Försök att avliva myterna......

[flashlight]

Sv: Försök att avliva myterna......

Vet inte varför du skriver det till mej som inte ens varit inne i den delen av diskussionen?

Men jag kan hålla med, ET sa att min inte hade problem i halsmuskulaturen som en följd av bla en skada i SI-leden (vilket annars är vanligt). Inte vet jag om det stämde då
Hon är byggd med kort hals, stor muskulatur och går gärna med halsen högt även i hagen. Släpper den inte gärna. Tränare sa att det nog blir svårt att förbättra gången så mycket hon är byggd som hon är.

Men det har känts som att hon inte kan arbeta fullt ut som jag tyckte hon kunde före galoppen och nu har det gått ett tag sen vi slutade gå fort så det borde blivit mera skillnad tyckte jag. OCh NU först sista tiden har vi kommit åt muskler djupare i halsen som gjorde att hon kunde släppa ner och använda sin hals bättre och steget ändrades dessutom, (även pga massage av hela hästen) Känns som en annan häst på många sätt.

Så jag håller med i det du skriver, man vet inte, det finns så otroligt mycket som kan uppstå i en hästkropp. Och jag tror inte det i sej har med AR eller ej att göra så mycket. Så den diskussionen har jag inte lagt mej i här.

 

[fio]

Sv: Försök att avliva myterna......

"Min" kiropraktor förklarade kallblodstravaren helt fri från låsningar, men han kunde likt förbaskat just då inte böja sig rent åt vänster i ländryggen (det visade sig i galoppen, traven var hans paradnummer) Så det får nog bli upp till bevis med vad hästen kan prestera och med vilken kvalite, hur bekvämt det är att sitta på den då den utför det man ber om och hur villigt den arbetar i det den gör.

Men är det då per automatik hos hästen begränsningen sitter, eller hur menar du nu

 

[Totola]

Sv: Försök att avliva myterna......

Ok, så det som egentligen är utmärkande är just att man uttrycker sig olika? Och inkorrekt, om vi då utgår att det finns termer som är mer korrekta. Frågan är om det egentligen går att komma ifrån?
JAG kommer liksom aldrig få ett biomekaniskt "up to date"-svar från min tränare (möjligtvis om man börjar prata i andra termer själv), och det är inte nödvändigtvis pga att denne inte själv är insatt, utan då menar jag främst för att denne är tillräckligt insatt i pedagogik för att inse att man pratar med bönder på bönders vis! Eller snarare - hur korrekt man uttrycker sig till sina elever är inte lika avgörande som hur stor chans uttrycket ger till att faktiskt få rätt resultat= rätt svar från eleven och dennes häst.
Ett bildligt svar t ex, eller inte ens det utan att trigga fram beteendet och sedan säga "titta här! det är det här jag menar med ****" kan alltså ge lika mycket, kanske mer, än att gå in i biomekaniska termer under ett ridpass. (teorin på sidan om är såklart en annan femma).

Aja, det kanske blir lite äpplen och päron i den diskussionen.


Om jag pratar för mig själv så är jag personligen av uppfattningen att har man inte ett bra utgångsläge, en bra ingång, då kan man inte göra en bra skola.
Om man sen utgår ifrån de gånger jag "tvingas" (haha, lite väl negativt ord i sammanhanget! ) under en träning att ändå gå in i en övning som för mig känns överkurs, just då, så säger resultatet av träningen =effekten mig (personligen) att mjo, det gav positiv effekt ändå, på något underligt vis.
*Kanske för att jag själv skärpte till mig när jag får en klurigare uppgift och ser till att skaffa ett bättre utgångsläge för att ha en chans att klara av uppgiften.
*Kanske för att det bästa hästen kunde göra ur utgångsläget var den halvtaskiga skolan, men att det faktiskt kom åt ett uns till och på så vis gav ett bättre utgångsläge till nästa gång?
*Kanske för att jag får lära mig känslan av att känna av hästen på ett annat sätt när jag "måste" göra det.
*Kanske för att tränarens öga hjälper mig att faktiskt få till rörelserna bättre = det blir ändå konstruktivt.
*Kanske för att tränaren tänker lite i "så ett frö"-banor. Alltså - det är bra att "känna på" en svårare övning. Dels för att själv känna vad som brister, lättare känna utgångsläget. Och för att hästkroppen ska få börja pussla och också tänka mer i det rörelsemönstret - vilket kan "så ett frö" till framtida rörelsemönster även om ett bra slutresultat var för mycket krävt just då.
*Kanske för att *insert valfritt here*

Och jag utgår såklart ifrån resultatet. Även om jag själv sitter och tjurar på med att träna grunderna innan jag tränar skolor, om inte grunderna är tillräckligt bra direkt efter uppvärmningen.
Men tänket att man snuddar på "för svåra" övningar tycker jag personligen ger effekt i längden. Oavsett vad det beror på. Och ja, även om jag själv vill sätta min häst och mig själv på pottkanten så lite som möjligt så tycker jag det överväger. Man "måste" trots allt göra det mer eller mindre för att komma någonvart (tänker t ex på galoppfattningar där folk nog tycker att jag ska sätta häst+mig på pottkanten bra mycket mer än JAG vill göra! ).
Sen kan man såklart diskutera i vilka situationer det är befogat.
Men som sagt - jag är skeptiker. Och i vissa fall ser jag mig överbevisad i praktiken. Att yep, det GAV effekt. Och jag betvivlar inte att det kanske hade funnits annat som gett ännu mer effekt, eller att får man med ännu fler detaljer så kommer det gå ännu bättre.
Men sen kommer ju det där in att var och en måste lära sig i sin egen takt - den takt man är mottaglig. Tyvärr, jag hade inte haft något emot att vara mästare direkt! Teori i all ära men det är i praktiken det avgörs.
All inlärning är på sätt och vis positiv (åtminstone för ryttaren) eftersom det även om det hade kunnat göras på ett ännu bättre sätt ändå bygger på kunskapsbasen. Du kan t ex göra en öppna på minst tusen olika sätt- och måste förmodligen göra tusen öppnor innan man KANSKE till slut får den riktigt optimal. Optimal utifrån vems ögon? Är det egentligen värt att göra en öppna om den är 100% optimal (annat än i tävlings- eller uppvisningssammanhang såklart)? Mer än som check då såklart. Vad ger då öppnan för effekt- som man inte redan hade?

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Titta på tex Balagur, Kittel och Scandic (heter han så?), Kyra. De brukar visa piaffer med härligt flyt och utan framben under magen.

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

KL
Mer appropå "avliva myter". Många AR-ryttare jag träffar håller på med annat också. Kombinationer med ex vis western eller klassisk dressyr är vanlig. Ett annat exempel är en person som idkar AR med en av sina hästar (äldre häst) och tävlar i dressyr med två andra. Flera tränar både för AR-tränare och CD-tränare. Jag stöter alltså på samma personer i olika sammanhang........ Det finns säkert flera här också som håller på med lite olika saker.

Tillägg.
Inser att diskussionen inte handlar om dicipliner längre - så det blev visst OT.

Tycker inte alls det var OT. Det visar på likheterna.

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

jag håller med om det du skriver - men vi använder ordet balans olika och du har tappat bort perspektivet - men ditt inlägg är helt applicerbart för AR hästarna går i ungefär samma stil som en ridskolehäst

Det är just sådana kommentarer som blir absurda. Du kan väl inte på fullt allvar mena att alla AR-tränade hästar går likadant? Då menar du i så fall att alla dressyrhästar (tävling) också går i samma form. Det gör de ju inte.
Alla ryttare inom en disciplin eller inriktning kan inte rida på samma sätt. Det kan skilja mil på två dressyrtränare tex. Lika mycket som det kan skilja mellan en dressyrtränare och en westerntränare. Det kan vara en hopptränare och en dressyrtränare som undervisar helt likvärdigt. Skillnaderna sitter inte i vilken inriktning tränaren eller ryttaren har i första hand. Det sitter i ridkunskapen och hur denne ser på träning. Den är i alla fall min erfarenhet.

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

En häst som kompenserar arbetar fel - den arbetar inte i balans ur ett muskulärt perspektiv. den får inte tillågång till sin kropp och den hämmas av ryttaren

En ung häst skall hjälpas att återfå tillgången till sin kropp

Jag hinner inte läsa allt och svara på allt - men du skrev någonting om att utforska balansen - det låter sig inte göras om ingen guidar en till det tillstånd av jämnvikt som kännetecknar en muskulär balans
det är alldeles för lätt att ramla ur jämnvikten.

KL

Alla här definierar balans utifrån sin egen ridupplevelse - det finns flera dimensioner. Vet man inte det, eller ännu värre erkänner man inte det så stänger man dörren mot upplevelsen

och ibland är vi helt överens.

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Biggan vill försöka avliva något som hon uppfattar som myter, jag har en annan åsikt det måste väl ändå vara tillåtet

[/QUOTE]

Det är ingen uppfattning från min sida jag pratar om. Att alla ryttare inom en inriktning eller disciplin skulle rida på samma sätt faller på sin egen orimlighet. Det är jag övertygad om att du också inser. Därför blir diskussionerna omöjliga när du (och ett par till) envisas med att klumpa ihop alla AR-ryttare och påstå att de gör likadant.
Alla är individer och har olika erfarenhet med sig i bagaget. Då kan det inte vara likadant. Det går inte.

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Det är just detta som får det att klia på halsen på en beskedlig person som mig själv.

Jag är inte känslig för att bli skriven på näsan att jag har fel. Ofta innebär det lärande eller att jag förtydligar mitt eget tyck. Men att innefattas i ett "ni som...." följt av något som jag inte alls ställer upp på eller känner igen gör mig kinkig. Och det triggar säkert fler än mig.

Det är väl just detta som tråden handlade om (inledningsvis)?

Huvudet på spiken!!

 

[mackan]

Sv: Försök att avliva myterna......

Eller så hittar din ET inte allt?

Det är att gratulera om din häst inte har några som helst stelheter eller låsningar! (Min förre häst, f d ridskolehäst hade heller inga direkta fel, men det berodde inte på att han var korrekt riden, det berodde på att han hade begränsat sig något enormt och bara gick på 40% av det han var född med)

Susan, just det. En häst som inte använder sin djupa muskulatur för sin hållning använder de ytligare till det, vilket gör att rörelserna aldrig kommer ut - det blir tassigt, markbundet och ridskolemässigt.

Visa mig gärna ett AR-ekipage med bra, luftig gång, så ska jag sätta ett kryss i taket. Och jo, även en Nordsvensk, en Knabstrupper eller en fjording kan ha flytande och stor gång, utefter sina förutsättningar.

Men alltså... vad ääär det du går igång på så dant? Din häst som susan visar på bilden går väl inte i ngn mer avancerad form än ngt annat ekipage på grundnivå, vilket nog de flesta AR ryttare kan uppvisa de också, det måste jag hålla med Totola om faktiskt. Eller susans nordsvensk för den delen.

Jag håller med om princip resonemangen ni för, att om allt ska gå på känsla och är rätt för att det "känns bra" osv, att man skippar steg i utbildnings skalan och slänger på en stång, eller trampar sina hästar innan de ens hänger ihop från bakhov till nacke ens på grundläggande nivå osv. Det är vansinne, och det ÄR praxis betydligt mer bland AR ryttare inom AR skolan, än klassisk dressyr, det vidhåller även jag, sen kan biggan mfl argumentera hur mkt de vill att de inte har en aning om detta och aldrig sett det, för det stämmer inte med mina eller ngn endaste jag känner erfarenheter alls för den delen. Men att börja visa bilder på grund ridning och säga att den andra disciplinen inte ens kan åstadkomma detta, det blir ju löjligt!

 

[Totola]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jag håller med om princip resonemangen ni för, att om allt ska gå på känsla och är rätt för att det "känns bra" osv, att man skippar steg i utbildnings skalan och slänger på en stång, eller trampar sina hästar innan de ens hänger ihop från bakhov till nacke ens på grundläggande nivå osv. Det är vansinne, och det ÄR praxis betydligt mer bland AR ryttare inom AR skolan, än klassisk dressyr, det vidhåller även jag, sen kan biggan mfl argumentera hur mkt de vill att de inte har en aning om detta och aldrig sett det, för det stämmer inte med mina eller ngn endaste jag känner erfarenheter alls för den delen. !

Konflikten uppstår nog i att "vi" (ryttare/människor i allmänhet, inte specifikt AR-ryttare) inte gärna gillar att få vår intelligens ifrågasatt.
Vilket det känns som (även om det inte är menat så) när man utgår ifrån att individen inte själv ens i kombination med sin tränare kan avgöra om resultatet var bättre eller sämre (eller oförändrat). Resonemanget i AR är mer liberal generellt håller jag med om när det gäller udda stilar, udda utrustning, udda ekipage i allmänhet, udda tillvägagångssätt så länge det fungerar.
Och det viktiga i resonemanget då blir ju vem som avgör om det fungerar eller inte.

Personligen vet jag enstaka tränare som jag ställer mig lite tveksam till och sen finns det säkert flertalet som aldrig rider för tränare/AR-tränare som inte har någon sån second opinion att gå till.

Vad vill jag ha sagt med det?
Jo- att disciplinen är mer "liberal" är ju en av de saker som gör det positivt. Alla är välkomna. Man får (kanske, inte alltid) mer frihet att välja det som faktiskt passar bäst och fungerar.
Med medföljande risker givetvis.

Precis som det inom andra discipliner finns andra uppenbara fällor. Dra på graman för bättre ryggaktivitet i hoppningen t ex, bara för att nämna något.

Jag tror också det är denna mer liberala inställning som faktiskt skapat de förändringar som kan uppfattas som bra. Jag tror t ex aldrig att man hade hittat så bra "knep" och utbildningsmetoder till vissa udda hästar om inte någon vågat tänja på gränserna. Man måste nog uppleva det (och faktiskt tycka slutresultatet är något eftersträvansvärt! ) för att förstå vad jag menar med det.
Men som sagt - sen kommer också riskerna som medföljer det.
"Vi" som redan är insatta tenderar nog mindre att tänka på riskerna medans utomstående är mer benägna att fokusera på riskerna, upplever jag ffa i den här tråden, precis som jag som väldigt alternativt inställd människa troligen är mer benägen att hitta svagheter hos andra metoder som jag valt bort.

 

[mackan]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jag skrev lite i tråden som blev stängd, ang. ekipage på grundnivå som skall bedöma hur kvalificerad en tränare är/inte är. Ju lägre nivå man själv befinner sig på, desto svårare blir det ju att avgöra, vet du inte vad frågan är, hur kan du veta vad du skall fråga?

den andra delen du skriver om nu är för mig en skillnad ang. mål framför allt. Eftersom AR är prestigelöst i det att det handlar om att rida för sitt höga nöjes skull och man inte ska tävla osv, så självklart förändrar det ens sätt att hantera träning, det går inte att förneka. Bilden hamnar då endast utifrån ens eget perspektiv, vad som känns bra eller bättre än tidigare, ingen riktig måttstock i mer universala termer så att säga. Skillnaden mellan att ha mål som mäts konkret inom ngn sorts tidsram ELLER enligt ngn sorts generell måttstock - inte enbart den egna individen/ekipaget, och att inte ha det, påverkar utveckling rätt vesäntligt, tycka vad man tycka vill om tävling osv. För mig handlar det dock inte om det jag ofta stöter på från din disciplin ang. antaganden (för att kontra till det du beskriver om min : ), dvs det handlar inte om att trycka in hästen inom ett mål kosta vad det kosta vill, utan snarare att man får en konkret mätning på huruvida man är nära eller långtifrån målet. Man har fler referens ramar att "mäta" runt än ens egen amatörmässiga bedömning, och tränarens, som kan vara lika amatör mässig den. För man mäter inte mot ngt alls, annat än utifrån sig själv. Det blir en viss skillnad.

skrev lite även i andra tråden ang. tränare som tar emot kreti och pleti och tränare som inte gör det, och en del perspektiv på detta. gå gärna tillbaks och läs.

 

[flashlight]

Sv: Försök att avliva myterna......

så länge det fungerar.
Och det viktiga i resonemanget då blir ju vem som avgör om det fungerar eller inte.

Men det handlar ju om målen. Vad har man för mål? Och målen år ju inte samma och då är det klart man kan ha olika ridsätt men sen kan man diskutera hur vettiga vissa är men det är en annan sak. Du måste ju definiera vad som är målet för att veta om något fungerar, eller hur?

Jag skulle säga att i relation till utbildningsskalans mål så fungerar inte AR alls men i relation till dina eller biggans mål kanske det fungerar utmärkt

Samma med en skola, en enligt AR:s utb trappa är något helt annat än en skola enligt TR (och med utb skalans kvalteter) så det går inte att diskutera alls om man börjar jämföra och tro att det är samma sak.

Sen vad vi själva klarar av, som diskuterar, är ju inte det intressanta egentligen, utan hur ser målen ut i den inriktningen, vad är en öppna definitionsmässigt i den inriktningen. När BB kallar något öppna i en ínstruktionsvideo så är det antagligen en öppna enligt det första trappsteget typ och inte alls en öppna som en klassisk ryttare som tex Hubertus Schmidt skulle visa en öppna på sin video. Eller Kyra för den delen. Det är inte alls samma sak. Bara samma namn. Är vi överens om det blir det en annan diskussion.

 

[loppo]

Sv: Försök att avliva myterna......

SUSAN

Kan inte du sätta in bilder på dig när du rider i balans/samling? du verkar väldigt duktig o kunnig så det hade det varit jätte kul o troligen givande att få se dig in action med.

 

[flashlight]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jag tror också det är denna mer liberala inställning som faktiskt skapat de förändringar som kan uppfattas som bra. Jag tror t ex aldrig att man hade hittat så bra "knep" och utbildningsmetoder till vissa udda hästar om inte någon vågat tänja på gränserna. Man måste nog uppleva det (och faktiskt tycka slutresultatet är något eftersträvansvärt! ) för att förstå vad jag menar med det.

Alla hästar är just hästar och ingen har fem ben eller två halsar utan det är hästar och det innebär att man kan ha samma röda tråd, men anpassa och ta saker i olika takt och med lite olika fokus för varje häst och kanske hitta lite andra sätt, men grunden, den linje man väljer att följa behöver inte vara annorlunda på någon häst som är ridbar.

 

[Pallas]

Sv: Försök att avliva myterna......

fMan måste stärka den och de andra magmusklerna väldigt länge innan de orkar stabilisera bålen (dessa muskler ingår i korsetten) inann man ens kan tänka på att lyfta en framdel. [...]

Sedan angående bröstmusklerna så finns det fyra stycken som gör olika saker. Att man vill välva även bröstkorgen är jag med på men liksom ingen vits innan man stärkt musklerna som håller ihop bröstkorg och bäcken

Jag kan inte uttala mig om tränarens kunskaper i biomekanik, eftersom mina egna är högst begränsade. Jag är dock intresserad och lär mig gärna nya saker. Intressant det där med bäcken-bröstkorgsmuskeln, har du nån bild på den?

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jag håller med om princip resonemangen ni för, att om allt ska gå på känsla och är rätt för att det "känns bra" osv, att man skippar steg i utbildnings skalan och slänger på en stång, eller trampar sina hästar innan de ens hänger ihop från bakhov till nacke ens på grundläggande nivå osv. Det är vansinne,

Det tycker jag också är helt galet. (trots att jag numera tränar enligt AR). Hur går det ihop då?)

och det ÄR praxis betydligt mer bland AR ryttare inom AR skolan, än klassisk dressyr, det vidhåller även jag, sen kan biggan mfl argumentera hur mkt de vill att de inte har en aning om detta och aldrig sett det, för det stämmer inte med mina eller ngn endaste jag känner erfarenheter alls för den delen.

Eftersom du säger det så är det ju din erfarenhet och sant för dig, men det är lika sant att det är INTE vad jag ser på träningar och kurser. Det är INTE vad mina tränare lär ut. Inte alls. Så det är inte praxis i AR. För vore det det så skulle förstås jag sett det. Det är ju fler än jag som skriver här och som inte känner igen sig i den beskrivningen. Man kan ju undra hur det kommer sig då? Jag ser rätt många dressyrekipage. Både de som rider "vanlig dressyr" och de som tränar enligt AR.
Vi som inte känner igen oss alls i den där konstiga beskrivningen reagerar ju. Det är ju naturligt. (och det är anledningen till att jag startade tråden)

 

[Susan]

Sv: Försök att avliva myterna......

Nu fick jag inget konkret exempel ochkan därför inte bemöta

Lusidor

jag är glad att du skriver det du skriver: hästar kan inte prata, egentligen så vet man inte om där är en lösning förrän den släpper ju

Så man kan inte säga att någon inte har det, ochjag har sett en hel del få A OK av ET osv men som hovis känner man att hästen är av en annan åsikt liksom..

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

den andra delen du skriver om nu är för mig en skillnad ang. mål framför allt. Eftersom AR är prestigelöst i det att det handlar om att rida för sitt höga nöjes skull och man inte ska tävla osv, så självklart förändrar det ens sätt att hantera träning, det går inte att förneka. Bilden hamnar då endast utifrån ens eget perspektiv, vad som känns bra eller bättre än tidigare, ingen riktig måttstock i mer universala termer så att säga.

För mig skulle det inte räcka med att jag tycker det känns bra/bättre. Jag vill ha riktig feedback på min träning. Skickliga tränare och dressyrdomare får jag min feedback ifrån. Bara för att man inte vill tävla betyder ju inte det att man är mindre ambitiös. (utgår från mig själv nu) Men feedback behöver inte komma från en tävling. Det finns som sagt andra sätt att få den från skickliga tränare/utbildare/domare. Alla hittar nog sitt sätt och det är mitt.¨

det handlar inte om att trycka in hästen inom ett mål kosta vad det kosta vill, utan snarare att man får en konkret mätning på huruvida man är nära eller långtifrån målet.

och det kan man få utan att tävla.

Man har fler referens ramar att "mäta" runt än ens egen amatörmässiga bedömning, och tränarens, som kan vara lika amatör mässig den.

Ja för mig räcker det inte med min egen bedömning. Man blir lätt hemmablind. (jag) En amatörmässig tränare räcker inte heller.
Nu låter jag väldigt kritisk. Ber om ursäkt. Det är inte meningen. Tycker du har många sunda tankar om detta med ridning.

 

[Ellyne]

Sv: Försök att avliva myterna......

KL
Såhär skriver min (blivande) tränare (AR) på sin hemsida:
Min vision:
-Att höja ryttarens kunskapsnivå så att ridningen kan ske för nöjes skull utan att hästens kropp eller glädje blir överbelastad eller skadad.
-Att tekniken blir så god att den övergår till konst oavsett nivå då tekniken även på lägre nivå kan vara så pass hög att konst uppstår ur kommunikationen mellan häst och ryttare.
-Att alltid vara öppen för nytänkande och modern forskning inom tex. Biomekanik för att lära mig mera om hur hästen fungerar.