Vi tycker olika och det får man göra. Jag tycker synd on barn som blir fråntagna sitt kalasgodis etc, och så är det. Visst att det kan finnas fall när det blir för mycket, men sorry, jag tycker faktiskt det är rent elakt att låta ett barn få titta på när de andra får fika eller godis.
Absolut får man tycka olika!
Det kan man ju tycka är elakt, men ärligt talat är ett litet barn liv fyllt av nej och förbud. ”Nej, du får inte slå lillebror”, ”Nej du får inte springa längs bilvägen”, ”Nej det är inte okej att käka godis direkt ur lösgodishyllan i affären!”, ”Nej du får inte klättra upp på fönsterbrädan”. Att sätta gränser är liksom en del av vardagen och något man får göra precis hela tiden. Att ta ifrån barnen saker gör man varje dag, sedan kan det variera om det är mammas bilnyckel, tändsticksasken, saxen eller en påse godis på fel dag. Personligen tror jag att det på lång sikt är elakare att inte sätta gränser. Jag tror inte heller ett litet barn ser skillnad i ”elakhet” på att ”pojken i affären fick godis men inte jag” och på att ”just på det här kalaset fick jag bara en tårtbit och frukt medan Pelle fick en jättepåse godis”. Att livet ibland är orättvist är tyvärr något man får lära sig att leva med, tidigt.