Vi kämpar på! Det här året blev inte riktigt som planerat på olika sätt, så jag försöker landa i var vi är nu & vara glad för det, istället för lite besviken & frustrerad över att vi inte har kommit så långt som jag såg framför mig är glad för att vi nått två mål för året i alla fall; lastningen som plötsligt började spöka plus att rida ut helt själva i skogen! Flisan är jättesnäll ute & har aldrig gjort något dumt, men hon är superkänslig både för ljud & när hon ser nåt röra sig långt bort, så det har helt enkelt inte varit så avslappnat & mysigt att rida ut själva förut känslan nu av att kunna ge sig ut på äventyr, bara vi två, är helt oslagbar när det inte har varit självklart innan
Träningsmässigt ligger vi lite ”efter” som sagt, men känslan några steg här & där är magisk! Film från senaste passet:
https://www.instagram.com/reel/ChOu_SZqiIx/?igshid=YmMyMTA2M2Y=
Träningsmässigt ligger vi lite ”efter” som sagt, men känslan några steg här & där är magisk! Film från senaste passet:
https://www.instagram.com/reel/ChOu_SZqiIx/?igshid=YmMyMTA2M2Y=