Sv: Hovslagning - kort tå
Cillavan skrev:
Ni som är utbildade hovslagare eller mycket erfarna inom ämnet, finns det några risker med att korta tån mycket på hästen? Skillnad på fram eller bak? Kan hästen bli överansträngd även vid väldigt lite arbete?
Man måste dels se till hästens exteriör och benaxlar,likväl komma ihåg att hästen har TRE belastningsfaser. Den första belastningsfasen kallas isättningsfasen,den andra belastningsfasen samt den tredje överrullningsfasen. Om nu hästen i den första fasen sätter ned typ insidan först så är det absolut inte säkert att den sidan blir mest belastad i belastningsfasen utan det är mkt vanligt att belstningen flyttas i hoven över till en helt annan del i belastningsfasen för att senare i överrullningsfasen ändra riktning. Det man kan se utifrån hovens form är att den mest utflutna sidan på hoven är den del som belastas MEST i belsatningsfasen. Detta är mkt enkelt att förstå om man vet hur hovens papiller och lameller är uppbyggda.
Hovväggen är uppbyggd av miljoner hornrör som löper från kronranden och nedåt,hornrören kan här lätt liknas med ett sugrör. Om du ställer ett sugrör rakt och trycker på det med fingret i ena änden och den andra änden är mot en bordsskiva så förblir det rakt. Vinklar du sugröret en aning åt vänster och trycker igen så böjer det sig åt höger på mitten och vise versa.
En häst med korta upprätade kotor har naturligt en snabbare överrullning än en med långa veka kotor.
En för kort tå på den första kommer ge en överrullning som startar innan den hunnit vila i belastningsfasen likväl en extremt kort tå på den andra kommer ge en mer normal överrullning vilket inte ger den bakre senapparaturen samt ligamenten en ökad påfrestning.
Faran med en extremt kort tå på en barfotahäst kan dock lätt leda till dels ömhet i tådelen samt separation i tådelens hovvägg.
Som du förstår så är det helt individuellt utifrån den enskilda individen, det gäller att ge varje enskild benaxel en balanserad verkning/skoning utifrån den enskilda individens exteriör samt rörelsemönster. Man måste oxå ta hänsyn till den kraft benaxeln utsätts för samt det motriktade momentet som avspeglas utifrån underlaget samt att kraften ökar beroende på ju högre gångart det är.
Detta gäller lika för både fram och bak samt att, nej jag har aldrig sett en häst som varesig blivit ansträngd, än mindre överansträngd vid väldigt lite arbete.
För kort tå fram kommer ge en för snabb överrullning vilket hästen försöker kompensera med att springa i kapp frambenen med sina bakben för att komma i balans samt att den kommer gå sönder fram då den aldrig hinner vila i belastningsfasen.
För lång tå fram kommer ge en extrem påfrestning av benets bakre ligament, senapparatur samt islag från bakhovarna i framhovarna med det resultatet att hästan inte vågar ta ut baksteget fullt ut.
