SusieQ
Trådstartare
Antar att denna tråden passar bäst här eftersom det gäller dotterns födelsedag.
Hur gör ni när ni firar? Jag har vuxit upp med att man bjuder folk med att på datumet X kl Y firar vi NN och de som kan de kommer, de som inte kan får helt enkelt ge eventuella presenter på något annat vis. Min sambos lillasyster har dock en helt annan syn på saken. I vintras tex tvingades jag och sambon skjuta upp firandet av våra födelsedagar (vi slår ihop våra då vi fyller tätt) i över en månad bara för att hon skulle kunna komma.
Nu fyller dottern snart år och deras dotter fyller någon dag efter, förra året (när min dotter blev ett och deras två) frågade hon om vi inte skulle fira ihop, jovisst sa vi, det är ju smidigt.
Det slutade med att hon körde över oss totalt och planerade allt utifrån sig och sin unge. Själva kalaset blev ett kalas för hennes unge och vår dotter fick liksom hänga med på ett hörn (min mamma och pappa samt mormor och morfar fick inte komma t.ex.).
Vi var inte nöjda och sa redan på väg hem därifrån att aldrig mer att vi firar ihop. För någon vecka sedan fick sambon ett sms som var ungefär så här; Vi firar barnen ihop i år igen, datumet X på platsen Y kl Z.
Nej svarade han vi firar hemma själva dagen innan (en fredag, dottern fyller på torsdagen och deras på söndagen).
Hon svarar: Det finns folk som jobbar på fredagar!
Sambon: Ja alla jobbar på fredagar, men inte på kvällen.
Hon: Jag jobbar på kvällen.
Sambon: Ja men *hennes sambos namn och deras dotter* gör väl inte det.
Hon: Nej, men han jobbar sent och det blir sen hämtning på dagis (till saken hör att vi har ca en timmes bilfärd mellan oss, så ok det kan bli lite sent).
Sambon svarar då: Ni får komma de som kan och vill, vi börjar fira runt 17.30 och dottern lägger sig vid 20.
hennes svar: Vi får se. *Min dotter* firar på lördagen så vi får väl fira er då också annars... (hon har mao bestämt sig för att de inte kommer till oss).
Jag tror att hon hade kunnat hålla på sådär tills vi hade flyttat datumet så det passade henne om vi nu inte bestämt oss för att vår dotters dag är just det, hennes. Jag är faktiskt smått i chock för jag har aldrig varit med om maken, att man ska behöva anpassa sig efter en persons specifika schema och tillgänglighet. Man firar när man fyller punkt slut. Visst vid speciella omständigheter kan man kanske ändra, men för att hon ska jobba eller roa sig (vårt firande i vintras flyttades bl.a. för att hon hade nån lekdejt på nåt lekland med sin unge)?
Är det mig det är fel på eller ska man behöva flytta och pussla för en person (hon är känd för att vara/har alltid varit bossig, så sambon och hans familj bryr sig inte om hennes beteende utan anpassar sig).
Vad tycker/hur gör ni?
Hur gör ni när ni firar? Jag har vuxit upp med att man bjuder folk med att på datumet X kl Y firar vi NN och de som kan de kommer, de som inte kan får helt enkelt ge eventuella presenter på något annat vis. Min sambos lillasyster har dock en helt annan syn på saken. I vintras tex tvingades jag och sambon skjuta upp firandet av våra födelsedagar (vi slår ihop våra då vi fyller tätt) i över en månad bara för att hon skulle kunna komma.
Nu fyller dottern snart år och deras dotter fyller någon dag efter, förra året (när min dotter blev ett och deras två) frågade hon om vi inte skulle fira ihop, jovisst sa vi, det är ju smidigt.
Det slutade med att hon körde över oss totalt och planerade allt utifrån sig och sin unge. Själva kalaset blev ett kalas för hennes unge och vår dotter fick liksom hänga med på ett hörn (min mamma och pappa samt mormor och morfar fick inte komma t.ex.).
Vi var inte nöjda och sa redan på väg hem därifrån att aldrig mer att vi firar ihop. För någon vecka sedan fick sambon ett sms som var ungefär så här; Vi firar barnen ihop i år igen, datumet X på platsen Y kl Z.
Nej svarade han vi firar hemma själva dagen innan (en fredag, dottern fyller på torsdagen och deras på söndagen).
Hon svarar: Det finns folk som jobbar på fredagar!
Sambon: Ja alla jobbar på fredagar, men inte på kvällen.
Hon: Jag jobbar på kvällen.
Sambon: Ja men *hennes sambos namn och deras dotter* gör väl inte det.
Hon: Nej, men han jobbar sent och det blir sen hämtning på dagis (till saken hör att vi har ca en timmes bilfärd mellan oss, så ok det kan bli lite sent).
Sambon svarar då: Ni får komma de som kan och vill, vi börjar fira runt 17.30 och dottern lägger sig vid 20.
hennes svar: Vi får se. *Min dotter* firar på lördagen så vi får väl fira er då också annars... (hon har mao bestämt sig för att de inte kommer till oss).
Jag tror att hon hade kunnat hålla på sådär tills vi hade flyttat datumet så det passade henne om vi nu inte bestämt oss för att vår dotters dag är just det, hennes. Jag är faktiskt smått i chock för jag har aldrig varit med om maken, att man ska behöva anpassa sig efter en persons specifika schema och tillgänglighet. Man firar när man fyller punkt slut. Visst vid speciella omständigheter kan man kanske ändra, men för att hon ska jobba eller roa sig (vårt firande i vintras flyttades bl.a. för att hon hade nån lekdejt på nåt lekland med sin unge)?
Är det mig det är fel på eller ska man behöva flytta och pussla för en person (hon är känd för att vara/har alltid varit bossig, så sambon och hans familj bryr sig inte om hennes beteende utan anpassar sig).
Vad tycker/hur gör ni?