Gammal hund

[karamelldrottningen]

Kanske finns det en liknande tråd men jag hittade inte den i så fall.

Hursomhelst så har jag en hund, har bara en hund, på 15 år. Han är hyfsat pigg, massa leklust (borde inte sånt avta med åren?) ibland tror man att han fortfarande är valp .

Men han ser dåligt och hör betydligt sämre. Jag brukar ibland blåsa lite på honom för ibland hör han inte ens när jag säger hans namn och jag står jättenära. Jag vill inte ta på honom då för då blir han rädd. Som att "oj stod du där" men blåser jag lite och väntar en halv sekund ser han mig, eller iaf märker att jag är nära.

Borstar hans tänder varje dag. På kvällen. Men borde jag även göra det på morgonen? Hans tänder är inte vad de en gång var. Och att ta bort tandsten igen kommer han nog inte klara. Så det vill jag undvika så mycket som möjligt. Han har ingen tandsten än. Men rädd att han ska få det då han haft det tidigare.

Ni kan även gärna skriva lite om era gamla hundar. Egenheter och så där .

 

[Red_Chili]

Mot tandsten brukar det vara jättebra att ge ordentliga ben. Gärna revben, nackkotor eller liknande (råa)

Min första tik blev 11 1/2 år gammal innan hon blev för dålig pga tumörer. Fram till en vecka innan hon lämnade mig så var hon pigg och glad, följde med på milslånga promenader, lekte i skogen och rullade i gräset av ren lycka. Jag är än idag väldigt glad åt att hon fick vara pigg och glad så länge, att hon inte var en av dem som sakta och sakta blev värre tills jag en dag var tvungen att sätta stopp.

Så njut av att du har en gamling som fortfarande är busig Vad du skulle kunna testa är ett halsband som vibrerar. Jag har läst om flera personer som köpt halsband med fjärrkontroll, så att de kan vibrera lite lätt när ägaren vill ha kontakt med sin hund och det verkar fungera bra (behöver säkert tränas in på något sätt, så att hunden förknippar vibrationen med rätt sak).

 

[karamelldrottningen]

Tack för tips! Intressant med vi vibrerande halsband, det måste jag kolla upp vad det är!

 

[hastflicka]

Mot tandsten brukar det vara jättebra att ge ordentliga ben. Gärna revben, nackkotor eller liknande (råa)

Min första tik blev 11 1/2 år gammal innan hon blev för dålig pga tumörer. Fram till en vecka innan hon lämnade mig så var hon pigg och glad, följde med på milslånga promenader, lekte i skogen och rullade i gräset av ren lycka. Jag är än idag väldigt glad åt att hon fick vara pigg och glad så länge, att hon inte var en av dem som sakta och sakta blev värre tills jag en dag var tvungen att sätta stopp.

Så njut av att du har en gamling som fortfarande är busig Vad du skulle kunna testa är ett halsband som vibrerar. Jag har läst om flera personer som köpt halsband med fjärrkontroll, så att de kan vibrera lite lätt när ägaren vill ha kontakt med sin hund och det verkar fungera bra (behöver säkert tränas in på något sätt, så att hunden förknippar vibrationen med rätt sak).

Haller med om ben ... och kan tala om att det ar superlatt att trana in vad vibrationerna betyder, men det BEHOVER tranas.

Ha hunden i koppel och varje gang du vill att den tar kontakt med dig vibrerar du samtidigt som du visar (drar, poppar, vad du nu gor med kopplet) att du vill att hunden ska ta kontakt. Sa fort hunden vander pa huvudet for att kolla in var du ar slutar du med vibrationerna ... Du lar hunden hur den ska stanga av vibrationerna. Om du da blir super glad, har godis eller leker och busar sa lar han sig mycket snart.

 

[Lager]

Kanske finns det en liknande tråd men jag hittade inte den i så fall.

Hursomhelst så har jag en hund, har bara en hund, på 15 år. Han är hyfsat pigg, massa leklust (borde inte sånt avta med åren?) ibland tror man att han fortfarande är valp .

Men han ser dåligt och hör betydligt sämre. Jag brukar ibland blåsa lite på honom för ibland hör han inte ens när jag säger hans namn och jag står jättenära. Jag vill inte ta på honom då för då blir han rädd. Som att "oj stod du där" men blåser jag lite och väntar en halv sekund ser han mig, eller iaf märker att jag är nära.

Borstar hans tänder varje dag. På kvällen. Men borde jag även göra det på morgonen? Hans tänder är inte vad de en gång var. Och att ta bort tandsten igen kommer han nog inte klara. Så det vill jag undvika så mycket som möjligt. Han har ingen tandsten än. Men rädd att han ska få det då han haft det tidigare.

Ni kan även gärna skriva lite om era gamla hundar. Egenheter och så där .

Hallgren har skrivit en jättefin liten bok, Den gamla hunden - den äldre hundens fysiska välbefinnande. Den kanske är något för er?

Nuvarande Tant är oförskämt pigg för sina 11 år. Far runt som en toka, inga ömma leder, eller besvär, får bestämma aktivitetsnivå själv så jag tar inte med henne på milaturer efter häst, men apport och nosework funkar. Hon bor i pensionärshem och blir bortskämd.

Den äldsta vi har haft blev 16. Hon blev döv på slutet och såg dåligt men var så himla pigg och bestämd att hon hängde kvar ändå. Hon avlivades då hon skadade tassen.

Ge din Gamling goda ben, det är bra för att få bort tandsten. Lite försiktig massage tycker han säkert är mysigt. Vibrationshalsband kan ni ju testa, om inte annat så är det smidigt för inkallningen. Enkla nosövningar och mental stimulans brukar vara uppskattat.

 

[SkorpSmulan]

Jag har en som blir 14 om några dagar. Hon är också busig och väldigt pigg och glad. Hör väldigt dåligt gör hon och är lite stel i kroppen efter att hon har legat länge. Har fått lite svårt att ta sig upp i soffan så hon har fått en liten "pall" att kliva på.

Grånäsa.

 

[Idahoe]

Men han ser dåligt och hör betydligt sämre. Jag brukar ibland blåsa lite på honom för ibland hör han inte ens när jag säger hans namn och jag står jättenära. Jag vill inte ta på honom då för då blir han rädd. Som att "oj stod du där" men blåser jag lite och väntar en halv sekund ser han mig, eller iaf märker att jag är nära.

Ett tips kan vara att pröva att stampa till lite i golvet för att få honom att reagera. En väns äldre döva hund lärde sig rätt snabbt att det (vibrationerna i golvet) betydde att matte ville något

 

[Diabetikern]

Min blev 14 år. Fick ta bort henne akut då hon gjorde ett för stort hopp och slet höftkulan ur led.

Ben för tänderna och maten las i blöt pyttelite för att hon skulle få i sig ordentligt. Hon hade inte så många tänder kvar.

Pall för att ta sig till soffa/säng

Extra mjukt vid hundsängen för att hon lättare skulle unna lägga sig och ta sig ur.

Tänkte börja ge henne glucosamin men hon vart så otroligt fin i sina leder så det behövdes inte.

 

[millen]

Min terriergubbe blir 14 i augusti, och är alldeles pigg och glad fortfarande. Det enda är att han orkar inte gå lika långt och fort längre samt har fått lite nedsatt hörsel. Men han busar på så gott han kan och är lika mycket livsnjutare som när han va 5

(brukar dock bära han nerför långa eller branta trappor, bara för att inte riskera något)

 

[Mia_R]

Jag har en som blir 14 om några dagar. Hon är också busig och väldigt pigg och glad. Hör väldigt dåligt gör hon och är lite stel i kroppen efter att hon har legat länge. Har fått lite svårt att ta sig upp i soffan så hon har fått en liten "pall" att kliva på.

Grånäsa.

Roligt att se henne, du får ursäkta men jag trodde inte den rasen blev så långlivad.

 

[karamelldrottningen]

Ett tips kan vara att pröva att stampa till lite i golvet för att få honom att reagera. En väns äldre döva hund lärde sig rätt snabbt att det (vibrationerna i golvet) betydde att matte ville något

Jag kan nog knappt gå tysts hemma ens och sen knarriga golv på köpet

 

[SkorpSmulan]

Roligt att se henne, du får ursäkta men jag trodde inte den rasen blev så långlivad.

Nej jag förstår men det är inte helt ovanligt faktiskt.

 

[tuaphua]

Kanske finns det en liknande tråd men jag hittade inte den i så fall.

Hursomhelst så har jag en hund, har bara en hund, på 15 år. Han är hyfsat pigg, massa leklust (borde inte sånt avta med åren?) ibland tror man att han fortfarande är valp .

Men han ser dåligt och hör betydligt sämre. Jag brukar ibland blåsa lite på honom för ibland hör han inte ens när jag säger hans namn och jag står jättenära. Jag vill inte ta på honom då för då blir han rädd. Som att "oj stod du där" men blåser jag lite och väntar en halv sekund ser han mig, eller iaf märker att jag är nära.

Borstar hans tänder varje dag. På kvällen. Men borde jag även göra det på morgonen? Hans tänder är inte vad de en gång var. Och att ta bort tandsten igen kommer han nog inte klara. Så det vill jag undvika så mycket som möjligt. Han har ingen tandsten än. Men rädd att han ska få det då han haft det tidigare.

Ni kan även gärna skriva lite om era gamla hundar. Egenheter och så där .

Mina har blivit ganska gamla allihop. Jag har en sån ras. Den som blev äldst blev 18 år. Hennes mamma blev också gammal och var en pigg sak hela tiden.
Mina har aldrig fått fysiska krämpor av åldern i form av stelhet, smärta etc. De har en del sovit mer som gamla, speciellt den äldsta. Men när de var vakna var de pigga och rörliga med bibehållen leklust.
De har flera av dem börjat höra sämre och någon också se sämre.
18-åringen såg och hörde dåligt på slutet. Hon var också lite dement. Men hon var trygg och glad. Så hon fick vara kvar just iom att blev hon överraskad blev hon positivt överraskad. Jag hade ju alltid mina lösa. Och om jag lät henne gå för långt från mig kunde hon ibland missa se och höra mig. Men då skickade jag min andra hund att hämta henne. Så hon gick dit, rörde henne och ledde henne tillbaks.
Hade hon verkat rädd, orolig, aggressiv etc hade jag tagit bort direkt. Men lilla omplaceringen som när jag fick henne bett om ursäkt för sin existens konstant var odrägligare och mer påstridig med krav om saker än någonsin. Och är man så gammal, så mjuk och väger 4 kg kan man få vara det.

 

[karamelldrottningen]

Mina har blivit ganska gamla allihop. Jag har en sån ras. Den som blev äldst blev 18 år. Hennes mamma blev också gammal och var en pigg sak hela tiden.
Mina har aldrig fått fysiska krämpor av åldern i form av stelhet, smärta etc. De har en del sovit mer som gamla, speciellt den äldsta. Men när de var vakna var de pigga och rörliga med bibehållen leklust.
De har flera av dem börjat höra sämre och någon också se sämre.
18-åringen såg och hörde dåligt på slutet. Hon var också lite dement. Men hon var trygg och glad. Så hon fick vara kvar just iom att blev hon överraskad blev hon positivt överraskad. Jag hade ju alltid mina lösa. Och om jag lät henne gå för långt från mig kunde hon ibland missa se och höra mig. Men då skickade jag min andra hund att hämta henne. Så hon gick dit, rörde henne och ledde henne tillbaks.
Hade hon verkat rädd, orolig, aggressiv etc hade jag tagit bort direkt. Men lilla omplaceringen som när jag fick henne bett om ursäkt för sin existens konstant var odrägligare och mer påstridig med krav om saker än någonsin. Och är man så gammal, så mjuk och väger 4 kg kan man få vara det.

Hoppas min lilla får vara lika pigg och positiv flera år till. Jag skulle inte vilja säga att han är stel, förutom på morgonen efter att ha sovit. Fast vem är inte det egentligen?

Visst är det papillon du har? Har för mig jag läste det i en annan tråd. Min är en papillon. När jag var liten hade vi en labrador som blev 15 år och när hon gick bort var det som att förlora sin bästa vän. Sen dröjde det några år (pga omständigheter) innan jag fick en egen hund. Har bara haft dessa två hundar i mitt liv. Båda betyder så mycket. Totalt olika i personligheter och raser. Men helt fantastiska. Jag vet inte hur jag kommer att reagera den dagen det är dags att ta farväl, men bara tanken gör mig fruktansvärt ont.

 

[tuaphua]

Hoppas min lilla får vara lika pigg och positiv flera år till. Jag skulle inte vilja säga att han är stel, förutom på morgonen efter att ha sovit. Fast vem är inte det egentligen?

Visst är det papillon du har? Har för mig jag läste det i en annan tråd. Min är en papillon. När jag var liten hade vi en labrador som blev 15 år och när hon gick bort var det som att förlora sin bästa vän. Sen dröjde det några år (pga omständigheter) innan jag fick en egen hund. Har bara haft dessa två hundar i mitt liv. Båda betyder så mycket. Totalt olika i personligheter och raser. Men helt fantastiska. Jag vet inte hur jag kommer att reagera den dagen det är dags att ta farväl, men bara tanken gör mig fruktansvärt ont.

Vad kul med en till pappis! Det är det jag har med.

Mina har faktiskt inte blivit stela efter sömn etc. Vet inte om jag upplevt andras pappisar bli det heller. Men har ju å andra sidan inte sett dem på morgonen direkt.

Jag förstår känslan av oro för att förlora hunden. Jag tror faktiskt inte riktigt jag kommit över mina förra 2 än trots 2 år sen och ny liten vän.
Så jag är glad att det är en ras där det finns rätt goda chanser för många år ihop.

Ang tandborstning vet jag för lite för att råda i om det blir bättre av att borsta fler ggr per dag.

 

[karamelldrottningen]

Jag ska börja borsta två gånger per dag. Nu borstar jag på kvällen. Men lägger in en på förmiddagen. Inte direkt på morgonen, så mycket annat då.

Vi höll på en del med agility för skojs skull förr och där var han riktigt duktig . För nån dag sedan testade jag lite smått bara med tunneln och ett litet minihinder. Han vart eld och lågor ! Mer, mer, mer!