Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Vad är det som stoppar dig från att ta hunden i halsbandet och lugnt lyfta bort den goda maten som hunden försöker sno? Och sedan arbeta med att hunden inte ska ta mat igen. Varför ett sådant behov av att, när du har gjort felet att lämna maten hos en hund som uppenbart inte är pålitlig, skälla ut den för ditt misstag? De gånger man skäller ut hundarna är de gånger man på något sätt överskattat deras förmåga: genom att tro att de är lydigare än de är. Genom att inte ha gett hunden rätt träning som kan hjälpa den förstå bättre.

Jag försöker undvika negativa ord eftersom de ärligt talat inte hjälper om inte jag verkligen låter hunden känna på min vrede. Hunden snor likförbannat igen nästa gång. Då är det lättare att bara ta det roliga ifrån den, tyst och lungt, och tänka ut en strategi för att lösa problemet. Fundera på varför min hund tog mat och bearbeta en plan utefter det. Om inte avledning funkar alltså. Jag i förebyggande syfte tränat upp andra belöningar som faktiskt ska vara roligare än det goda på bordet, rådjuret som springer iväg, hunden tvärs över gatan etc. och därför upplever jag inte att mina hundar inte kan avbrytas. Men det handlar om att hjärntvätta valpen så fort den sätter tassarna innanför min dörr, något kanske inte alla gör.

Den enda gången jag finner det motiverat att göra annorlunda är om hundens liv är i fara. Skulle det ligga råttgift på bordet eller skulle hunden kuta mot vägen efter rådjuren så kan jag lova att jag skulle golva hundarna i min iver att få dem att sluta ;) men i slutändan är det ju jag som gjort fel ändå. Genom att lämna saker framme och genom att inte träna in rätt stoppkommando/haft koppel på hunden. Och jag skäms de gånger jag fått ta i eftersom jag vet att det i slutändan har varit jag som brustit i min förmåga att bedöma situationen.

Min lilla försökte sno maten från min gaffel när jag satt och åt. Jag vet inte men jag tycker nog att jag kan få äta ifred. Visst kan man stänga in hunden vid matdags, men det tycker jag ärligt inte ska behövas. Och lägga massa tid på avledning för att hunden beter sig rent ohyfsat....nej, den åker på samma behandling som min äldre hund skulle gett den. En ordentlig korrigering. Allt i en hunds värld behöver inte vara roligt. Att sno min mat SKA vara riktigt obehagligt.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Jag håller med dig om det handlar om saker som skulle kunna vara farliga. Jag hade som sagt gladeligen golvat mina hundar om det handlar om farliga saker. Men det var inte det jag tog upp angående att gå fram och plocka bort hunden om den äter från matbordet. Att hundarna inte har halsband spelar ju ingen roll, man kan lyfta bort dem ändå ;) men det är ju ditt val om du väljer att säga nej eller inte. Men jag tycker att det finns andra sätt och att "nej" tar ofta bort fokus från att det är hundägaren som överskattat hundens förmåga. Plötsligt blir det hundens fel att denne gjorde något som den inte kan förstå är förbjudet. Och om man då lika gärna måste träna förebyggande så kan man lika gärna skita i nej:et och bara börja träna.

Sen förstår jag vad du menar med att man reagerar instinktivt. Det gör alla, jag har råkat lappa till hästar och hundar av ren skär reflex :o men det är också en övningsfråga.

Det är inte alltid hundar är olydiga för att man överskattat deras förmåga. Ibland ger de en helt enkelt fingret och skiter i regler som de mycket väl kan. Nu vet jag att vissa påstår att det inte är möjligt, men jag har sett tillräckligt många exemplar som pekat finger för att veta att det fenomenet existrerar.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Det är skillnad på träning o brandsläckning.

haha bra svar på tal :) mitt syfte var bara att säga att jag tycker att det ibland är nödvändigt att ryta. Vid träning gör jag aldrig sådär, utan är ibland nöjd då hunden gör fel så att jag får en chans att korrigera i lugn och ro under samlade förhållanden :)
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Jag tror heller inte riktigt att det skadar på ett sådant vis men jag försöker tänka i andra aspekter. Om det finns andra sätt att bete sig mot sin hund - vore det inte mer etiskt rätt att göra så? Kan man lasta en hund för deras handlingar? Är det ok att beskylla en hund för att göra fel eller är det mer hälsosamt att ha i baktanke att hundens beteende oftast beror på vad du gett den för möjligheter? Etc.

Etiskt ur vilket perspektiv?
Det mänskliga eller den animala?
Alltför ofta överför vi mänsklig etik på djuren och det är inte alltid det är det rätta.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Det är inte alltid hundar är olydiga för att man överskattat deras förmåga. Ibland ger de en helt enkelt fingret och skiter i regler som de mycket väl kan. Nu vet jag att vissa påstår att det inte är möjligt, men jag har sett tillräckligt många exemplar som pekat finger för att veta att det fenomenet existrerar.

Fast hur vet du att hunden "ger fingret"? Det är hur du tolkar situationen. Jag har ännu inte träffat någon etolog eller liknande som ansett att hunden har den förmågan. De är ju som sagt flockdjur och evolutionärt sett är det inte så himla smart att ge den livsviktiga flocken fingret så förmågan bör inte haft så goda möjligheter att få fäste i populationen (om den någonsin funnits).
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Fast hur vet du att hunden "ger fingret"? Det är hur du tolkar situationen. Jag har ännu inte träffat någon etolog eller liknande som ansett att hunden har den förmågan. De är ju som sagt flockdjur och evolutionärt sett är det inte så himla smart att ge den livsviktiga flocken fingret så förmågan bör inte haft så goda möjligheter att få fäste i populationen (om den någonsin funnits).

Situationer som jag uppfattar att hunden ger fingret (och även hästar gör det) är när dom ifrågasätter ens ledarskap. Dom testar helt enkelt om man är en duglig ledare. Tycker inte att det ska behöva komma till sådant men ibland händer det. Ett prakt exempel var min förra hund, jag var lite yngre, det var första hunden osv. Han ÄLSKADE komposter, vi kunde vara på promenad och han kände lukten av en och började jogga snabbare, jag sa åt honom och stanna och han stannade och tittade på mig och tog satts och sprang andra hållet mot komposten. Och han visst mycket väl att det inte var ok. Min häst testade även mig mycket i början. Så jag tror definitivt att djuren testar oss ibland. Och då gäller det att bevisa för dom att man är en duglig ledare, sen vilket sett man väljer att göra det är ju upp till en själv, bara det fungerar för hund och människa :) Nu behöver inte alla hålla med mig, men detta är vad jag anser.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Situationer som jag uppfattar att hunden ger fingret (och även hästar gör det) är när dom ifrågasätter ens ledarskap. Dom testar helt enkelt om man är en duglig ledare. Tycker inte att det ska behöva komma till sådant men ibland händer det. Ett prakt exempel var min förra hund, jag var lite yngre, det var första hunden osv. Han ÄLSKADE komposter, vi kunde vara på promenad och han kände lukten av en och började jogga snabbare, jag sa åt honom och stanna och han stannade och tittade på mig och tog satts och sprang andra hållet mot komposten. Och han visst mycket väl att det inte var ok. Min häst testade även mig mycket i början. Så jag tror definitivt att djuren testar oss ibland. Och då gäller det att bevisa för dom att man är en duglig ledare, sen vilket sett man väljer att göra det är ju upp till en själv, bara det fungerar för hund och människa :) Nu behöver inte alla hålla med mig, men detta är vad jag anser.


Och jag tror personligen inte att nämnda situation har med ledarskapatt göra, utan att hunden väger för och nackdelar mot varandra, och fattar beslutet att den vinner mer på att springa till komposten än att lyssna på dig. Helt krasst.

Till Sol:

Många raser är, trots att de är flockdjur, avlade i olika grad på självständighet och förmåga att fatta egna beslut.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Situationer som jag uppfattar att hunden ger fingret (och även hästar gör det) är när dom ifrågasätter ens ledarskap. Dom testar helt enkelt om man är en duglig ledare. Tycker inte att det ska behöva komma till sådant men ibland händer det. Ett prakt exempel var min förra hund, jag var lite yngre, det var första hunden osv. Han ÄLSKADE komposter, vi kunde vara på promenad och han kände lukten av en och började jogga snabbare, jag sa åt honom och stanna och han stannade och tittade på mig och tog satts och sprang andra hållet mot komposten. Och han visst mycket väl att det inte var ok. Min häst testade även mig mycket i början. Så jag tror definitivt att djuren testar oss ibland. Och då gäller det att bevisa för dom att man är en duglig ledare, sen vilket sett man väljer att göra det är ju upp till en själv, bara det fungerar för hund och människa :) Nu behöver inte alla hålla med mig, men detta är vad jag anser.

Nja...de gör det för att de kan och för att det där som lockar är värt ev banning! Så länge de vågar trotsa gör de det!
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Jag är enig med dig om att en hund som upplever att flockledare gör ett dåligt jobb kommer försöka ta över, men jag tycker att du använder allt för förmänskligande termer. Att ge fingret är för mig synonymt med "jag skiter i vad du säger" men det är inte det en hund gör när den försöker ta kommando i en situation. Vad hunden ger uttryck för då är snarare att den inte litar på att du klarar uppgiften och någon måste ju göra jobbet. Hunden tvingas agera.

I fallet med komposten är det en träningsfråga. Du har inte lyckats motivera för hunden att det är bättre att vara hos dig än i komposten.
 
Senast ändrad:
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Många raser är, trots att de är flockdjur, avlade i olika grad på självständighet och förmåga att fatta egna beslut.

Självklart, men alla hundar oavsett ras delar samma grundläggande biologiska mekanismer. Sedan kommer avelsarbetet göra att raserna är olika lätta/svåra att arbeta med på olika områden.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Självklart, men alla hundar oavsett ras delar samma grundläggande biologiska mekanismer. Sedan kommer avelsarbetet göra att raserna är olika lätta/svåra att arbeta med på olika områden.

Vill du utveckla det mer praktiskt? Säger du inte emot dig själv?

Alla hundar har samma biologiska mekanismer (viljan att bli dominerad/följa en ledare/sammarbeta i flocken?) men avelsarbetet gör att de har olika benägna till det? Nu pratar jag inte specialiserade egenskaper som vall, jakt mm, utan vardagssituationer som "inte springa till grannens kompost".


Samma eller olika? Är det olika är det ju precis det jag säger, är det samma borde alla hundar vara lika "föriga".
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Vill du utveckla det mer praktiskt? Säger du inte emot dig själv?

Alla hundar har samma biologiska mekanismer (viljan att bli dominerad/följa en ledare/sammarbeta i flocken?) men avelsarbetet gör att de har olika benägna till det? Nu pratar jag inte specialiserade egenskaper som vall, jakt mm, utan vardagssituationer som "inte springa till grannens kompost".


Samma eller olika? Är det olika är det ju precis det jag säger, är det samma borde alla hundar vara lika "föriga".

Nej, jag säger inte emot mig själv. Alla hundar har samma grundläggande behov att tex. tillhöra en flock och mår bäst i en flock med tydliga roller (arbetsfördelning).

Sedan har avelarbetet lett till att vissa raser är mer självständiga än andra, men de behöver fortfarande en flock och mår bäst av att veta vad alla har för funktion i gruppen. En väldigt självsäker individ kanske är mer benägen att försöka ta kommando i en situation där ägaren brister.

Det kanske kan vara olika svårt att finna sätt att motivera en hund beroende på ras. Lek med en boll eller en Frolic kanske inte är tillräcklig motivation för vissa individer/raser, då får man leta vidare men inlärningsmekanismerna är desamma (det är de his alla djur) och hundens grundläggande behov är desamma oavsett ras.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Nja...de gör det för att de kan och för att det där som lockar är värt ev banning! Så länge de vågar trotsa gör de det!

Jag håller med, tror i vart fall att det är mycket vanligare än att ofog är ett tecken på att hunden försöker ta över ledarskapet.

Sedan kan ju förbjudna saker bli lite extra roliga just eftersom man får uppmärksamhet, min hund VET att hästbajs är totalförbjudet men om vi är ute och han tycker att jag är tråkig så kan han plocka upp en hästskit - utan att försöka äta den - och snegla på mig. Hela hans kroppsställning visar att han vill att jag ska SE honom och gärna hojta till så att han kan släppa skiten och göra en tokrusning. Knashund. Säger jag bara "loss" med neutral röst så lyder han men tycker att jag är dötrist.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Det var inte jag som skrev "ger fingret" :) Men jag anser att både häst och hund ibland ifrågasätter. När min häst slänger huvudet fram och tillbaka irriterad är det i mitt mänskliga huvud ett fuck you. Självklart lyfter hon inte hoven och visar ena brodden. Eller när vi arbetar i rundcorall och hon tiltar in rumpan sparkar ut eller genar. Så djur säger ju fuck you på deras vis :) och jag anser att när hunden ser på mig och förstår kommandot, men väljer det han vet att han inte får göra är ett "fuck you" .
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Kl.

Jag blir alltid lite förvånad i sådana här trådar när exempel som t ex "vad gör du om hunden är på bordet" kommer upp. Alltså; Jag saknar verkligen ett slags mellanläge där man vare sig kastar omkull hunden, skriker på den, nejar den eller vad som helst, eller låter den äta upp hela frukosten.

Det måste väl finnas ungefär 1000 fler sätt att få en hund att kliva ner från köksbordet? Avledning eller en gedigen korrigering kan väl inte vara de enda sätten?

Jag håller så med dig. Det är som det bara finns två typer av kurser/träningssätt, en där man lär sig rätta korrigeringsknycken så hunden går hem med en whiplash-skada, eller den där hunden spyr upp alla köttbullar på parkeringen, eftersom du bara fick belöna rätt beteende och inte ens harkla sig mot hunden när den gjort fel.

Jag är själv mycket för att vi måste se till individen, jag jobbar inte på samma sätt med en collie som jag gör med en JRT. Don efter person liksom.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Ursprungligen postat av Belethien
Jag tror heller inte riktigt att det skadar på ett sådant vis men jag försöker tänka i andra aspekter. Om det finns andra sätt att bete sig mot sin hund - vore det inte mer etiskt rätt att göra så? Kan man lasta en hund för deras handlingar? Är det ok att beskylla en hund för att göra fel eller är det mer hälsosamt att ha i baktanke att hundens beteende oftast beror på vad du gett den för möjligheter? Etc.

Jag kan mycket väl rya åt min hund när den gör ett beteende som jag inte vill ha, men om jag ryar åt hunden eller inte får jag ju anpassa efter individen. En del mår bättre när det blir extremer åt båda håll, andra är så pass signalkänsliga att skulle man ens nästan rya åt dom så knäcker man dom på direkten.
Men även tänka på att ryar du så är det inte för att bestraffa utan bryta så oavsett vad jag tänker så måste jag alltid ge hunden ett alternativbeteende/handling istället för det jag vill den ska sluta med.

Kan bara jämföra med mig själv som vill ha KLARA besked från omgivningen, finns inget mer frustrerande än när folk kämpar för att vara finkänsliga i sättet dom säger något, för oftast är det dom personerna som i lång framtid även går och funderar över samma situation.
Istället för att reagerar direkt, kanske även bli "förbannad" och säga ifrån, för att sedan gå vidare och anse problemet löst... och många gånger är det det också.

Så i min värld så bottnar alltid i rätt förare och rätt metoder till rätt hund.

/Camilla
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

*KL*

Det är väldigt konstigt att "krav" och "korrigering" ibland pratas om som något fruktansvärt och dessutom helt onödigt. För att ett kommando ska fungera måste det vara befäst i ALLA lägen. Något jag tycker är struntprat.

En vän till mig är en så kallad "mjukis", och kör med i princip ingen form av fysisk korrigering. Hennes tik kom alltid på "hit", satt alltid ner på "sitt" förutom när det inte passade. Dvs när motivationen att utföra något annat var större än viljan att lyssna på sin matte. Och inte kunde man ställa några krav heller, för hunden "kan inte kommandot", trots att den kan det till 99% i andra lägen. Däremot om det dök upp en störning i form av en annan okänd hund, okänd människa eller bara slumpmässigt utvald grej så sket hunden fullkomligt i matte.

Vi var ute på promenad, och så har hon hunden lös (för den ska alltid gå lös trots att den inte "har befästa kommandon"). Hon kallar in hunden då det kommer en människa gående längre fram, hunden vänder lite tveksamt. Men travar mot oss, för att sedan stanna, vända sig om mot personen och sedan göra ett VAL att inte lyssna. Detta är såklart för att "kommandot inte är befäst". Inte för att hunden tyckte det var roligare att springa iväg.

En annan situation så är vi hemma hos mig, hunden tänker gå igång på mina katter. Ägaren avleder och belönar hela tiden "spontan kontakt", enligt mig så undviker dom hela situationen med mina katter. Men ägaren var fullt inne på sin mata och avleda-metod. Till slut så startar hundjäveln på min katt och ägaren slänger sig instinktivt och får tag i ljumsken på tiken. Aldrig mer har hunden ens fixerat vid mina katter, eller ens tänkt tanken på att jaga en katt i mitt hushåll.

Förstod den inte korrigeringen? Eller vad hände? Var det slumpen att "avleda-mata"-metoden helt plötsligt började fungera just den dagen, eller var det den fysiska korrigeringen som faktiskt gav hunden lite krav? :eek:
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

Hon kallar in hunden då det kommer en människa gående längre fram, hunden vänder lite tveksamt. Men travar mot oss, för att sedan stanna, vända sig om mot personen och sedan göra ett VAL att inte lyssna. Detta är såklart för att "kommandot inte är befäst". Inte för att hunden tyckte det var roligare att springa iväg.

Just den där situationen var jag i i höstas, vi var på en strand och Rover fick vara lös inte minst eftersom det var en hel del andra hundar där lösa och jag helst har honom okopplad om(när) andra hundar springer fram. Just vad det gällde hundarna så lydde han och var jätteduktig men de vanliga flanörerna var tydligen oerhört lockande. Han lyckades till och med springa fram till en ensam kvinna och även om han inte var den enda hunden som gjorde så tyckte jag att det var extremt pinsamt och bad om ursäkt. När han lite senare siktade in sig på en promenerande karl och inte stannade som jag bad honom så fick han en dask i ändan med kopplet. Brandsläckning visst, men efter det så hade han heller inga problem att lyda när jag bad honom att hålla sig till oss.
 
Sv: Fredrik Steen - om att inte säga "nej"

När min hund var ung och stressad och inte gick bra i kopplet, snarare KUNDE inte gå fint i koppel för ingen hade lärt honom rätt sätt. DÅ hade det gått mycket fel om jag börjat korrigera en osäker omplacering. MEN idag när han VET hur man går i koppel kan jag bli arg men det hjälper inte att bli mesigt arg på den här hunden tyvärr. Häromdagen var vi ute kl 6 på morgonen och kissade i flexi i godan ro och INGEN brukar vara ute då men såklart mötte vi 2 hundekipage. Första hunden en liten pekingenese satte hunden igång att skälla på redan när den var aslångt borta, en överdriven reaktion pga mörkret då han annars är tyst till 95% och han satte igång vinthunden. Eftersom pudeln VET hur man beter sig i hundmöten skällde jag på honom. När han sedan drog i kopplet när vi skulle gå förbi hunden fick han bannor igen. Igår mötte vi den här hunden på 2 meters avstånd och ingen hund sade ngt. Vinthunden som är en mycket värre gaphals, gnällde bara. Så nej de är inte rädda för hundmöten nu bara för att jag sa ifrån. De vet hur de ska bete sig men struntar i mig och mina regler och då blir jag arg. Däremot behöver jag knappt höja rösten åt vinthunden. Ett Allvarligt NEJ räcker och att titta på honom. Det är väldigt tydligt för dem att rätt = nöjd matte som kvittrar och delar ut beröm och /eller godis och en missnöjd matte är ARG.
 

Liknande trådar

Samhälle För ett par dagar sen trillade jag över denna artikeln https://www.bbc.com/news/articles/c0j1wwypygxo Det är en artikel från BBC ( så på... 6 7 8
Svar
143
· Visningar
6 904
Senast: Palermo
·
S
Utrustning Vet att det finns flera trådar med ämnet pessoasele, men valde endå att starta en ny. läste "debatten" angående pessoaselen i en... 4 5 6
Svar
104
· Visningar
12 033
Senast: Picazzo
·
C
Övr. Hund Idag skulle jag hämta ett paket på Posten (Lantmännen här i byn) och tog hundarna med mig i bilen. När jag hade hämtat mitt paket och...
Svar
15
· Visningar
1 357
Senast: Mirre
·
Utrustning Jag har idag provat en bomlös sadel. Jag har länge varit nyfiken på bomlöst och tyckt det skulle vara PERFEKT till valacken som är ett... 2 3 4
Svar
69
· Visningar
8 208
Senast: Lord Owen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Akvarietråden V
  • Uppdateringstråd 31

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp