Försök nr 2:
Jag tänkte passa på att ställa några frågor när expertisen är samlad, svara gärna den som har lust.
Jag har så gott jag förmår försökt plugga på detta med fång och dess olika behandlingar. Jag har försökt hitta den bästa lösningen för den fyrbenta individen som jag ansvarar för (läs = betalar…). Jag har inte hunnit fördjupa mig i Strasser läran och jag har bildat mig en uppfattning utifrån de diskussioner jag har fört med mina gelikar (fånghäsägare) runt om i världen.
Jag skulle gärna vilja kontrollera med er om jag har missuppfattat saker och ting för jag känner ett hjärtligt motstånd för denna "allt eller inget – till varje pris mentalitet".
För behandlingen utgår man från ett : "Fy Fan vad det gör ont, gör något nu matte"- läge. Strasser säger – Ingen smärtlindring, verka ner stråle och trakter (alltså : belasta en hov som gör förbannat ont medans jag lyfter upp och verkar den andra), ut i hagen.
Mitt hjärta säger – massor av smärtlindring, helst intravenöst, ligg gärna ner i en tjock spånbädd och avlasta det som gör ondast. Av med skor även om hästen ligger (jajjem, done that too) och allt för att rädda vävnaderna i hoven (lamelläderhuden och sulan).
Allvarligt talat, hästen i en akut-fång tillstånd kommer inte att röra sig särskilt mycket men den kommer att vilja ligga ner. Att ge smärtlindring och köra ut den i hagen anser jag är förkastligt (det är ju tyvärr så att 75% av hästägar Sverige gör när de ser att pållen "inte har ont" när den äter full dos Finadyne…)
Varför är det skadligt att ha hästen på boxvila i detta läge? Medicin-mekaniskt borde detta vara en fördel: ingen belastning på den försvagade vävnaden och är det inte så att man har gått ifrån syrebrist-teorin i kötthoven de senaste åren (Pollit / MMP lamellar sep. rapporten)?
Jag har läst i flera trådar hur man invänder mot månadslånga boxvila till följd av ingreppen av en hovslagare. Jag anser att hästen ska kunna röra sig fritt så fort den är fri från smärta och medicinering. Problemet är oftast att sjukhagar är det enda alternativet (man undviker oftast gräs efter en fång-episod), hårda, grusade underlag. Öppna hovväggar (patsiell hovvägg borttagning) kan inledningsvis vara känsliga för infektioner och mot yttre våld (stenar, pinnar m.m.). Det är alltså praktiska orsaker till den ordinerade boxvilan. Hästens rörlighet på den mjuka bädden är däremot betydligt mer omfattande än vad man kanske föreställer sig när man ser de kliniska bilderna från behandlingen. Jag, hovis och vet var inte oroliga för cirkulationen perioden efter behandlingen.
Kan någon av er insatta hur Dr Strasser har tänkt sig det hela?
För er som inte vet hur standard Svenska hovs.fören. ser ut:
= Kort tå, sulan verkas endast vid trakterna. På bilden ser man en partiell hovväg recession
För övrigt anser jag att diskussionen är lite märklig, jag använder raggsockor när jag behöver. Vintertid fyller de en funktion; på sommar får man svettiga fötter och svamp mellan tårna av dem. Raggsockor är inte skadliga om man använder dem med lite sunt förnuft. Det samma tycker jag gäller även järnskor, täcken och hela hästhanteringen. Jag använder skor på mina hästar när de behöver skor för att fungera till det jag hade tänkt använda dem till. Jag har för övrigt en helt annan bild av Dr Strasser, jag kan inte förstå att hon väcker sådana starka reaktioner hos alla. Som någon skrev tidigare: Hennes filosofi är inte så banbrytande och innovativ.
/N