Tack allihop för alla fantastiskt givande svar!
Jag har landat i att det blir en shetlandsponny, förutsatt att jag hittar rätt individ.
Det var väldigt givande att få ta del av allas erfarenheter och även uppmuntrande att se att många barn inte växer ur sina shetlandsponnys förrän de nått ganska många år in i livet.
Vad som fick mig att landa i ett beslut är som några av er poängterat att det ska bli enkelt för min dotter att umgås med ponnyn. Självklart är allt individuellt och kanske inte rent rasbetingat - men storleksmässigt lär det nog landa på en ponny under eller omkring 100cm i mkh.
Shettisar har ju ett erkänt dåligt rykte omkring sig men efter att ha läst den här tråden känner jag att det finns så mycket logik i att en arbetande ras givetvis kan bli odräglig om den inte blir tillräckligt stimulerad. Precis som när man skaffar sig en hund får man väl ställa sig frågan om man kan erbjuda rasen det den behöver, vilker jag som vuxen i sammanhanget tror att jag kan.
Jag har 9 hästar hemma på gården som jag har den stora förmånen att kunna spendera all min tid med, varpå jag rider 8 hästar varje dag. Jag tänker att det finns mycket rutin kring att bygga upp och stimulera olika typer av individer och det ligger inte i min natur att låta en häst "stå" utan särskild anledning. Tvärtom skulle jag nog vilja lära den här shettisen alla skolor på töm och se det som en rolig utmaning att få den väldigt välutbildad. Jag hade nog inte gjort skillnad på ponnyn och de stora hästarna i stallet - en häst är en häst tänker jag.
Kul att du bestämt dig! Shettisar är underbara, envisa, humoristiska, egensinniga och allt däremellan. Enormt mycket häst i liten förpackning.
Jag har träffat både snälla och rara barnponnysshetlands som gör allt och står ut med allt, samt envisa ena små som lätt tar hela armen om man ger dem ett finger.
Jag köpte en shetlandsponny till mina barn när de var fem och tre år. Hon har stått ut med barnridning under dessa år men det är först nu när dottern är tio och börjar kunna rida ordentligt som hon börjar tycka det är kul. Hon HATAR skumpande nybörjare och visar det också.
Det finns så mycket åsikter i denna lilla häst..jag vet inte hur många gånger hon brytit sig in, eller ut, från ridbanan. Till slut fick jag binda fast henne och då stod hon och stegrade istället.
Så många gånger hon protesterat och ifrågasatt mig när jag ställt krav vid tömkörningen, rusat, stegrat, bockat..
Eller den gången hon fick för sig att hon inte alls hade lust att åka släp hem efter träning, hundrafemtio kilo shetland kan ha tusen gånger mer vilja än en storhäst..
Eller de gånger vi provat medryttare och det slutade med avbockningar och hemrusningar var och varannan gång.
Som plötsligt tycker att ridturen är över och vägrar gå en meter till. Backa gick dock jättebra.
Eller som plötsligt kör igång bockspång så ungen flyger av i ett hörn/in i ett hinder/ungefär vart som helst
Som ena dagen är seg som en sköldpadda och nästa dag snabb som en liten röd racer. Kan även skifta några gånger per ridpass.
Men så har vi även ponnyn som gnäggar efter "sina barn" när vi var borta på klinik och barnen gick runt hörnet.
Som snällt ställer upp när barnen vill hoppa upp och mysa när hon går omkring på gräsmattan. Som tycker att barnen får rida bakåt, stående, liggandes mm utan problem.
Som gärna ställer upp och låter sig borstas och flätas i hela manen hur länge som helst.
Som älskar att dra barnen i pulka eller tolkandes på skidor.
Som stannar när hennes barn åkt av henne (andra barn bryr hon sig inte).
Som gnäggar åt oss när vi kommer hem.
Som gärna följer med på picknick ut i skogen.
Som uppfostrar barnen i gott uppförande och hästmannaskap .
Tack vare denna lilla egensinniga ponny lär sig barnen så mycket, hur man bemöter och läser av , och rider olika typer av hästar.
Nu efter fem år har hon även konstaterat att jag är rätt okej, men jag var tvungen att visa att jag förtjänade henne först.
Hon är mycket av allt
