmänskliga dina hästar, utgå ifrån vad dom är istället och inte vad du vill/önskar att dom är. En nöjd häst är lugn och harmonisk, lyhörd och känslig för dina signaler. Den vill följa dig, den känner sig säker och trygg med dig. DÅ är hästen nöjd och kan stå still om du vill och/eller ber om det.

Det måste vara väldigt tråkigt att umgås och hantera hästar med det tankesättet, jag hade haft väldigt svårt att göra någonting med min häst träningsmässigt om jag inte kände av hans glädje att umgås med mig och vara med på äventyren utanför stallet. Då kan man ju egentligen lika gärna kunna rida en såndär robothäst simulator för dom gör det vi vill utan att känna någonting alls.

Förstår verkligen inte varför människor ska tro att vi på något sätt är över andra djur när vi faktiskt har mer eller mindre likadana behov för att kunna må bra. Hästar och andra djur tänker inte på likadana sätt som vi gör kanske men dom känner det vi gör. Djur är inga instinktsdrivna maskiner som bara är där för vårat nöjes skull. Ska vi ha dom i fångenskap så har också vi ansvar att se vad varje individ tycker är roligt och vad just den har för behov för att kunna känna glädje och välmående och olika individer behöver olika grader av saker och ting i livet för att kunna må bra och ha kul.

Vissa hästar lever upp och älskar att träna och vara ute på äventyr medans vissa gillar mer att gå i en stor hage och leva ett mer händelselöst liv. Vissa trivs på box stor del av dygnet medans vissa vantrivs otroligt med det livet osv.

 

[the_connemara]

Här håller jag helt med dig @the_connemara! Det finns alldeles för mycket ”jag vet att min häst älskar att tävla” anekdotiska försvar när det faktiskt kommer någon studie eller forskning som visar något annat.

Däremot kan jag (som kanske märktes i denna tråd där jag faktiskt blev irriterad, sällan jag brukar bli arg i diskussioner för jag har diskussioner för att veta hur andra resonerar men detta är en grej som kan få igång mig) bli väldigt irriterad på när man påstår saker som inte är bevisade såsom att hästarna i Basel inte stod stilla vid utrustningskontrollen. Sen visade det sig vara ett ”resonemang” om att om hästarna var stressade gjorde de kanske inte det, och om de inte gjorde det så berodde det (kanske) på att de var stressade och inte tränade att slappna av. Det KAN ju ha varit så, finns inga bevis för motsatsen heller (att hästarna stod lugnt).

Så jag är kanske nitisk åt andra hållet, och har svårt för att teoretisera kring hur saker kan hänga ihop? Medan forskning och bevisade resonemang köper jag mer gärna?
Intressant är det att se hur människor reagerar och agerar iaf och livet vore bra trist om alla skulle vara som mig

Jag trodde diskussionen om att stå stilla vid utrustningskontrollen var helt frikopplad från specifikt tillfälle, förlåt om jag bidrag till frustrationen där! Det som stör mig mest kring den frågan är att den första mätstickan som togs fram köpte jag redan 2017 (!) och ett argument mot att den aldrig använts på riktigt var att det var risk för skador? Det har jag svårt att koppla till annat än att hästarna inte stått tillräckligt still vid användning men kanske finns annan förklaring? Tycker den är riktigt käck med flera andra mått (tex tjocklek på bett) också smart inbyggt.

 

[tuaphua]

Ja jag fattar det också! Själv var jag oerhört skeptisk tidigare i mitt hästliv, nu försöker jag väl mest leta efter resonemang som åtminstone har potential att leda mot en bättre välfärd är raka svarar liksom. Också med tanke på nedan:



Ja verkligen! Minns så när jag läste om den studien först och blev så jävla förbannad Jag upplever dock att det är någon konstig ton av ganska hög skepticism. Kanske det där traditionella hästvärlden i alla fall hos oss kommer ifrån, idk? Känner iaf att hästen liksom ofta hamnar i att inte få plats som art både när det ska vara som det alltid har varit till att bli väldigt förmänskligade.

Typ hela diskussionen om känslor är jag både högt och lågt i! Men försöker återkomma till vad är deras grundläggande behov, vad är deras grundläggande instinkter, hur har vi egentligen tränat fram beteendena vi önskar osv. Vilken enorm prestation det egentligen faktiskt är för ett flyktdjur att åka i en transport tex.

Förlåt för svammel

Ja, någon större form av skepticism finns säkert generellt. Jag tror ju tex inte att alla som drar nosgrimman för hårt vet vilka skador och obehag/smärta det kan ge och struntar i det.
Även om det känns oerhört märkligt hur FEI som väl borde ha tillgång till kunskap inte kan fixa vettiga mätningar i form av på nosryggen och lagom med utrymme.

För mig är hästens behov och instinkter etc ngt som måste få vara en röd tråd genom utbildningen. Där hade jag önskat att fler ryttare inte bara är ryttare utan lär sig bli hästmänniskor.
Sen är ju biomekanik vad det är oavsett ras, inriktning etc. Jobbar man inte biomekaniskt korrekt ökar risk för skador och obehag markant. Det borde vara prio oavsett inriktning.
Och den kunskapen, att jobba biomekaniskt korrekt och uppbyggande upplever iaf jag beskrivs väldigt noga redan i texter från 1600-talet.
Lösgjord och balanserad häst som rids på lätta hjälper är också mentalt lösgjord. Då skapar man inte negativa känslor i flyktdjuret.

 

[JohannaB]

Jag trodde diskussionen om att stå stilla vid utrustningskontrollen var helt frikopplad från specifikt tillfälle, förlåt om jag bidrag till frustrationen där! Det som stör mig mest kring den frågan är att den första mätstickan som togs fram köpte jag redan 2017 (!) och ett argument mot att den aldrig använts på riktigt var att det var risk för skador? Det har jag svårt att koppla till annat än att hästarna inte stått tillräckligt still vid användning men kanske finns annan förklaring? Tycker den är riktigt käck med flera andra mått (tex tjocklek på bett) också smart inbyggt.

Tror du på den förklaringen? Att det var pga skaderisken den inte infördes?
Jag hörde också det argumentet, men misstänker att det mer hade med en ovilja att införa det för att den definitivt skulle förändra hur hårt en nosgrimma fick dras åt.
Men du har helt rätt i vad som sades, och FEIs nya mått är också mer spolformat och med mindre utstickande grejer och kanter (troligen av den anledningen) men märkligt nog blev måttet också mindre för att bli ”säkrare” så jag är fortfarande misstänksam

 

[JohannaB]

Ja, någon större form av skepticism finns säkert generellt. Jag tror ju tex inte att alla som drar nosgrimman för hårt vet vilka skador och obehag/smärta det kan ge och struntar i det.
Även om det känns oerhört märkligt hur FEI som väl borde ha tillgång till kunskap inte kan fixa vettiga mätningar i form av på nosryggen och lagom med utrymme.

Där är du snällare än mig. Jag är helt övertygad om att alla, eller i princip alla, förstår att en hårt åtspänd nosgrimma gör ont på en häst och skadar den. Liksom att dra hårt i tyglarna också gör ont.
Sen gör man det ändå, genom att hitta på försvar för varför. Men rent logiskt tror jag inte att det egentligen krävs forskning om att hästar har känsel eller att en hårt åtspänd nosgrimma eller hårt tryck i munnen gör ont. Så mycket forskning finns nog redan, och att inte tro på den forskningen bevisar mer @the_connemara tanke om att stora delar av ridsporten har väldigt lätt att bortse från forskning och använda andra förklaringsmodeller (man måste, har alltid gjort, visar gränser, gör bara under en period så de lär sig, för att skapa lätthet krävs våldet etc) för att göra det?

 

[Hedwig]

Fast det där är människor också, vi är lika mycket djur som hästarna är. Vi drivs också av naturliga instinkter vilket också är det som gör att många mår dåligt för vi får sällan utlopp för vårat naturliga beteende. Vi är faktiskt inte så annorlunda mot vad djuren är.

Det måste vara väldigt tråkigt att umgås och hantera hästar med det tankesättet, jag hade haft väldigt svårt att göra någonting med min häst träningsmässigt om jag inte kände av hans glädje att umgås med mig och vara med på äventyren utanför stallet. Då kan man ju egentligen lika gärna kunna rida en såndär robothäst simulator för dom gör det vi vill utan att känna någonting alls.

Förstår verkligen inte varför människor ska tro att vi på något sätt är över andra djur när vi faktiskt har mer eller mindre likadana behov för att kunna må bra. Hästar och andra djur tänker inte på likadana sätt som vi gör kanske men dom känner det vi gör. Djur är inga instinktsdrivna maskiner som bara är där för vårat nöjes skull. Ska vi ha dom i fångenskap så har också vi ansvar att se vad varje individ tycker är roligt och vad just den har för behov för att kunna känna glädje och välmående och olika individer behöver olika grader av saker och ting i livet för att kunna må bra och ha kul.

Vissa hästar lever upp och älskar att träna och vara ute på äventyr medans vissa gillar mer att gå i en stor hage och leva ett mer händelselöst liv. Vissa trivs på box stor del av dygnet medans vissa vantrivs otroligt med det livet osv.

Jag håller med dig. Får intryck av att en del i tråden enbart eller nästan enbart är tangentryttare.
Det är inget konstigt att jag kan stå bredvid någon av mina hästar och tydligt känna energin. Hedwig som jag haft i tjugo år i sommar är en häst som i princip alltid står still vid all hantering. Ändå är det tydligt om hon är glad, irriterad, smärtpåverkad, sorgsen etc.
Hon sörjde tex i tio dagar när jag vande av henne från hennes första föl.
Vad annars skulle man kalla det när hon de första fem dagarna sprang och skrek och letade efter ungen och ytterligare fem dagar bara stod och hängde med tomma sorgsna ögon. Jag grät flera gånger under den perioden för hennes skull.
Fick rådet att vänja av abrupt. Att det var bäst. Kommer jag aldrig göra igen om jag inte måste.

 

[Blyger]

Fick rådet att vänja av abrupt. Att det var bäst. Kommer jag aldrig göra igen om jag inte måste.

Också ett bevis på att hästfolk inte tar till sig forskning (menar inte dig nu, utan mer generellt och mer att man får den sortens råd).

Det har varit känt rätt länge att abrupt avvänjning inte är gynnsamt och ändå är det många större uppfödare som ger det rådet och praktiserar det fortfarande.

 

[Fiador]

Nä stopp här, hänvisar till min Panksepp-post, men sorg, glädje och ilska kan alla däggdjur känna!

Ja, vad är sorg, glädje och ilska?

Sorg = saknad, ja det känner dom. Ropar och letar efter borttappade flockmedlemmar tex. Men gråter dom?

Glädje = positiv förväntan, ja det uppvisar dom tex när dom förväntar sig kraftfoder. Men skrattar dom?

Ilska = frustrering, ja det känner dom ju när dom är hindrade. Men blir dom arga?

Alltså, det handlar om att inte förmänskliga deras beteende och accosiera till sig själv och mänskliga känslor.

Men dom verkar inte ha det som vi hos människor har konceptualiserat som "ego" (eller ja, Freud gjorde det). Dom verkar inte jämföra sig abstrakt/intellektuellt mot andra hästar och ha åsikter om någon sorts bättre/sämre om det. Hingstar jämför sig med varandra rent praktiskt och fysiskt, men vi vet inte till vilken grad dom sen har en känslomässig reaktion angående att vara bättre eller sämre.

Precis. Det är det här vi bör ha i bakhuvudet och utgå ifrån att en häst är en häst, med starka instinkter, ett bytesdjur vars överlevnad handlar om att vara den individ som rovdjuren inte ger sig på.

Inte visa svagheter, inte vara skadad/handikappad. DÅ är man ett hot mot sig själv och resten av flocken.

Hästar har en viss tidsuppfattning (dom kan veta när det är dags för fodring om man gör det samma klockslag varje dag), och dom har gott minne (annars skulle vi inte kunna lära dom saker). Dom verkar kunna planera framåt när dom löser problem i experiment.

Jo men dom lär sig mönster och förknippar dessa mönster med specifika behov/beteenden. På gott och på ont.

Dom tänker inte framåt som vi människor gör. Dom planerar inte och analyserar inte. Annars skulle dom per automatik kunna bärga sig.

Dom agerar på olika stimuli som dom lärt sig betyder någo dom dom kan förvänta sig.

Nästan allt vår hjärna kan göra, kan en hästs hjärna också göra. Vi skiljer oss åt från de (flesta) andra däggdjuren främst i talförmågan som lett till ett väldigt avancerat språk, förmågan att kunna resonera abstrakt, och den ansamling av abstrakt information och användandet av den informationen som vi har kulturellt sen ungefär 10 000 år tillbaks.

Rightbrain/leftbrain är nonsens från Parelli, så det kan vi släppa.

Right brain/left brain är inte just Parelli, även om det fått framgång här i Europa pga NH. Det är främst en tankemodell man kan använda för att förstå/förklara olika typer av beteenden.

Left brain = hästar som avvaktar innan reaktion (ej reaktiva).

Right brain = hästar som reagerar först (reaktiva).

Sen om det är förknippat med någon specifik hjärnhalva eller inte är en annan fråga. Begreppen hjälper en i dialog med andra människor som har samma insikt om begreppens betydelse.

 

[MiniLi]

Ja, vad är sorg, glädje och ilska?

Sorg = saknad, ja det känner dom. Ropar och letar efter borttappade flockmedlemmar tex. Men gråter dom?

Glädje = positiv förväntan, ja det uppvisar dom tex när dom förväntar sig kraftfoder. Men skrattar dom?

Ilska = frustrering, ja det känner dom ju när dom är hindrade. Men blir dom arga?

Alltså, det handlar om att inte förmänskliga deras beteende och accosiera till sig själv och mänskliga känslor.

Men snälla. Gråt och skratt är känslomässiga uttryck. Det är inte känslan i sig, det är bara ett av flera sätt man kan visa sina känslor utåt. Uttrycken styr inte den känslomässiga upplevelsen. En ledsen person som inte gråter är fortfarande ledsen. Och att djur inte använder samma yttre uttryck som människor säger ingenting alls om deras inre upplevelse. Inte för att det yttre uttrycket nödvändigtvis säger så mycket om människors inre upplevelse heller.

Du är ute och cyklar här.

 

[MiniLi]

@Fiador
Kort citat från intervju med professor Per Jensen vars forskning visat att djur känner känslor precis som vi människor.

Samma känslor som oss​

Fynden om hur domesticerade höns och grisar fungerar gäller för alla domesticerade djur som kor, får, getter, hästar, gäss och så vidare. Om man dessutom betänker att alla däggdjur, fiskar och fåglar har samma grundläggande känslor som vi människor blir forskningen för att förstå dem alltmer angelägen.

– Känslolivet, vad man upplever rent emotionellt, är väldigt gamla mekanismer rent evolutionärt. Men vad forskningen har visat på senare år är att även mer komplexa känslor som svartsjuka, skam, empati, sorg också finns hos många däggdjur, och förmodligen även fåglar, säger Per Jensen.

https://liu.se/nyhet/pionjar-med-djurens-basta-i-fokus

 

[ginnies]

Nej, hästar är inte människor. Dom är bytesdjur. Deras överlevnadsinstinkter styr deras beteende väldigt mycket. Mat, vatten, vila, trygghet (skydd av flocken) är sånt som har stor betydelse för deras överlevnad och därmed välmående. Att "arbeta" för människor ingår liksom inte i deras behov och intressen. Dom är inrotade egoister och accepterar människor och människors ideer så länge det leder till att dessa behov uppfylls.

Och jaa, det finns olika typer av hästar med olika stark instinkter och olika stort behov av stöd och trygghet av andra individer. Extroverta, reaktiva, introverta, återhållande, starka viljor (left brain) och reaktiva (right brain) och olika kombinationer och sammansättningar av dessa. Det betyder bara att dom agerar olika på samma stimuli. Men reagerar det gör dom, utifrån att dom är hästar och inte människor.

Känslor som sorg, glädje, ilska är känslor dom inte har. Dom lever i nuet. Dom planerar inget framåt, tittar inte bakåt, ojar sig inte över misslyckanden, gläds inte åt framgångar. Framgångar i vår människovärld som dom ofta inte ens förstår sig på. Dom blir nöjda när deras flockmedlemmar är nöjda och lugna. Så när du är nöjd och glad, så speglar din häst dig i sitt beteende/agerande. Inget annat. Är du arg och ledsen så blir den osäker, orolig, för du beter dig konstigt. Den känner inte samma känslor som du. Men den reflekterar det du känner och visar "upp sig" utifrån din sinnesstämning.

Så, neej, jag tror inte hästar blir "glada och lyckliga" när dom arbetar för oss, möjligen är dom nöjda när för dom känner sig väl till mods och känner igen sig och vet vad som förväntas och dom har lärt sig när deras människa är nöjd.

Hästar som leker i hagen är ofta unghingstar eller unga valacker som "tränar på att slåss". Det är inga "lyckliga" glädjelekar, utan blodigt allvar, ett inbyggd beteende för att utvecklas fysiskt och testa var man står i flocken.

Sluta förmänskliga dina hästar, utgå ifrån vad dom är istället och inte vad du vill/önskar att dom är. En nöjd häst är lugn och harmonisk, lyhörd och känslig för dina signaler. Den vill följa dig, den känner sig säker och trygg med dig. DÅ är hästen nöjd och kan stå still om du vill och/eller ber om det.

Som vanligt svarar du på inlägg som här till mig med långa svador på något jag inte ens påstått, är det uppfostran?? utbildning?? någon form av härskarteknink?? eller väljer du långa osammanhängande inlägg för att -som flera faktiskt påpekat- att en del inte orkar diskutera med dig för det finns ingen tråd och råkar man bemöta något så kommer ett nytt svar med en massa olika ofta konstiga påståenden och det blir rörigt.
Jag undrar för det är faktiskt obehagligt att få till sig sådant där du faktiskt påstår något om mig som jag inte sagt och som du inte vet- och -vilket jag har skrivit till dig säkert 10 ggr förut genom åren- om andra kommer in och läser så kan de tro det du påstår om mig.

 

[ginnies]

Vad annars skulle man kalla det när hon de första fem dagarna sprang och skrek och letade efter ungen och ytterligare fem dagar bara stod och hängde med tomma sorgsna ögon. Jag grät flera gånger under den perioden för hennes skull.
Fick rådet att vänja av abrupt. Att det var bäst. Kommer jag aldrig göra igen om jag inte måste.

För de flesta sitter modersinstinkten i mjölken /digivningen, försvinner den så försvinner "saknaden " efter fölet, men obs inte alla, det gäller kor och andra som ger mjölk också.

 

[Shaggy]

Nej, hästar är inte människor. Dom är bytesdjur. Deras överlevnadsinstinkter styr deras beteende väldigt mycket. Mat, vatten, vila, trygghet (skydd av flocken) är sånt som har stor betydelse för deras överlevnad och därmed välmående. Att "arbeta" för människor ingår liksom inte i deras behov och intressen. Dom är inrotade egoister och accepterar människor och människors ideer så länge det leder till att dessa behov uppfylls.

Och jaa, det finns olika typer av hästar med olika stark instinkter och olika stort behov av stöd och trygghet av andra individer. Extroverta, reaktiva, introverta, återhållande, starka viljor (left brain) och reaktiva (right brain) och olika kombinationer och sammansättningar av dessa. Det betyder bara att dom agerar olika på samma stimuli. Men reagerar det gör dom, utifrån att dom är hästar och inte människor.

Känslor som sorg, glädje, ilska är känslor dom inte har. Dom lever i nuet. Dom planerar inget framåt, tittar inte bakåt, ojar sig inte över misslyckanden, gläds inte åt framgångar. Framgångar i vår människovärld som dom ofta inte ens förstår sig på. Dom blir nöjda när deras flockmedlemmar är nöjda och lugna. Så när du är nöjd och glad, så speglar din häst dig i sitt beteende/agerande. Inget annat. Är du arg och ledsen så blir den osäker, orolig, för du beter dig konstigt. Den känner inte samma känslor som du. Men den reflekterar det du känner och visar "upp sig" utifrån din sinnesstämning.

Så, neej, jag tror inte hästar blir "glada och lyckliga" när dom arbetar för oss, möjligen är dom nöjda när för dom känner sig väl till mods och känner igen sig och vet vad som förväntas och dom har lärt sig när deras människa är nöjd.

Hästar som leker i hagen är ofta unghingstar eller unga valacker som "tränar på att slåss". Det är inga "lyckliga" glädjelekar, utan blodigt allvar, ett inbyggd beteende för att utvecklas fysiskt och testa var man står i flocken.

Sluta förmänskliga dina hästar, utgå ifrån vad dom är istället och inte vad du vill/önskar att dom är. En nöjd häst är lugn och harmonisk, lyhörd och känslig för dina signaler. Den vill följa dig, den känner sig säker och trygg med dig. DÅ är hästen nöjd och kan stå still om du vill och/eller ber om det.

Jisses så du förminskar hästar och deras känsloliv. Det är en skillnad på att låta bli att förmänskliga hästar och att anse att de har samma känslor som vi om än inte triggade av samma stimuli som våra känslor av den typen.
Det är så sorgligt att så många är så rädda för att djur är så extremt lika oss och att vi faktiskt bara är en apa med lite större hjärna.

 

[skiesabove]

Precis, och nu när man börjat reda ut icke-verbal kommunikation mer, kan undersöka hjärnor bättre, och kollat på elefanter, delfiner, späckhuggare och såklart de stora aporna...

Största skillnaden mellan homo sapiens och resten verkar framförallt vara kulturell. Dom andra sociala däggdjuren har också kulturer, traditioner och saker dom lär ut till sina yngre, men skillnaden mot vår kultur är hur extremt mycket abstrakt information vi kan förmedla till varandra och bygga vidare på.

Angående tidsuppfattning, möt mig på berget när solen står som högst ... Människor har inte heller perfekt tidsuppfattning utan vår teknik. Ibland har mina hästar bättre koll än mig, dom gnäggar om jag är 5 minuter sen till fodringstiden, såpass frekvent att jag börjat lita på att dom säger till, så jag slipper kolla på klockan jämnt.