Om vi skall fortsätta att tjattra - och det är ju aldrig fel
så har de flesta jag sett använda verktång tagit det som sticker upp i en ring runt om, sedan raspat och dånkat på skon.
Jag upplever ofta att en av trakterna måste sparas helt och hålelt. tex insidan på en inåtttåad häst.
Jag tycker att det är mycket svårare att börja i ingenting med verktången dvs att få en snygg övergång mellan ingenting och nånting.
Med klingan så kan man ju ta hur lövtunt som hellst. Börja i ingenting och komam ut i ingenting.
Det jag använder raspen till är i första hand att raspa för tåkappa, och lite lite i tådelen. Kompenserar mest om jag inte hållit klingan helt vinkelrät mot hovytan hela tiden.
Jag raspar aldrig i trakten då raspen äter trakt, och dessa oftast behöver sparas.
Den bild jag har av att bara använda verktång är ju det JAG har sett. Det kan ju finnas en och annan verktångsvirutous som jag har missat.