Tibra
Trådstartare
Hej..
Jag tror jag har blivit riktigt knäpp :S
Lilla islandshästen jag tar hand om är mitt allt, hon är det bästa jag har! Gör allt för henne.
Det dumma är att jag blivit besatt, jag kan inte gå lugnt hemma, sova eller ens ha roligt med andra saker. Jag går bara och oroar mig HELA TIDEN om hur hon mår, vad hon gör just då och hur jag ska förbättra saken.
Hösten 2004- hon fick bronkit, mådde hyfsat dåligt, har varit jobbigt med det ända sen våren då i början av sommaren bronkiten vart mycket bättre. Istället kom hennes hemska exem som jag nästan tycker är ännu jobbigare. Jag söker råd från allt och alla, testar, handlar och bygger special boxar så hon inte kan klia sig men hon hittar alltid en lösning att klia sönder sig eller så rymmer hon.
Jag orkar inte tänka på henne hela tiden, varje gång jag kommer hem pratar jag jämt om Tibra, mest klagar och oroar jag mig, min familj blir galen och trött på mig, nu lyssnar de knappt längre.
Fast jag säjer nästan samma saker och pratar precis hela tiden om henne kan jag inte sluta klaga! Jag måste lägga över min oro på andra!
jag vill prata någon som förstår och som kan lite mer om hästar och exem, över nätet är väl värre eftersom de inte ser situationen.
Om ni bara visste vad jag har hållt på med den hästen för att hon ska må bra.
Och när det väl börjar gå mot den ljusa sidan så dröjer det inte länge fören det blir värre igen! Då blir jag så arg, lessen och orolig igen. Fan han där uppe måste hata mig!
Förra sommaren kallades hon för en åsna, folk undrade vad jag red på för en sårskorpa och andra "hästOkunniga" tyckte det var hemskt att hon hade täcke på sommaren. Men allt det där skiter jag i.
Men varför kan inte jag få ha "min" häst som alla andra? Kunna ha henne ute dygnet runt om sommrarna, dit jag kan åka för att pyssla om och rida henne då hon ska göras det.
Men nu blir det smörjning, rengöring och på med täcke varje dag, plus att man måste försöka ta bort precis allt överallt hon än är som hon kan klia sig på "vilket inte är lätt" mmm.
"den specialbyggda boxen" har jag fått göra om 6-7 gånger nu jag orkar inte mer!
När ska all denna oro och lidande sluta?
Somnar väl 3 på nätterna, jag vill bara till henne och vaka.. men samtidigt som jag är där orkar jag inte titta på henne heller..
Och ju värre hon ser ut blir jag bara argare på henne! Tänk om man kunde säja till henne vad hon ska göra och inte göra
Jag slår vad om att hon står och kliar sönder sig nu i "stallet" fast jag satt teddy där det sticker ut och satt fast henne så hon inte kan gå runt och klia sig, hon hittar alltid en lösning.
Usch, vad ska jag göra?
Släppa allt, låt gå som det går? Nej, jag vill ju inte det.. jag vill att hon ska må bäst i hela världen och för en gångs skull se lite hyfsat fräsch ut på sommaren!
Finns inget annat än oron för henne i mitt huvud, snart går jag in i väggen..vad finns att göra när man inte själv kan sluta
Jag tror jag har blivit riktigt knäpp :S
Lilla islandshästen jag tar hand om är mitt allt, hon är det bästa jag har! Gör allt för henne.
Det dumma är att jag blivit besatt, jag kan inte gå lugnt hemma, sova eller ens ha roligt med andra saker. Jag går bara och oroar mig HELA TIDEN om hur hon mår, vad hon gör just då och hur jag ska förbättra saken.
Hösten 2004- hon fick bronkit, mådde hyfsat dåligt, har varit jobbigt med det ända sen våren då i början av sommaren bronkiten vart mycket bättre. Istället kom hennes hemska exem som jag nästan tycker är ännu jobbigare. Jag söker råd från allt och alla, testar, handlar och bygger special boxar så hon inte kan klia sig men hon hittar alltid en lösning att klia sönder sig eller så rymmer hon.
Jag orkar inte tänka på henne hela tiden, varje gång jag kommer hem pratar jag jämt om Tibra, mest klagar och oroar jag mig, min familj blir galen och trött på mig, nu lyssnar de knappt längre.
Fast jag säjer nästan samma saker och pratar precis hela tiden om henne kan jag inte sluta klaga! Jag måste lägga över min oro på andra!
jag vill prata någon som förstår och som kan lite mer om hästar och exem, över nätet är väl värre eftersom de inte ser situationen.
Om ni bara visste vad jag har hållt på med den hästen för att hon ska må bra.
Och när det väl börjar gå mot den ljusa sidan så dröjer det inte länge fören det blir värre igen! Då blir jag så arg, lessen och orolig igen. Fan han där uppe måste hata mig!
Förra sommaren kallades hon för en åsna, folk undrade vad jag red på för en sårskorpa och andra "hästOkunniga" tyckte det var hemskt att hon hade täcke på sommaren. Men allt det där skiter jag i.
Men varför kan inte jag få ha "min" häst som alla andra? Kunna ha henne ute dygnet runt om sommrarna, dit jag kan åka för att pyssla om och rida henne då hon ska göras det.
Men nu blir det smörjning, rengöring och på med täcke varje dag, plus att man måste försöka ta bort precis allt överallt hon än är som hon kan klia sig på "vilket inte är lätt" mmm.
"den specialbyggda boxen" har jag fått göra om 6-7 gånger nu jag orkar inte mer!
När ska all denna oro och lidande sluta?
Somnar väl 3 på nätterna, jag vill bara till henne och vaka.. men samtidigt som jag är där orkar jag inte titta på henne heller..
Och ju värre hon ser ut blir jag bara argare på henne! Tänk om man kunde säja till henne vad hon ska göra och inte göra
Jag slår vad om att hon står och kliar sönder sig nu i "stallet" fast jag satt teddy där det sticker ut och satt fast henne så hon inte kan gå runt och klia sig, hon hittar alltid en lösning.
Usch, vad ska jag göra?
Släppa allt, låt gå som det går? Nej, jag vill ju inte det.. jag vill att hon ska må bäst i hela världen och för en gångs skull se lite hyfsat fräsch ut på sommaren!
Finns inget annat än oron för henne i mitt huvud, snart går jag in i väggen..vad finns att göra när man inte själv kan sluta