Om vi tänker oss en tillgång i form av en fastighet eller ett företag så är det någon som äger det. Denna någon skall, tycker du, betala skatt bara för att hen har tillgången i sin ägo. Fine, det kan man ju tycka (även om jag tycker det är problematiskt i vissa fall - det blev ju t.ex. en del oönskade effekter av fastighetsskatten när gamla människor som fick taxeringsvärdet uppskrivet inte hade råd att bo kvar för huset var deras enda tillgång...).
Skattepengar kan man ju sedan använda fördelningspolitiskt och ex-vis betala ut bidrag till personer som av en eller annan anledning har det sämre ställt. Det tycker jag också att man inom vissa gränser skall göra. Däremot så gör ju inte olika bidrag att de personer som får bidraget i högre grad får några tillgångar av typen fastigheter eller företag. De får bidrag för att klara av sin vardag, försörja sina barn, ha tak över huvudet osv. Gott så, men det fördelar ju inte om ägandet av tillgångar det minsta lilla?
Så det jag undrade var hur du ville göra för att omfördela ägandet av tillgångar?
Genom att ge alla människor förutsättningar att lyckas med det de önskar kommer vi sprida företagandet och tillgångarna.
Istället för att bara Mats 22 år gammal tar över och ärver pappas firma och en hejdlös massa tillgångar och pengar, så har både Mats och 20 andra fått möjligheter att utbilda sig och starta företag för de pengar som tagits ut i skatt på passiva tillgångar, årligen och vid arvskiftet. Och Mats ärver ändå både tillgångar och pengar i nästan lika hejdlös omfattning.
Att beskatta med enstaka procent är inte att likställa fördelningen, ens på miljarder år. Det bromsar ojämlikheten och ger fler människor friheten att utforska sina drömmar om yrkesliv.