Fosterhemsplaceing nästa??

[TinyWiny]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Jag är ledsen att höra att det har gått så långt

Jag har ju varit i din sits och faktum är att jag sa som du när han var liten eller rättare sagt när jag kom in i hans liv och han var 8 år.

Ändå var jag ledsen när han fick ig i så många ämnen att han inte fick söka till gymnasiet för jag hade hoppats att all tid jag lade ner skulle göra att han förstod att han skulle satsa för sin egen skull.

Vad säger han själv om att han inte får bo kvar? Jag tror faktiskt att det är en farlig väg att slänga ut någon pga dess beteénde, då tror jag mer på stenhård attityd och nolltolerans. Det du visar honom nu är att han inte kan göra som han vill, men också att han inte kan lita på att du finns kvar och stöttar honom heller.

Jag tror inte lösningen är att han ska komma på hur bra han har det hos er, jag tror inte att han kommer se det så. Jag tror att han kommer känna sig avskydd och icke önskvärd och det är det värsta som kan hända en människa, att inte få vara med. Jag hoppas att han är stark nog att klara av detta själv,annars lär det gå rakt utför nu.

 

[Ramona]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Jag hoppas att han är stark nog att klara av detta själv,annars lär det gå rakt utför nu.

Fast med rådanade omständigheter verkar han inte ens vara i närheten av att vara tillräckligt stark för att klara av att orda upp detta själv. Han kommer att söka ännu mer trygghet i kompisarna och det kommer säkerligen att bli en spiral nedåt. Tyvärr.

 

[labb]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Att han hotar dej betyder att det är du som ändå står för tryggheten, att det du säger spelar roll, det är ett konstigt sätt att visa kärlek på men är ändå det som du ska ta vara på.

Du är en mycket klok människa.

 

[hästhandlarjävel]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Men hos mamman kommer han ju att få det ännu värre eller? Att bo två stycken i en liten husvagn kommer ju göra att han inte kommer att bo där alls, utan han kommer att bo hos kompisar eller hos någon annan.

Enda vettiga ni kan göra är att flytta! Byt skola, byt miljö, byt allting för att han ska kunna byta bort sitt beteende. Det går inte att bara sluta med saker och ting, de måste ersättas med någonting annat.

dessvärre är det 2 vuxna som bor där med 2 stora hundar och 2 katter

 

[nevin]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Usch vad trist att läsa hur långt det har gått...


Jag kanske inte har så mycket att komma med, men du gör helt rätt som sätter ultimatum. Ni kan ju inte ha det så där...


Jag är av den åsikten att klarar man inte ut barnens problem som förälder bör/ska man be om hjälp. Soc är bra att vända sig till, och i värsta fall får man be dem att ta över ett tag. Vad de sedan gör för att lösa barnets problem är lite olika, i vårat fall blev det placering i vårdapparaten för äldste pojken. Eran pojke verkar verkligen vara på väg utför, och tyvärr känns det genom din text som om det inte kommer kunna lösa sig på ett helt enkelt sätt.


Jag tycker inte att flytta på hela eran familj verkar vara ett vettigt förslag heller, problemen försvinner inte av sig självt bara för att man byter miljö, har de väl kommit in på fel väg är det så lätt hänt att de hittar den vägen även på nya stället.


Jag hoppas verkligen att ni hittar ett bra sätt att hantera den här killens problem, innan han är för stor och "ingrodd" i skiten!

 

[mimmipigg]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Är soc inkopplade? I så fall gör de någonting?

 

[YlvaG]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

svarar alla: jag har en egen mamma som inte alls vill att jag ska stanna kvar pga att hon, precis som jag tror att han faktist skulle kunna göra slag i saken och att vakna med någon som står med en kniv vid min säng är inget uppvaknande som jag föredrar

Det där har jag varit med om Sambons småbröder. Fy fan vilken utskällning dom fick sen när sambon kom hem.

Den ena av dom är dock fosterhemsplacerad nu efter mycket om och men. Dom hotade soctanterna också, men det räckte inte. Det är en lång och komplicerad historia det där. *fortsätter läsa vidare*

 

[nexxa]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

kl

Jag har inga barn och är själv bara 20+ men det första som slår mig är mer kärlek mot honom och ännu mer engagemang än att stöta bort honom. Jag tror det kan bli värre.
Dock har jag ju ingen erfarenhet kring detta och önskar er alla lycka och en eloge till dig som bryr dig så mycket trots att det inte är dina barn

 

[lobell]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Jag är i en liknande sits som dej med styvbarn. I mitt fall är det mamman som är största problemet då hon är alkoholist och har manipulerat barnen att deras pappa är våldsam och farlig för att dölja att hon misskött barnen i 3 år.
Vi har nu tillfälligt vårdnad om barnen och anklagelserna haglar om allt från misshandel till incest. Inte en vecka utan att det är nåt.
Det har tagit oss 6 månader att få äldste pojken att äntligen förstå att han blivit hjärntvättad och att vi inte är hemska människor som vill att han ska växa upp utan att behöva torka våra spyor eller vara rädd för att vi är så fulla att vi dör.

Jag förstår att du bara vill dra, har själv känt så många gånger. Har en 1-åring och en 2-åring och känner ibland att detta sugen musten ur mej.

Jag tror att ni behöver ta kontakt med socialen och be om stöd. Låta barnen gå till BUP och prata. Det kan ju vara att det med mamman är ett stort problem då hon bor i husvagn mm. Sånt är känsligt i den åldern. Ett barn som uppför sig så behöver nog väldigt mycket kärlek och trygghet fast han visar tvärtom. " Älska mig mest när jag förtjänar det minst"


Tror inte att en flytt löser problemen, däremot kan en jourfamilj vara en lösning.Då blir han inte utslängd men får vara i en miljö med människor som har erfarenhet som kanske lättare kan prata med honom och få veta varför det blivit som det blivit. Pojken kan bo där på helger och ni får lite avlastning.

Hoppas att det löser sig..

 

[independent]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Jag tror att det bästa är att ni bara pratar, umgås och stöttar varandra.

14 är en svår ålder. man vill vara vuxen, man vill vara barn. man vill tänja gränser. man vill prova annat. osv.
mellan 13-19 var nog den värsta tiden i mitt liv. allt var kaos.

men jag har haft en underbar styvmamma som har lyssnat och stöttat och varit min "mamma" genom alla jobbiga år.
och ändå, så snodde jag alkohol, ciggaretter, skolkade osv (dock har jag ALDRIG tagit pengar från mina föräldrars plånbok) .
men det gjorde inte mig till ett problembarn. mer normal. och sen visst, mycket berodde på umgänget.

Visa att du är där!
Jag tycker att det låter som du sköter det exemplariskt!
men att tänka att ni vill skicka iväg honom till ett fosterhem kommer nog mest bli jobbigt för honom.

Lycka till!

 

[Skogstrollet]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

*kl*

Har läst och är förfärad.

Jag undrar dock vilken reaktion man hoppas på att få när ni placerar pojken i husvagnen? Förväntar ni er att han kommer tillbaka, ödmjukt ber om ursäkt och vill ha en chans till? Har svårt att se att en kaxig tonårskille skulle kunna tänka sig det, speciellt om han nu inte känner sig välkommen hemma längre.

Eller har det gått så långt nu att ni bara vill bli av med honom..?

Risken är större att han börjar dra runt med sina "kompisar" och då går det utför.

Hur bra koll har mamman?

Ungar av det slaget ska inte skjutas bort, de ska dras närmre... Ju längre bort de kommer desto mindre inflytande har man.

När min mamma tröttnade på mig som liten så hotade hon ofta med att sätta mig på barnhem. Reaktionen blev att jag packade mina grejor så att jag var beredd den dagen det skulle ske... Och jag var en löjligt skötsam unge...

 

[Cizma]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Vi har ikväll pratat ihop oss och sambon kommer att följa med honom till hans träningar han har 2 dagar i veckan, resterande 3 veckordagar blir det stallet med mig där han får ta hand om märren och hennes föl.
Helgerna blir det att umgås bara med familjen och ha myskvällar.
Han medger själv att det inte är bästa sortens kompisar han umgås med och jag frågade honom om han är missnöjd med något som "vi" som föräldrar kan ändra på men han säger att han är nöjd och har det bra.
Jag har även talat om för honom att det här är sista chansen att visa förbättring så får vi se om han tar det på allvar...

Härligt att läsa att du skriver i "familje" form trots att du inte är grabbarnas biologisk mamma och jag tycker det är kanon att ni håller enad front med både dig och din sambo samt skolan.... Att ha tonåringar är inte lätt, talar av egen erfarenhet, har nämligen 4 st själva (16, 15, 14, 13) och det är till att vara på hugget hela tiden, våga ställa krav samtidigt som man måste våga ge lite utrymme...men framför allt VÅGA VARA FÖRÄLDER.... Du och din sambo verkar ha ett gott sammarbete så fortsätt med det... Kramar i massor och LYCKA TILL

 

[mimmipigg]

Sv: Fosterhemsplaceing nästa??

Att ha tonåringar är inte lätt, talar av egen erfarenhet, har nämligen 4 st själva (16, 15, 14, 13) och det är till att vara på hugget hela tiden

Helt OT men på hugget måste ni ha varit, fyra tonåringar på raken
Stackare!
Jag tycker det räcker att ha dem en och en ...