Galoppombytenas mysterium (utbruten ur Dressyrsnack)

Apropå byten så kan väl ingen missat influencern som ridit GP på andra hästar men som fortfarande tragglar med rena på nuvarande? (Helt ärligt förstår jag inte att det läggs ut filmer som de skriker ut beröm på när bakbenen ibland är ordentligt efter 🙈) Det känns åtminstone lite bättre som glad amatör att veta att det inte heller är så lätt för nån som har betydligt mer byteserfarenhet i sadeln.

Men byten är ju inget som ridskolor lär ut så mycket heller? Åtminstone inte när jag var ridskoleryttare. Oftast byttes det ofrivilligt i slutet på diagonalen i LB2 på klubbtävlingar 😅 men inte så mycket mer än så upplevde jag under mina år trots att jag var med i en av några mer "dressyrinriktade" grupper. Men det kanske har varit annat på andra ridskolor i landet under åren?

Nu tänker jag kanske lite för mycket utanför boxen, men vad tror ni skulle hända om bedömningen av byten ändrades. Typ att det kan bli godkänt ändå så länge det är lugnt och på rätt plats, men att ett bakben kommer ett språng efter, typ som enkla byten där det får vara 3-5 skrittsteg och inte ett exakt antal. ( Något i stil med "Över X, byte till ny galopp") Skulle det ge lite mer bredd till sporten och fler startande över lag, nu får och vill/vågar inte alla starta MsvB som det ser ut nu. Förmodligen omöjligt att genomföra, men tanken är ju alltid fri.
 
Jag brukar generellt både när jag rider och lär in byte och när jag instruerar lära in byte göra det från sluta till sluta. Och jag inleder inte det jobbet innan jag tycker hästen är klar. Vissa saker måste funka innan, tycker jag.
En hel del hästar lär sig då väldigt fort att byta korrekt.
Sen finns det absolut de som är väldigt svåra att få till byten på. Men lär man in byten på det sättet så går det faktiskt lite att som du säger ”böj mer” om annan övning. Det går att påverka kroppsdelarna rätt extremt om man har hjälper för det och om hästen är redo. Och då inte redo som just i att byta. Utan redo vad gäller balans, lösgjordhet och i övrigt korrekt respons på hjälperna.
Lär man in system för att kunna hålla bogarna i balans och linjerade oavsett om man böjer över eller flyttar bakdelen och använder skänkeln till bakdelen utöver så klart för att reglera energi/framåt upplever jag att det går att forcera igenom byten även på hästar som tufft står emot. Och då inte genom att dra och sparka hårdare så klart. Utan genom att forma kroppen och nyttja flytta balansen etc.
Så det går som instruktör att säga ”gör mer” a la ditt ”böj mer”.
Jag skickade förut utan att ha skrivit färdigt :p Jag skulle skriva förutom att jag bytte på diagonalen med min så fungerade det att flytta honom i en sluta, ett par språng in från spåret, ställa/böja om och byta - och flytta ut till spåret igen.

Det jag menade med "böj mer" är att det såklart som du säger kan vara en del i instruktion i inlärningen - men jag tycker ändå att det är skillnad på en rörelse som pågår under en längre sträcka (säg en öppna) där du med instruktion från marken kan förändra kvalitén på under vägens gång genom att någon instruerar - och en rörelse som ett byte som är ett mycket kortare moment där det inte är säkert att hästen byter bara för att man ger korrekt hjälp, och man inte kan ändra i "samma försök" utan där man isåfall får göra om och göra nytt försök.
 
Jag skickade förut utan att ha skrivit färdigt :p Jag skulle skriva förutom att jag bytte på diagonalen med min så fungerade det att flytta honom i en sluta, ett par språng in från spåret, ställa/böja om och byta - och flytta ut till spåret igen.

Det jag menade med "böj mer" är att det såklart som du säger kan vara en del i instruktion i inlärningen - men jag tycker ändå att det är skillnad på en rörelse som pågår under en längre sträcka (säg en öppna) där du med instruktion från marken kan förändra kvalitén på under vägens gång genom att någon instruerar - och en rörelse som ett byte som är ett mycket kortare moment där det inte är säkert att hästen byter bara för att man ger korrekt hjälp, och man inte kan ändra i "samma försök" utan där man isåfall får göra om och göra nytt försök.
Njaaa.. Jag fattar hur du menar. Men just i inlärningen så tänker jag att även om man missar just det språng eller ett gäng språng i anslutning till det man var ute efter att få bytet i så kan man sitta kvar i hjälpen och öka på vissa saker i hur man placerar hästens kroppsdelar och dess balans för att till slut få igenom bytet även om det blir en massa antal språng senare.
Man måste liksom sitta kvar i det och genom att forma mer och flytta mer kroppsdelar och balans hitta rätt läge i kroppen på dem tills kroppen/känslan ploppar på plats och går igenom. Man känner liksom av att "här är inte läget", "här är inte läget", "här är inte läget" och sen "yes, där känns det rätt och nu kommer den kunna svara korrekt" och sen plopp blir det byte. Det kan på vissa vara en rätt lång sträcka/många språng man får sitta och känna och leta rätt för att kunna få igenom det.
Men sen jobbar jag ju annorlunda vad gäller att extrem-positionera kroppsdelar. Så jag vet att många andra inte gör så och att man liksom har en kortare tid på sig och färre verktyg att jobba med.
Men visst är det också så att kvaliteten i själva bytet blir mer just i stegen före och i bytet typ som man kan jobba med det lite exaktare. Självklart förbättrar ju all dressyr det lite på sitt sätt, alla pusselbitar. Men du hajar..
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Apropå byten så kan väl ingen missat influencern som ridit GP på andra hästar men som fortfarande tragglar med rena på nuvarande? (Helt ärligt förstår jag inte att det läggs ut filmer som de skriker ut beröm på när bakbenen ibland är ordentligt efter 🙈) Det känns åtminstone lite bättre som glad amatör att veta att det inte heller är så lätt för nån som har betydligt mer byteserfarenhet i sadeln.

Men byten är ju inget som ridskolor lär ut så mycket heller? Åtminstone inte när jag var ridskoleryttare. Oftast byttes det ofrivilligt i slutet på diagonalen i LB2 på klubbtävlingar 😅 men inte så mycket mer än så upplevde jag under mina år trots att jag var med i en av några mer "dressyrinriktade" grupper. Men det kanske har varit annat på andra ridskolor i landet under åren?

Nu tänker jag kanske lite för mycket utanför boxen, men vad tror ni skulle hända om bedömningen av byten ändrades. Typ att det kan bli godkänt ändå så länge det är lugnt och på rätt plats, men att ett bakben kommer ett språng efter, typ som enkla byten där det får vara 3-5 skrittsteg och inte ett exakt antal. ( Något i stil med "Över X, byte till ny galopp") Skulle det ge lite mer bredd till sporten och fler startande över lag, nu får och vill/vågar inte alla starta MsvB som det ser ut nu. Förmodligen omöjligt att genomföra, men tanken är ju alltid fri.
Fast det är väl rätt många som startar MSVB som inte är klara med bytena? Jag tycker man ser det hela tiden.
Sen vet jag inte om jag är en konservativ surkärring eller om det är att jag själv inte är så tävlingsintresserad.
Men MÅSTE folk starta MSVB? Kan man inte bara tävla i de klasser man är redo för? Varför ska man sänka svårighetsgrad/utbildningsnivå för att folk absolut vill rida någon viss klass på tävling? Vad ska man mer sänka krav på då om man gör det med det här?

För mig är det vissa rörelser som tydligt skvallrar om att grunderna kanske haltar, byten är en av dem. Sen betyder inte det att alla som har svårt med byten har dålig grundridning, hästen inte är lösgjord etc! Men ganska ofta är det ju där det skiter sig.
 
För mig är det vissa rörelser som tydligt skvallrar om att grunderna kanske haltar, byten är en av dem. Sen betyder inte det att alla som har svårt med byten har dålig grundridning, hästen inte är lösgjord etc! Men ganska ofta är det ju där det skiter sig.

Alltså så är det väl alltid?
Det är nåt i grunderna som brister om hästen inte står jämnt i halterna, inte håller takt och böjning i hörnen, inte gör bra övergångar, missar i skolor/skänkelvikningar/ryggningar/piaffer/piruetter/lägg till vilken himla rörelse man vill ;)

Men grejen är ju att grunderna aldrig är nog bra. Och det kan bli lite tröstlöst när amatörer slås i huvudet med att grunderna inte är nog bra, för såklart för grunderna inte bra för en amatör när inte ens de bästa i världen har alla grunderna på plats. Och nej jag menar inte de som vinner VM eller OS heller med de bästa i världen, jag har hittills aldrig sett ett ekipage göra en 20-metersvolt utan missar liksom.

Jag älskar ju ändå grunder, kan sitta och testa hur mycket som helst med små-små saker och nördar gärna. Men det blir mest nörderi, inte sjutton blir grunderna perfekta för det heller.
Och jag tänker att vi måste prata om det också, att vi måste kunna rida och försöka göra saker så bra som möjligt men vara snälla med oss själva (och våra hästar) med att det nog sällan blir perfekt. Jag TROR dessutom att både ryttare och häst blir mer nöjda tillsammans om vi ryttare tycker att vi båda är duktiga, inte att vi fastnar i att vi inte kan saker perfekt.
Mindre frustration, mer njutning och acceptans så tror jag det blir roligare!
 
Jag vet inte om dressyrryttare krånglar till det här med byten för mycket eller om de börjar för sent?
Jag har mest haft och ridit hopphästar och de har bytt rent på hjälpen. Min grå bytte ner till var tredje utan problem med mig som inte är någon stjärna i sadeln.
Man börjar överlag med byten väldigt tidigt på hopphästar, det blir liksom aldrig någon grej.
Syns tydligt om man tittar på tex Björn Svensson när han lägger upp filmer på sina unghästar.
Visst att det inte alltid är 100 % rent på fyraåringarna men det är bara att titta på de lite äldre hästarna.
Min dressyrhoppa har inte tävlat klasser med byten, hon byter också fint på hjälpen.
 
Alltså så är det väl alltid?
Det är nåt i grunderna som brister om hästen inte står jämnt i halterna, inte håller takt och böjning i hörnen, inte gör bra övergångar, missar i skolor/skänkelvikningar/ryggningar/piaffer/piruetter/lägg till vilken himla rörelse man vill ;)

Men grejen är ju att grunderna aldrig är nog bra. Och det kan bli lite tröstlöst när amatörer slås i huvudet med att grunderna inte är nog bra, för såklart för grunderna inte bra för en amatör när inte ens de bästa i världen har alla grunderna på plats. Och nej jag menar inte de som vinner VM eller OS heller med de bästa i världen, jag har hittills aldrig sett ett ekipage göra en 20-metersvolt utan missar liksom.

Jag älskar ju ändå grunder, kan sitta och testa hur mycket som helst med små-små saker och nördar gärna. Men det blir mest nörderi, inte sjutton blir grunderna perfekta för det heller.
Och jag tänker att vi måste prata om det också, att vi måste kunna rida och försöka göra saker så bra som möjligt men vara snälla med oss själva (och våra hästar) med att det nog sällan blir perfekt. Jag TROR dessutom att både ryttare och häst blir mer nöjda tillsammans om vi ryttare tycker att vi båda är duktiga, inte att vi fastnar i att vi inte kan saker perfekt.
Mindre frustration, mer njutning och acceptans så tror jag det blir roligare!
Det jag svarade på var att jag ställer mig frågande till nyttan av att göra om bedömningen för byten i MSVB för att fler ska vilja starta klassen.

Sen tror jag på att avdramatisera att något inte är perfekt. För som du säger är ingen av oss det. Vi både misslyckas och lyckas(förhoppningsvis) massor av gånger varje dag. Och man lär sig ju av att begå misstag också.
Men jag tror mer på att acceptera det som fattas och bara se det helt odramatiskt och utan prestige som en helt naturlig del i all utbildning och utveckling än att vi ska ta bort riktlinjer inom utbildning och tävling.
 
Jag vet inte om dressyrryttare krånglar till det här med byten för mycket eller om de börjar för sent?
Jag har mest haft och ridit hopphästar och de har bytt rent på hjälpen. Min grå bytte ner till var tredje utan problem med mig som inte är någon stjärna i sadeln.
Man börjar överlag med byten väldigt tidigt på hopphästar, det blir liksom aldrig någon grej.
Syns tydligt om man tittar på tex Björn Svensson när han lägger upp filmer på sina unghästar.
Visst att det inte alltid är 100 % rent på fyraåringarna men det är bara att titta på de lite äldre hästarna.
Min dressyrhoppa har inte tävlat klasser med byten, hon byter också fint på hjälpen.

och så är det kanske just att hoppryttarna inte har sån panik över bytena utan är coola med att det blir snett, krokigt och orent i början som gör att det sedan blir lättare?
Jag vet ju inte om den teorin stämmer, och ibland har säkert Björn också hästar som befäster att byta orent men det stoppar inte dem från en karriär på hoppbanan, men jag undrar så över var paniken över att just bytena måste fungera korrekt (rent) från start egentligen kommer från (och ifrågasätter den lite med ;) )
 
Jag fick till mig att det kan vara klokt att börja med byten innan förvända om man utbildar sin egen häst och vill rida bytesklasser.

Funkade klockrent på min där dessutom galoppen varit alldeles för stor för att han skulle kunna jobba med förvända på ett balanserat sätt för nåt år sedan.

Sen tror jag att byten (samt piff och puff) är sådana grejer som dels lite hemlighålls men det är så stor prestige i att man kan/hästen kan att man gör sakerna mer komplicerade än vad de egentligen är. Vilket resulterar i konstigheter.

På hästar som kan sluta är det ett bra hjälpmedel (tycker jag) men det funkar även att lära hästar som inte kan det att byta rent.
 
och så är det kanske just att hoppryttarna inte har sån panik över bytena utan är coola med att det blir snett, krokigt och orent i början som gör att det sedan blir lättare?
Jag vet ju inte om den teorin stämmer, och ibland har säkert Björn också hästar som befäster att byta orent men det stoppar inte dem från en karriär på hoppbanan, men jag undrar så över var paniken över att just bytena måste fungera korrekt (rent) från start egentligen kommer från (och ifrågasätter den lite med ;) )

Lite det jag menar.
Man förväntar sig ju inte att något annat ska vara perfekt från början.
De flesta hästar byter ju redan som föl rent och okomplicerat själva.
Sen kommer vi och skapar kaos och oreda 😆
Jag tror det är en jättefördel att lägga in det väldigt tiden som en naturlig grej, precis som många hoppryttare gör. Nu ska vi byta varv, så då byter vi även galopp eftersom det blir enklast och mest naturligt.
Jag har aldrig tänkt det som ett problem. Min kralliga lilla irländare byggd som en dragster, het och superkänslig bytte utan problem han också efter ett par gånger.
 
Fast det är väl rätt många som startar MSVB som inte är klara med bytena? Jag tycker man ser det hela tiden.
Sen vet jag inte om jag är en konservativ surkärring eller om det är att jag själv inte är så tävlingsintresserad.
Men MÅSTE folk starta MSVB? Kan man inte bara tävla i de klasser man är redo för? Varför ska man sänka svårighetsgrad/utbildningsnivå för att folk absolut vill rida någon viss klass på tävling? Vad ska man mer sänka krav på då om man gör det med det här?

För mig är det vissa rörelser som tydligt skvallrar om att grunderna kanske haltar, byten är en av dem. Sen betyder inte det att alla som har svårt med byten har dålig grundridning, hästen inte är lösgjord etc! Men ganska ofta är det ju där det skiter sig.
Tycker nog inte att du är varken konservativ eller surkärring 😊 det är bara bra och kul med mer tankar och kunskap om alla saker. Jag tror dock att en anledning till att många vill starta MsvB (kanske lite innan allt sitter helt hundra) är att LA programmen har blivit lite tråkiga och då är det kul att prova nytt. Därav en liten tanke om att fundera över bedömningen.
Sen tänker ju alla olika ang att tävla på "rätt" nivå, det var ju uppe här i tråden för inte så länge sedan också. Jag har sedan länge hört om de som anser att man ska rida stadigt på minst 70% innan det är dags att gå upp en klass. Men då skulle det vara väldigt stora startfält nere i LC och färre och färre upp till MsvA då det inte är allt för många resultat över 70 på ett vanligt meeting fördelat på alla klasser. Men det är ju en annan diskussion 😊

Men kanske öppna upp tanken för fler program att välja på, och lägga in ännu mer grunder, kanske koefficient på överstrykningar, längning av formen och övergångar eller liknande. För att på den vägen kanske komma fatt i det "träningsproblemet" och i sin tur få lättare att lära in byten och bara allmänt ännu noggrannare ridning.

Äh jag tänker lite högt och lågt och spretig nu men det tycker jag är kul att göra ibland. Och därmed också få input från olika håll med andra idéer, synsätt och tolkningar 😊
 
Tycker nog inte att du är varken konservativ eller surkärring 😊 det är bara bra och kul med mer tankar och kunskap om alla saker. Jag tror dock att en anledning till att många vill starta MsvB (kanske lite innan allt sitter helt hundra) är att LA programmen har blivit lite tråkiga och då är det kul att prova nytt. Därav en liten tanke om att fundera över bedömningen.
Sen tänker ju alla olika ang att tävla på "rätt" nivå, det var ju uppe här i tråden för inte så länge sedan också. Jag har sedan länge hört om de som anser att man ska rida stadigt på minst 70% innan det är dags att gå upp en klass. Men då skulle det vara väldigt stora startfält nere i LC och färre och färre upp till MsvA då det inte är allt för många resultat över 70 på ett vanligt meeting fördelat på alla klasser. Men det är ju en annan diskussion 😊

Men kanske öppna upp tanken för fler program att välja på, och lägga in ännu mer grunder, kanske koefficient på överstrykningar, längning av formen och övergångar eller liknande. För att på den vägen kanske komma fatt i det "träningsproblemet" och i sin tur få lättare att lära in byten och bara allmänt ännu noggrannare ridning.

Äh jag tänker lite högt och lågt och spretig nu men det tycker jag är kul att göra ibland. Och därmed också få input från olika håll med andra idéer, synsätt och tolkningar 😊
Jag är helt hundra för att lägga in mer check på lösgjordhet/bärighet etc. För det är ju ofta därför bytena skiter sig. Och jag fattar att det blir himla trist att fastna i LA. Men med mer fokus på lösgjordhet, korrekt form och kontroll på kroppsdelarna/balans så kommer ju också bytena bli enklare.
Kanske vore det bättre att istället för att slopa svårighetsgrad på bytena/korrekt utförda så kanske man istället skulle lägga in mer check på bärighet/lösgjordhet. Och så kanske man inte ska få bättre poäng om man rider en sluta(längs väggen) mer som en tvärande än en samlande rörelse. Då tappar man ju dess funktion. Skutan är ju dessutom framtaget bland annat för att ge bättre galopp och underlätta byten.
Blir ju dumt när kosmetiskt går före funktion. När det då kommer före bytesklasser kunde det väl vara klokt att poängsätta funktion som hjälper folk att komma vidare till nästa klass.
 
Jag fick till mig att det kan vara klokt att börja med byten innan förvända om man utbildar sin egen häst och vill rida bytesklasser.

Funkade klockrent på min där dessutom galoppen varit alldeles för stor för att han skulle kunna jobba med förvända på ett balanserat sätt för nåt år sedan.

Sen tror jag att byten (samt piff och puff) är sådana grejer som dels lite hemlighålls men det är så stor prestige i att man kan/hästen kan att man gör sakerna mer komplicerade än vad de egentligen är. Vilket resulterar i konstigheter.

På hästar som kan sluta är det ett bra hjälpmedel (tycker jag) men det funkar även att lära hästar som inte kan det att byta rent.
Det kan vara hur odramatiskt som helst med både byten, piaff och piruetter.
Problemet blir när man forcerar saker som hästarna inte är klara för och de antingen komprimeras för mkt i hals/rygg och man därav tappar bakkärran utöver ev får issues i hals/rygg/bakknän etc. Eller när man försöker sätta dem mer än front eller styrka/teknik kan hantera och lederna bak inte belastas jämnt utan någon led överbelastas.
Att behöva spruta rygg och bakknän är lite för vanligt bland dressyrekipage.
Och det finns tyvärr skäl till varför många av de hästtandläkare kan försöka undvika dressyrryttare.
Det finns absolut folk som har typ noll utbildning som ändå kan utbilda hästar fint. Men vissa saker ÄR svårt. Och det är inte just piaffen tex. Utan vad som krävs för att den ska funka. Och det ÄR bra att ha en sund respekt för vissa saker som hästarna får betala för annars.
 
Min häst gillar nog inte att jag säger att han inte kan byta. Så jag ska nog säga att han inte är jättebra på att byta på hjälpen. Idag hade han bytesfest och bytte hej vilt ner till vartannat utan att jag hann göra något annat än att skratta åt honom.

Vi leker rätt mkt med byten på vår galoppbana på olika sätt. Och han verkar tycka att det är lek…
 
Har liksom @Bison aldrig haft bytesångest men det beror väl på att man inte får det när man hoppar.

Vissa har ju lättare än andra för att byta men man ska inte underskatta rakriktingen och hästens förmåga att vänta.

Annars lär jag in tidigt att jag har en bytesgalopp och en förvändgalopp så lär sig hästen rätt snabbt skillnaden.

Att den lite mer aktiva galoppen inte fungerar @Fiorano på din är ju inte konstigt. Dels har han ju en snabb takt och bakbenen bakom sig pga hans exteriör så där blir det ju lite tvärtom.
 
Det kan vara hur odramatiskt som helst med både byten, piaff och piruetter.
Problemet blir när man forcerar saker som hästarna inte är klara för och de antingen komprimeras för mkt i hals/rygg och man därav tappar bakkärran utöver ev får issues i hals/rygg/bakknän etc. Eller när man försöker sätta dem mer än front eller styrka/teknik kan hantera och lederna bak inte belastas jämnt utan någon led överbelastas.
Att behöva spruta rygg och bakknän är lite för vanligt bland dressyrekipage.
Och det finns tyvärr skäl till varför många av de hästtandläkare kan försöka undvika dressyrryttare.
Det finns absolut folk som har typ noll utbildning som ändå kan utbilda hästar fint. Men vissa saker ÄR svårt. Och det är inte just piaffen tex. Utan vad som krävs för att den ska funka. Och det ÄR bra att ha en sund respekt för vissa saker som hästarna får betala för annars.
Jag funderar lite, hopphästar och kossehästar, har dom också samma skadeproblematik? Dom belastar ju sina leder väldigt hårt, ofta tidigt?

Det jag tänker är, som du också var inne på tror jag, att det mer handlar om kontroll och mekanisk inverkan från ryttaren. Att det är svårare att få hästen att förstå övningen/rörelsen/formen som efterfrågas i dressyrarbetet och att det i sin tur leder till mentala spänningar och frustreringar hos hästen.

Stress och frustrering är inget bra utgångsläge. Den fysiska belastningen är inte grundproblemet. Det handlar om balans mentalt och fysiskt.

Så, för att kunna leka med dom lite svårare mer avancerade rörelserna är den mentala balansen prio ett och att ryttaren låter bli att lägga sig i och kontrollera varenda steg. Helt enkelt låta hästen få prova sig fram själv mera och ryttarens/tränarens fokus ligger på att leda hästen i åt rätt håll och berömma varenda litet framsteg.

Konsten ligger i att veta när det går åt rätt håll och berömma på rätt ställe, helt enkelt att ha "öga" för när det går åt rätt håll, ha tålamod och låta hästen göra fel utan att själv bli frustrerad.

Det är en svår balansgång, men det handlar mest om den mentala biten hävdar jag som själv haft bytesproblematik som berodde på en gammal frustrering med själva galopp fattningen åt ena hållet som var överspelad sen många år men som pluppade upp igen när vi skulle "träna" byten på ridbanan. Inga problem alls naturligt i skog och mark, eller med en kossa framför mulen, men ack så svårt på "konstlad" väg på ridbanan.

Alla missförstånd från tidigare kom upp till ytan igen. :p
 
Något som jag tycker funkat på ”alla” (tre stackars hästar 😁, är ju inte direkt något proffs på detta 😎) hästarna är att göra få byten men tillräckligt ofta.
Dvs ett byte eller helst två då för att få med båda bytena men gärna varje pass. Ju fler byten jag försökt göra ju mer risk för att hästen börjar förekomma (och då är det hopplöst svårt när man själv är lite långsam och inte har bästa tekniken). Varje pass för att få det som en ”självklar” del av passen.

Det är bara svårt att hålla sig själv i strama tömmar för två byten får jag (nästan) alltid bra byten men så skulle man ju vilja göra något till för att testa få det lite rakare eller lite större eller…. 🫣

Finns säkert de som har andra erfarenheter av bytena men jag har en känsla av att för många byten (eller försök) oftast mest leder till mer trassel.
 
Något som jag tycker funkat på ”alla” (tre stackars hästar 😁, är ju inte direkt något proffs på detta 😎) hästarna är att göra få byten men tillräckligt ofta.
Dvs ett byte eller helst två då för att få med båda bytena men gärna varje pass. Ju fler byten jag försökt göra ju mer risk för att hästen börjar förekomma (och då är det hopplöst svårt när man själv är lite långsam och inte har bästa tekniken). Varje pass för att få det som en ”självklar” del av passen.

Det är bara svårt att hålla sig själv i strama tömmar för två byten får jag (nästan) alltid bra byten men så skulle man ju vilja göra något till för att testa få det lite rakare eller lite större eller…. 🫣

Finns säkert de som har andra erfarenheter av bytena men jag har en känsla av att för många byten (eller försök) oftast mest leder till mer trassel.

Jag gör också något byte åt varje håll nästan alla pass, och brukar ofta växla mellan att jobba med förvänd - göra byten - rida förvänd, och typ rida samma linje som jag gjort byten på men fortsätta i förvänd, för att han inte ska förekomma utan vänta på vad för hjälp jag kan tänkas komma med.
 
Men byten är ju inget som ridskolor lär ut så mycket heller? Åtminstone inte när jag var ridskoleryttare. Oftast byttes det ofrivilligt i slutet på diagonalen i LB2 på klubbtävlingar 😅 men inte så mycket mer än så upplevde jag under mina år trots att jag var med i en av några mer "dressyrinriktade" grupper. Men det kanske har varit annat på andra ridskolor i landet under åren?

Ridskolor tror jag sällan har behov att utbilda hästarna i att byta galopp iallafall i att göra rena byten. De ridskolor jag känner till där rids hästarna ibland till av kunnig personal eller duktiga elever men att de skulle utbilda hästarna i att byta rent för att sen lära ut det till eleverna tror jag inte det finns resurser eller tid till. Därav finns det inte heller möjlighet att lära ut det.
 
Men byten är ju inget som ridskolor lär ut så mycket heller? Åtminstone inte när jag var ridskoleryttare.
På ridskolan där jag är uppväxt kunde knappt några hästar byten på hjälp, däremot var det några fler som bytte ”av sig själva” om man hoppade bana tex. Tror en anledning är att det inte ska bli för svårt för de mindre rutinerade ryttarna. Om en elev kommer i obalans i galoppen och hästen då byter galopp hjälper det sällan ryttaren, tvärt om. Plus såklart att tiden ridlärarna lägger på hästarna uppsuttet oftare får vara att ”rida till” och lösgöra hästarna, att det känns viktigare än att de ska göra ordentliga byten när det gynnar en väldigt liten del av eleverna på ridskolan ☺️
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 191
Senast: Anonymisten
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
5 196
Senast: Sasse
·
Relationer Gammal användare med nytt nick på grund av känsligt ämne och jag MÅSTE få ventilera och höra utomståendes perspektiv. Jag insåg tidigt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
19 453
Senast: TinyWiny
·
Kropp & Själ Jag vet inte var jag ska börja. Jag vill inte riskera att någon ska känna sig uthängd så jag försöker skriva så generellt som möjligt...
Svar
3
· Visningar
1 738
Senast: tanten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp