Försök att avliva myterna......

[-moa-]

Sv: Försök att avliva myterna......

JAg vet inte vad för slags AR du har sett men den beskrivningen och träningen är inget jag stött på inom de olika AR tränare jag har varit hos senaste åren nu, ingen av dom tränar på det sättet och alla lägger stor vikt på balans avlsappning, låg form och takt och renhet i alla gångarter.
Ingen har nånsin förespråkat att sätta på stång innan häst och ryttare är redo för det, och jag har även hört flera som har förespråkat att vissa ekipage är bättre att rida på vanlgit tränsbett pga. olika anledningar.

Det visar ju att det finns aldrig abra EN sanning, i någonting nånsin.

Helt krasst är det faktiskt så att den enda sanningen som EGENTLIGEN FINNS är sin egen.
Man kan aldrig nånsin uppleva någon annans sanning helt, bara komma närmare att förstå hur någon annans sanning ser ut men man kan aldrig ha exakt samma.

Därför är det ingen poäng att presentera något som absolut sanning, för något sådant finns inte vare hos dig mig eller någon annan.
Bara våran egen.

Dock kan man som sagt försöka förstå hur andra upplever saker och genom det hitta förståelse kommunikation och samarbete/utbyte.
Men din sanning, precis som rollkur eller AR eller som någon sa vilken karl är snygg, är bara ens egen sanning.
Men dock är det ju skilland från att vara stenhård i vad man sjläv tycker är RÄTT, enligt sina egna erfarenheter och åsikter, men det är inte samma som sanning. Bara sin egen sanning men mer än så är det inte och kommer aldrig vara.

 

[Kookaburra]

Sv: Försök att avliva myterna......

Fast det jag tror många försöker antyda är att HÄSTEN talar sanning.

Sen skiljer det sig naturligtvis på allas olika sätt att TOLKA denna sanning. Det är här det skär sig. Alla har egna glasögon.

 

[puppan2]

Sv: Försök att avliva myterna......

Det visar ju att det finns aldrig abra EN sanning, i någonting nånsin.

Helt krasst är det faktiskt så att den enda sanningen som EGENTLIGEN FINNS är sin egen.
Man kan aldrig nånsin uppleva någon annans sanning helt, bara komma närmare att förstå hur någon annans sanning ser ut men man kan aldrig ha exakt samma.

Nu får jag flashbacks till min tid som kvalitetsrevisor då folk blandade ihop begreppen klass och kvalitet . Jag tror ni talar om olika saker .....

Klass är ett absolut begrepp. Ta frukt t.ex klass 1 frukt = prima = får inte finnas en enda fläck på äpplet. Klass 2 = sekunda = får finnas definierad defekt på äpplet (kanske ett definierat antal bruna fläckar). Vad som är klass 1 och klass 2 är definierat i förväg = det är mätbart och det finns egentligen inte utrymme för olika/egna tolkningar (borde iallafall inte finnas det).

Däremot är begreppet kvalitet relativt och "in the eye of the beholder". Vad som är kvalitet för dig behöver inte vara kvalitet för mig. För mig kanske klass 1 men inte klass 2 är kvalitet (= jag gillar inte brun frukt). För dig kanske klass 2 är kvalitet eftersom du sätter större värde i billigare frukt (klass 2 brukar ha lägre pris än klass 1). Kvalitetsbegreppet är alltså relativt och utgår från vad man själv tycker medans klassbegreppet är mätbart och absolut.

Jag tror man kan överföra denna lilla sammanfattning på diskussionen i tråden. Vissa talar klass och andra talar kvalitet . De som talar om (motsvarande) klass menar att hästens utbildning/utveckling finns klart definierad och att det är mätbart och ingenting som man kan ha egna uppfattningar om. De som talar kvalitet menar att "den enda sanningen som EGENTLIGEN FINNS är sin egen".

Häpp

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

KL
Vill förtydliga bara. Detta är vad jag ville få fram med tråden. Inte detaljerat vad som är rätt och fel.
Jag gör ett försök att avliva myterna om att ALLA ryttare inom en gren/inriktning/disciplin rider och tränar på samma sätt.
Det har mer blivit en diskussion om vad som är rätt och fel och det var inte syftet. Dålig ridning finns överallt och likaså bra ridning, inom alla inriktningar och discipliner. Den dåliga ridningen ska inte få representera en inriktning. Då blir det väldigt fel.
Det är den goda ridningen som jag vill lyfta fram.
jag är övertygad om att de flesta som skriver här har väldigt mycket gemensamt. Vi vill ha starka, gymnastiserade hästar i god balans som med lätthet utför det vi vill. Vi har bara olika sätt att ta oss dit. När träningen leder dit. .Jag tycker inget sätt är bättre än något annat. När det har önskad effekt så är det ju rätt. Om vi lyssnar och tar in allas olika erfarenheter så kan vi ju faktiskt också lära oss ännu mera.
Det är så tråkigt när det blir en diskussion om tävlingsdressyr mot AR. Jag hävdar att det ena inte utesluter det andra. Jag har ridit för utmärkta tränare inom dressyren som lärt mig otroligt mycket. Den kunskapen och erfarenheten vill jag absolut inte sudda ut. Den finns kvar och den är viktig för mig. Jag har bara kompletterat den med ännu mera. Det är min väg. andra har säkert tagit andra vägar. (som är rätt för dem) Lite ödmjukhet hjälper till på vägen framåt. Det är det fördömande gentemot de som sökt sig till andra vägar som jag inte förstår. Alla måste ju få söka sin utveckling.

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Du skrev tidigare något om att träna för bättre balans - det är ett feltänk

Man ska träna i balans

ja man tränar i balans, men jag vill träna för att förbättra balansen. Jag vill utveckla.
Som jag skrev tidigare så är det ju stor skillnad på balans om man jämför en unghäst, en L:A häst och en Grand Prix häst tex.

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Men det brukar hävdas, gång på gång, av de aktiva AR-ryttarna på detta forumet att grunderna och målen är desamma. Att rörelserna ska se likadana ut.

Nja, det håller jag inte riktigt med om. Målen med att få en frisk, stark, bärig, balanserad, ridbar och gymnastiserad häst är gemensamma. men tävlingsryttaren har ett tävlingsmål som de icke tävlande inte har. Tävlingsmålet finns inte då och det gör att det kan se annorlunda ut. Jämför man en träning så kan det vara väldigt lika, men jämför man ARryttarens träning med tävlingsryttarens tävling/uppvisning. Då blir det skillnad.

(Jag rider vanlig dressyr, jag lär mig jättemkt om hur rörelser är uppbyggda, hur hästen är uppbyggd, varför man gör ditt eller datt, biomekanik osv osv - det är inte så att AR har ensamrätt på det...)

Nej ingen inriktning har ensamrätt på det. Det är väl rätt självklart. Det kan stå för vilken inriktning eller disciplin som helst. God ridning är alltid god ridning.

 

[Kookaburra]

Sv: Försök att avliva myterna......

Som jag skrev tidigare så är det ju stor skillnad på balans om man jämför en unghäst, en L:A häst och en Grand Prix häst tex

hehe. Så kontrar jag här då med en tanke.

Kan det vara så att unghästar inte är lika tränade för att kompensera ryttarens bristande balans?
Bara som en liten tanke...

 

[puppan2]

Sv: Försök att avliva myterna......

Det är den goda ridningen som jag vill lyfta fram

Men hela diskussionen bottnar väl i att ni inte är ense om vad god ridning är . .

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Hoppas nu inte jag uppfattas som avig. Men jag känner att jag skulle vilja lägga in nåt här. Jag har inte läst hela tråden, men jag har precis funderat på balans idag och när jag läste just detta kände jag ett behov av att luft mina tankar.

Tycker inte alls du är avig. Du har skrivit klokt.
(Jag vet bara inte riktigt vart diskussionen om balansen kom ifrån.)
Jag citerar inte alld du skrev för det blir så långt, men jag tycker du skrivit väldigt bra. Inte alls svammel.

Jag tror balans behöver upplevas och utforskas. Jag tror det är nyttigt att prova känna sig för vad långa steg och korta steg gör för balansen och prova känna skillnad mellan olika lägen och olika böjning osv (många här använder ord som samla och länga - vilket känns som att prata svart eller vitt och tankar går mot piaff och ökad trav typ. Jag menar variera steglängd, variera halslängd, variera nosposition, prova vad som händer om handen gör si eller så osv). Uppleva sin ridning helt enkelt, göra detta i ett reflektivt tillstånd utan att värdera. Det blir det det blir, och utefter detta dra slutsatser om hur balans känns. Forska och experimentera tillsammans med hästen. Det är ju där vi kan få svar - tror jag. Detta är det ju fantastiskt att ha tränare till hjälp med!

detta måste jag citera. så bra skrivet!

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Nej självklart ska man inte kräva mer än ryttren heller klarar av. inte bara hästen. jag skulle nog skrivit att man inte kräver mer än ekipaget klarar av.

 

[Kookaburra]

Sv: Försök att avliva myterna......

Ja, jag tänker ju att ryttarens hjärna ofta ligger i framtiden - men hästen finns i nuet, människans kropp finns även den i nuet.. Ryttaren har en strävan, någonstans att nå fram till. Hästen finns här och nu. Där är det ofta problemet sitter, upplever jag. (iaf i min ridning).

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

hehe. Så kontrar jag här då med en tanke.

Kan det vara så att unghästar inte är lika tränade för att kompensera ryttarens bristande balans?
Bara som en liten tanke...

Visst kan det vara så. Det handlar ju om att utbilda ett ekipage. Det är häst och ryttare tillsammans som ska komma framåt. förstå varandra och samspela. Detta samspel tar tid att utveckla och förbättra. Unghästen är inte van att bära ryttare och har inte utvecklat sin bärande muskulatur, vilket märks även om ryttaren har mycket god balans.
Nu känner jag att jag kanske är mer inne på bärighet än just balans kanske. Men det hänger ju ihop.
Jag är nog för trött nu. Det får bli sängen istället.

 

[sthu]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jag förstår inte vad bekymret är? Alla säger ju samma sak, fast med olika ord...
Varför inte låta bli att dra alla över en kam oavsett disciplin? Vi har alla olika erfarenheter och bilder av allt, and that's it. Hur länge man än ältar det så upplever vi fortfarande världen olika.

 

[Gullegryn]

Sv: Försök att avliva myterna......

Men det är väl bara att strunta i vad folk tycker.

Sist jag var på AR-kurs snackades det skit om vanliga dressyrare, om hur fel dom gör osv. Hoppfolk snackar skit om stirriga dressyrhästar. Storhästägare mot islandsägare.

Inse att folk är sådana bara och strunta i såna här diskussioner.

Däremot tycker jag det är taskigt att inte låta AR-folk ha sina diskussioner i fred, jag tolkade det som att det var ett problem.

/Gg

 

[Lusidor]

Sv: Försök att avliva myterna......

Vad det skulle gå att filosofera i det här ämnet om hjärnan var med.. (fel tid på dygnet)
människor har ju en tendens att vilja uttrycka sin egen personlighet, även med sin häst.. Kanske det spelar in i de här konflikterna. Alla är nog överens om grunden, hästarna bör bära sig väl i balans och vi är nog ganska överens allihop om vi skulle betrakta en massa filmer/bilder på något RIKTIGT bra.
Problemet är väl att det mesta inte är riktigt så bra, och vi ser olika på vad som är värsta felen och vilka vägar man bör ta sig förbi det mindre bra..

Där den ena ser en katastrofal sits ser den andra mer ett problem i hästens fysik, eller i en sadel, eller i ett upplägg. Någonstans finns en disharmoni, men exakt var är störningens kärna och hur kommer man förbi? Det kommer väl med erfarenhet och känsla den där förmågan att passera pucklarna smidigt under utbildningens gång. (och lära sig sluta bortförklara och ta tag i grovgörat, se sina brister men våga jobba vidare)

Där den ena vill ta ner kraven vill den andra (kanske pga olika personligheter och sätt att ta sig an livets problem) pressa fram resultat.
Där en ser en möjlighet att använda precis teknik för att lirka fram samling, trots en värdelös takt och trav.. Kanske den andra vill ta det grundligt från botten och reda ut varför takten brister... Den ena är drömskt lagd och rider med mest känsla och impuls, den andra med precis teknik och hjärna bakom varje drag. Ett mellanting är väl att föredra kanske..

Rätt/fel.. Det funderar jag på mest jämt.. Det är lätt så länge det är problemfritt eller iaf har en stark utvecklingskurva. Men då det kärvar kommer alla funderingar fram...

Det farliga är nog ändå att tro sig veta.. Slutar man inte känna/tänka efter då?

 

[domesticus]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jämför man en träning så kan det vara väldigt lika, men jämför man ARryttarens träning med tävlingsryttarens tävling/uppvisning. Då blir det skillnad.

Du skriver här själv att träningen kan vara väldigt lika (något jag iofs inte helt håller med om), vilket ger att du lika gärna kunde ha avslutat meningen med "jämför man tävlingsryttarens träning med tävlingsryttarens tävling/uppvisning. Då blir det skillnad."

 

[flashlight]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jag gör ett försök att avliva myterna om att ALLA ryttare inom en gren/inriktning/disciplin rider och tränar på samma sätt.

Det har väl ingen påstått, dåliga företrådare finns nog för allt, men det är grundtänket vi pratar om, vad innebär dessa olika vägar som det pratas om. På vilket sätt kan man visa att det faktiskt leder till samma mål så som sägs? Det är där vi är oense, vägarna leder enligt min uppfattning inte till samma mål.

Dålig ridning finns överallt och likaså bra ridning, inom alla inriktningar och discipliner. Den dåliga ridningen ska inte få representera en inriktning. Då blir det väldigt fel.

Det har ingen påstått heller. Men vi har bett att få se lite olika exempel på den goda AR-ridningen som det talas om men som inte visats någon gång på forumet, och åtminstone någon enda ryttare som kan anses ha nått "samma mål", dvs målen då man arbetar utifrån utbildningsskalan, som är en väl genomtänkt och beprövad väg för att utblda hästar och som talar om vad som behöver finnas och i vilken ordning man för hästens skull behöver gå igenom de olika stegen för att i slutänden kunna uppnå olika grader av samling. Om man kort sammanfattar det hela. Och samling är väl målet även inom AR? Det jag tvivlar på är att man uppnår detta genom den vägen AR har. Eftersom man visserligen har en röd tråd, men som inte logiskt kopplar stegen till varandra utifrån hästens kropp och hur den behöver arbeta för att kunna nå samling. Som jag ser det. Så visa då gärna ekipage som nått dit den vägen.
Men nej......det har inte kunnat göras.

Det är den goda ridningen som jag vill lyfta fram.

Tomma ord. Vad är det? Snäll mot hästen?

jag är övertygad om att de flesta som skriver här har väldigt mycket gemensamt. Vi vill ha starka, gymnastiserade hästar i god balans som med lätthet utför det vi vill. Vi har bara olika sätt att ta oss dit. När träningen leder dit. .Jag tycker inget sätt är bättre än något annat. När det har önskad effekt så är det ju rätt. Om vi lyssnar och tar in allas olika erfarenheter så kan vi ju faktiskt också lära oss ännu mera.

Men vi har ju olika mål. En häst i balans är inte en häst utan energi tex. Det är inte en häst på bogarna. Där jag sett filmer och bilder och irl av AR har man inte samma grundkrav och då kommer man heller inte vidare i den mening som utbildningsskalan beskriver. Hästen sitter inte ihop genom kroppen, den arbetar inte igenom, (dvs att kroppsdelarna hänger ihop och arbetar ihop med varandra) Sen kan känslan vara strålande för ryttaren, men hästen är fortfarande tre fyra delar som gör olika saker...

Lite ödmjukhet hjälper till på vägen framåt. Det är det fördömande gentemot de som sökt sig till andra vägar som jag inte förstår. Alla måste ju få söka sin utveckling.

Men du förstår fortfarande inte diskussionen som brukar föras här. Det är inte fördömanden utan frågor om hur den vägen kan leda till "samma mål" som ni säger. För det gör den helt uppenbarligen inte. Kan vi inte enas om det istället. Det kan leda till andra diskussioner men då vet vi åtminstone vad vi utgår ifrån.

De olika vägarna dvs AR s trappa och utbildningsskalan leder inte till samma mål Kan vi vara överens om det?

Släpp det där med tävlingsridning och alla avarter ni har sett, ja det finns mycket dålig tävlningsridning. Men det är grunderna, den röda tråden i varje system som är det viktiga att prata om. Vart leder de?

 

[sthu]

Sv: Försök att avliva myterna......

Vad är målet?

Själv kan jag se en stor skillnad i målet för träningen av en working cowhorse och en dressyrponny till exempel

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Jag förstår inte vad bekymret är? Alla säger ju samma sak, fast med olika ord...
Varför inte låta bli att dra alla över en kam oavsett disciplin? Vi har alla olika erfarenheter och bilder av allt, and that's it. Hur länge man än ältar det så upplever vi fortfarande världen olika.

Ja det är dit jag vill komma. Man ska ha respekt för det. Inte fördöma och nedvärdera. Vi har alla haft olika väg genom hästeriet och ridningen och varför skulle någon väg vara bättre än någon annan? Nej det tycker inte jag.

Jag skulle vilja slippa kommentarerna om att en inriktning är si och så. Precis som om alla inom alla inriktning rider på precis samma sätt. Kommentarerna om att AR-ryttare inte kan rida är också väldigt tröttsamma. Det finns bra och dåliga ryttare inom AR precis som det gör inom alla inriktningar. De dåliga AR-ryttarna får väldigt ofta representera hela inriktningen och det är synd. Bättre att ta fram de goda exemplen. Jag är också trött på skrönan om att det är ryttare som inte klarar av den "vanliga dressyren" som går över till AR. Det stämmer ju inte. Vet inte vart de fått detta ifrån. Det finns givetvis de det stämmer in på, men det är verkligen inte majoriteten, så det är inget utmärkande.
Eftersom vi alla har olika erfarenheter och har gått olika vägar skulle vi ha stort utbyte av att diskutera med varandra, men för att det ska bli meningsfullt måste man behålla respekten för varandra. (Man behöver ju inte lägga den åt sidan bara för att man sitter skyddad vid sin dataskärm.)

 

[bigganl]

Sv: Försök att avliva myterna......

Du skriver här själv att träningen kan vara väldigt lika (något jag iofs inte helt håller med om), vilket ger att du lika gärna kunde ha avslutat meningen med "jämför man tävlingsryttarens träning med tävlingsryttarens tävling/uppvisning. Då blir det skillnad."

Ja givetvis. Det är skillnad på träning och tävling för en tävlingsryttare. På träning töjer man på gränser, förfinar, provar sig fram, utvecklar osv. På tävling visar man upp det sammantagna resultatet av träningen.
Att det blir konstiga jämförelser beror ofta på att många jämför just tävlingsprestationer med träningen för en icketävlande ryttare. Det är som att jämföra päron och bananer. Det är frukt, men inte samma sorter.