Sv: Gammal häst som inte reser sig längre...
Ägaren hade funderingar att avliva redan i somras. Då var det inget större fel på honom mer än att han var stel och lite trög i starten. Jag hade mycket svårt att förstå det. En frisk häst har jag ju svårt att förstå att man avlivar.
Nu blev han ju väldigt sjuk, även om han nu med hjälp av smärtlindring står och faktiskt kunde gå två steg för att möta mig och bli kliad på om än med möda.
Det skulle kanske gå att bota fången. Men nu är det ju bestämt att han ska avlivas. Det är tydligen inte nån tvekan. Frågan var bara när och hur.
Om hästen hade varit ung och det fanns en god prognos hade jag också tyckt att man ska kämpa. Men för honom är det ju ändå slut.
När han nu redan gått igenom detta och kämpat sig upp igen (om än med hög dos smärtstillande) så känns det lite bisarrt att plågas i flera veckor och sen avlivas. Jag går ju helt och hållet på min magkänsla nu men jag tycker hela situationen är märklig.
Måste försvara ägaren så till vida att hon faktiskt bryr sig väldigt mycket om sin häst och han är före detta mycket välmående, fin och en av de mysigaste hästar jag träffat. Ibland gör man dock om hästar till det man skulle göra med en människa (som man inte avlivar). Där kommer den känslomässiga konflikten in.
Ägaren hade funderingar att avliva redan i somras. Då var det inget större fel på honom mer än att han var stel och lite trög i starten. Jag hade mycket svårt att förstå det. En frisk häst har jag ju svårt att förstå att man avlivar.
Nu blev han ju väldigt sjuk, även om han nu med hjälp av smärtlindring står och faktiskt kunde gå två steg för att möta mig och bli kliad på om än med möda.
Det skulle kanske gå att bota fången. Men nu är det ju bestämt att han ska avlivas. Det är tydligen inte nån tvekan. Frågan var bara när och hur.
Om hästen hade varit ung och det fanns en god prognos hade jag också tyckt att man ska kämpa. Men för honom är det ju ändå slut.
När han nu redan gått igenom detta och kämpat sig upp igen (om än med hög dos smärtstillande) så känns det lite bisarrt att plågas i flera veckor och sen avlivas. Jag går ju helt och hållet på min magkänsla nu men jag tycker hela situationen är märklig.
Måste försvara ägaren så till vida att hon faktiskt bryr sig väldigt mycket om sin häst och han är före detta mycket välmående, fin och en av de mysigaste hästar jag träffat. Ibland gör man dock om hästar till det man skulle göra med en människa (som man inte avlivar). Där kommer den känslomässiga konflikten in.