Försöker hitta en ny identitet.

[Palermo]

Till stor del handlar det om confirmation bias: vi lägger märke till det som bekräftar våra fördomar. Massor av väldigt "neutrala" transpersoner seglar förbi, men vi ser de som sticker ut och tänker alltså att transpersoner tenderar att sticka ut.

Sen finns det också en viss motivation i att tydligt "göra kön", signalera utåt med väldigt könande uttryck, för att slippa felkönas. Om en kastas in i total dysfori av att felkönas och vet med sig att en kan vara svårläst för omgivningen, så kan det "hjälpa" att ha tydligt könskodad stil.

Eller för all del, att en i massor av år verkligen längtat efter att få våga prova och känna på könsuttryck som varit tabu och nu äntligen vågar testa.

Jag tror inte att "massor" av transpersoner (efter transition) seglar förbi, helt enkelt för att det inte finns massor av transiterade transpersoner. Men något ligger det så klart i det påståendet.

Kring mig, dvs transpersoner jag känner till och kommer i kontakt med, uppfattar jag det som att transkvinnor "tar i" betydligt mer med feminint kodade genusmarkörer, än omvänt. För mig ser trans ut att handla mer om yttre markörer på det viset för transkvinnor än för transmän.

 

[Tranan]

Jag känner i hög grad som du. Har egentligen aldrig haft något eget behov att sätta en etikett på mig själv. Är inte missnöjd med de könsorgan jag har blivit född med, men hade de varit av det andra slaget så hade det varit samma grej. Hade jag fått frågan om jag vill byta så kanske, ibland? Om man kunde byta som man byter kläder eller skor? Jag liksom bara är, för det mesta. Känner inget behov av att inta en könsroll eller identitet, men känner inte heller att det skaver någonstans, förutom när jag blir ombedd eller tvingad i ett fack. Ex.vis när en vän bytte och benämde mig som CIS, då kände mig kränkt. Känner knappast att jag passar in i den normativa könsrollen, men inte heller i den uppsjö av beskrivningar som finns. Kan man inte bara få vara?

Har du tänkt ofta på det? att om du kunde byta? eller en gågn om året, månaden, veckan, eller som jag nästan varje dag så länge jag kan minnas. det andra vet jag inte om jag kan svara på. just nu är jag fruktansvärt.

 

[Migo]

"Om det fanns en knapp som ändrade din kropps könsuttryck, skulle du trycka på den?"

Jag skulle, utan en sekunds tvekan, trycka på knappen. Hårt.

 

[Tranan]

"Om det fanns en knapp som ändrade din kropps könsuttryck, skulle du trycka på den?"

Jag skulle, utan en sekunds tvekan, trycka på knappen. Hårt.

ja

 

[Youma]

Har du tänkt ofta på det? att om du kunde byta? eller en gågn om året, månaden, veckan, eller som jag nästan varje dag så länge jag kan minnas. det andra vet jag inte om jag kan svara på. just nu är jag fruktansvärt.

Ja, absolut! Men då för att vara i ett stadie där jag kan byta efter hur jag känner mig, eller vilka kroppsliga attribut jag skulle vilja ha. Jag vill egentligen inte vara fast i ett antingen eller, men nu har jag en kropp som ser ut såhär och att ändra på den är ändå rätt så riskfyllt och i stort oåterkalleligt. Jag är på det stora hela nöjd, men hade troligen varit lika nöjd om jag hade en annan kropp. Man kanske skulle säga att jag är då "gender fluid" vilket kanske stämmer nån gång ibland, men för det mesta könskodar jag inte alls, eller blandar. Inte heller helt "non-binary" för som sagt, det gör mig inget i stort att jag är född till det här könet, bara jag slipper tryckas in i ett fack.

Jag tänker att man kanske måste få vara både och och prova och känna sig fram. Du har kanske varit hela livet Tranan J. , men du får du vara Jessica T. Har man fått förtrycka något länge, desto mer vill det fram. Det kanske blir en explosiv kaskad av feminina uttryck som har fått vänta jättelänge, men det är bara att ta för sig, prova allt! Som en buffe, våga prova. Sen får allt landa som det vill.

 

[EmmaBovary]

Jag känner i hög grad som du. Har egentligen aldrig haft något eget behov att sätta en etikett på mig själv. Är inte missnöjd med de könsorgan jag har blivit född med, men hade de varit av det andra slaget så hade det varit samma grej. Hade jag fått frågan om jag vill byta så kanske, ibland? Om man kunde byta som man byter kläder eller skor? Jag liksom bara är, för det mesta. Känner inget behov av att inta en könsroll eller identitet, men känner inte heller att det skaver någonstans, förutom när jag blir ombedd eller tvingad i ett fack. Ex.vis när en vän bytte och benämde mig som CIS, då kände mig kränkt. Känner knappast att jag passar in i den normativa könsrollen, men inte heller i den uppsjö av beskrivningar som finns. Kan man inte bara få vara?

Men samtidigt så behöver ju inte behöver man ju inte följa alla normer för att man är cis, det kan helt enkelt ses som att beskriva "någon som inte är trans". Känns det lika kränkande isf?

 

[Youma]

Men samtidigt så behöver ju inte behöver man ju inte följa alla normer för att man är cis, det kan helt enkelt ses som att beskriva "någon som inte är trans". Känns det lika kränkande isf?

Fast när man inte följer några CIS normer över huvud taget så känner man sig rätt så främmande för att bli klumpad ihop med "mamma pappa barn, handla kläder på kvinnoavdelningen" etc.

 

[Sel]

Fast när man inte följer några CIS normer över huvud taget så känner man sig rätt så främmande för att bli klumpad ihop med "mamma pappa barn, handla kläder på kvinnoavdelningen" etc.

Det är inte alls vad CIS innebär. Det är en neutral benämning för människor som är okej med/identifierar sig som det fysiska kön de är födda med. Alltså även homosexuella, demisexuella, pan, drag, whatever.

 

[EmmaBovary]

Fast när man inte följer några CIS normer över huvud taget så känner man sig rätt så främmande för att bli klumpad ihop med "mamma pappa barn, handla kläder på kvinnoavdelningen" etc.

Jag såg att du postade om att "gender fluid" nästan kunde passa in ibland, men inte riktigt osv. precis när jag skrivit mitt inlägg. Hade nog inte frågat om jag sett det! Sedan behöver ju inte cis betyda något så snävt som du återgav med mamma, pappa barn.

 

[Youma]

Det är inte alls vad CIS innebär. Det är en neutral benämning för människor som är okej med/identifierar sig som det fysiska kön de är födda med. Alltså även homosexuella, demisexuella, pan, drag, whatever.

Fast jag identifierar mig inte som det fysiska kön jag är född med. Jag är bara tillräckligt OK med det och ser inte att ett byte skulle kännas något bättre. Skulle hellre då vara både och, men det skulle vara en drastisk fysisk förändring, så jag är ok med att få vara mig, mentalt. Men jag är inte mitt kön.

 

[Mabuse]

Ja, absolut! Men då för att vara i ett stadie där jag kan byta efter hur jag känner mig, eller vilka kroppsliga attribut jag skulle vilja ha. Jag vill egentligen inte vara fast i ett antingen eller, men nu har jag en kropp som ser ut såhär och att ändra på den är ändå rätt så riskfyllt och i stort oåterkalleligt. Jag är på det stora hela nöjd, men hade troligen varit lika nöjd om jag hade en annan kropp. Man kanske skulle säga att jag är då "gender fluid" vilket kanske stämmer nån gång ibland, men för det mesta könskodar jag inte alls, eller blandar. Inte heller helt "non-binary" för som sagt, det gör mig inget i stort att jag är född till det här könet, bara jag slipper tryckas in i ett fack.

Jag tänker att man kanske måste få vara både och och prova och känna sig fram. Du har kanske varit hela livet Tranan J. , men du får du vara Jessica T. Har man fått förtrycka något länge, desto mer vill det fram. Det kanske blir en explosiv kaskad av feminina uttryck som har fått vänta jättelänge, men det är bara att ta för sig, prova allt! Som en buffe, våga prova. Sen får allt landa som det vill.

Det är samma för mig. Nu råkar jag ha den här kroppen och den här hudfärgen och den här kroppsformen, men jag hade ju varit jag med en annan kropp också. Jag har alltså ingen dysfori, men min identitet är inte direkt knuten till mitt kön.

Jag vet inte om det är enklare som kvinna kanske? Som barn och tonåring trivdes jag bäst i killkläder, men det var liksom ingen som kom springande med etiketter för det. Det är ok att ha kort hår och killkläder som tjej.

 

[Mabuse]

Jag såg att du postade om att "gender fluid" nästan kunde passa in ibland, men inte riktigt osv. precis när jag skrivit mitt inlägg. Hade nog inte frågat om jag sett det! Sedan behöver ju inte cis betyda något så snävt som du återgav med mamma, pappa barn.

Mitt intryck är att det ofta antas vara precis så snävt. Antingen eller, liksom.

 

[Sel]

Min identitet är inte heller det minsta knuten till mitt kön, men eftersom jag inte är trans eller identifierar mig som något annat heller är jag helt enkelt en ciskvinna. Det är ju ingen förolämpning eller ett antagande om hur någon uttrycker sig.

Wiki säger det bättre:
"Cisgender people may or may not conform to gender norms and stereotypes associated with their gender identity. A cisgender man may not necessarily exhibit all stereotypical masculine traits, and a cisgender woman may not necessarily exhibit all stereotypical feminine traits.

The word cisgender is the antonym of transgender.[2][3] The prefix cis- is Latin and means 'on this side of'. The term cisgender was coined in 1994 and entered into dictionaries starting in 2015 as a result of changes in social discourse about gender.[4][5]

Cisgender is a neutral term that is not intended to judge or value the experience of individuals who identify as cisgender. It is simply a way to describe a person's gender identity based on their assigned sex at birth."

 

[Youma]

Cisgender is a neutral term that is not intended to judge or value the experience of individuals who identify as cisgender. It is simply a way to describe a person's gender identity based on their assigned sex at birth."

Fast om man inte har en könsidentitet och identifierar sig som sitt medfödda kön så är det ganska förolämpande att kallas CIS. Om jag ser en annan kvinna och blir tillfrågad om vi har samma könsidentitet så kan jag direkt svara Nej. Den saken är i alla fall klar som strålande sol. Kvinnor är mer för mig "other gender" än normativa män är.

 

[EmmaBovary]

Mitt intryck är att det ofta antas vara precis så snävt. Antingen eller, liksom.

Själv uppfattar jag det snarare lite som att etiketterna framför allt är viktiga för de som känner att livet blir enklare att associeras med dem, snarare än för personer som inte känner ett behov av dem för att kunna leva ett autentiskt liv. Typ.

 

[Sel]

Fast om man inte har en könsidentitet och identifierar sig som sitt medfödda kön så är det ganska förolämpande att kallas CIS. Om jag ser en annan kvinna och blir tillfrågad om vi har samma könsidentitet så kan jag direkt svara Nej. Den saken är i alla fall klar som strålande sol. Kvinnor är mer för mig "other gender" än normativa män är.

I sådana fall är du ju inte cis och då är det väl bara att tala om det för din vän? Å andra sidan är ditt uttalande också rätt svepande, det finns gott om kvinnor som är okej med att vara kvinnor men ändå uttrycker sig som normativa män.

 

[Mabuse]

Min identitet är inte heller det minsta knuten till mitt kön, men eftersom jag inte är trans eller identifierar mig som något annat heller är jag helt enkelt en ciskvinna. Det är ju ingen förolämpning eller ett antagande om hur någon uttrycker sig.

Wiki säger det bättre:
"Cisgender people may or may not conform to gender norms and stereotypes associated with their gender identity. A cisgender man may not necessarily exhibit all stereotypical masculine traits, and a cisgender woman may not necessarily exhibit all stereotypical feminine traits.

The word cisgender is the antonym of transgender.[2][3] The prefix cis- is Latin and means 'on this side of'. The term cisgender was coined in 1994 and entered into dictionaries starting in 2015 as a result of changes in social discourse about gender.[4][5]

Cisgender is a neutral term that is not intended to judge or value the experience of individuals who identify as cisgender. It is simply a way to describe a person's gender identity based on their assigned sex at birth."

Nja, det som skaver är snarare att antingen ska man vara trans med könsdysfori, eller också är man cis, förstår ingenting och ska vara tyst. Allt eller inget, liksom. Jag tycker ofta det blir lite dikotomt.

 

[Sel]

Själv uppfattar jag det snarare lite som att etiketterna framför allt är viktiga för de som känner att livet blir enklare att associeras med dem, snarare än för personer som inte känner ett behov av dem för att kunna leva ett autentiskt liv. Typ.

Precis, känner en inte ett behov av en etikett eller benämning behöver en inte bry sig. Om en däremot känner sig vilsen och ensam måste det kännas jätteskönt att hitta ett slags "samfund" och känna att "det där är ju jag!".

 

[Gabby_Ossi]

Fast om man inte har en könsidentitet och identifierar sig som sitt medfödda kön så är det ganska förolämpande att kallas CIS. Om jag ser en annan kvinna och blir tillfrågad om vi har samma könsidentitet så kan jag direkt svara Nej. Den saken är i alla fall klar som strålande sol. Kvinnor är mer för mig "other gender" än normativa män är.

Men då är du egentligen lika obekväm med att bli kallad kvinna som ciskvinna?

 

[Sel]

Nja, det som skaver är snarare att antingen ska man vara trans med könsdysfori, eller också är man cis, förstår ingenting och ska vara tyst. Allt eller inget, liksom. Jag tycker ofta det blir lite dikotomt.

Vi har helt olika upplevelser.