Om form innebar.. en hast som ror sig i balans och ar avslappnad nog att soka sig framat nerat, isafall gar mina hastar i form aven ute.
Om form innebar.. en hast som "jobbas" ner pa tygeln, gar med stod pa bettet och bojer pa nacken, med nosen i eller bakom lodplan, isafall gar mina hastar varken i form pa bana eller ute i skogen.
Jag blir lite nyfiken nar folk skriver "jag kraver att mina hastar gar i form alltid, eller sa fort jag tar tyglen" Hur kraver man att en hast slappnar av och soker en mjuk kontakt med bettet?? Detta anser jag inte att man kan krava, utan att det ar nagot som kommer genom korrekt traning med losgjordhet och ett fortroende for ryttarens hand. Nar det fungerar, sa fungerar det bade inne pa banan oh ute i skogen. Hur hogt eller lagt hastens sen gar beror pa tygelns langd och ryttarens krav, och hur underlaget och naturen ar vid tillfallet.
Att sitta och rida i kort samlat tempo under en hel uteritt, ja det tilltalar iallafall inte mig
Att sen begara att hasten ska ga kort och bara hals och huvud i en form dar den inte kan anvanda sig av hela sitt synfalt, det ar enbart taskigt i en ny miljo. Ar underlaget ojamt behover hasten hals och huvud fritt for att kunna se och balansera..
Sen finns det ingen hast som tar skada av att trava eller galoppera i lite overtempo i helt fri form, sa lange det inte blir for ofta eller for mycket.
Vad gaeller dressyrtanten, vill hon bara skritta och du tycker det ar trakigt, hitta nagon annan att rida ut med!
Och ja, visst tanker du helt ratt!!
Frida
