fler än jag.....???

Sv: fler än jag.....???

Det är ju individuellt hur många barn man vill ha men jag vill bara inflika att jag inte tycker det är konstigt att du kommer ihåg förlossningen efter 7 månader. För mig tog det 4 år att hinna glömma.

Min äldsta är snart 8 år och jag ryser fortfarande då vi passerar BB där hon föddes. Jag kommer ihåg varenda lyktstolpe där i stan som jag stod och hängde emot medans jag var ute för att få igång förlossningen. Fy f...n så hemskt det var!!:eek:
 
Sv: fler än jag.....???

Tycker oxå det är skumt att alla antyder "klart du kommer skaffa fler".
Antagligen gör de det för att det är vanligt att folk skaffar fler än ett barn.
Mitt barn är inte ens ute ur magen innan bm säger "förhoppningsvis ska du ha fler":smirk:

Men vänta bara tills du väntar ditt tredje barn, då låter det helt annorlunda!
1: "Va, ska ni befolka Sverige själva ni?"
2. "Vad ska ni med tre ungar till?"
3: "Har ni inte råd med ström ni så ni måste hålla värmen själva?" Osv....:cool:
 
Sv: fler än jag.....???

KL

Kan det inte vara så att när man har ett litet barn så känns det helt och klart som om det räcker för vissa.

Medan för andra så finns tanken på minst en till redan med en gång.

Tiden utvisar hur det blir.
 
Sv: fler än jag.....???

Så kan det mycket väl vara!

Jag har alltid haft en tanke om att jag velat ha två barn, minst. Mycket pga att min bror är ovärderlig!! :love: Vi har haft så fantastiskt roligt ihop under vår uppväxt.

Men nu efter att jag fått mina första barn så har jag blivit medveten om hur bekväm jag är.

För min del var det perfekt att få två på en gång! Lite jobbigare kanske, men nu är jag färdig! :)




Tror jag! :angel:

/Timsetim
 
Sv: fler än jag.....???

Har inte läst alla svar.
Men i alla fall.
Hade en jättejobbig förlossning på olika sätt med sonen. Inte så att det någon gång blev livshotande, men det var jobbigt och jag kunde komma ihåg precis hur ont det gjorde, alla känslor ALLT runt det lääääääänge.
Efter 2½ år började det kännas som att jag var sugen på ett barn till, innan det ville jag verkligen inte, trodde att sonen skulle bli ensambarn.
Men då hände något i mig och jag ville ha "revanch" för den dåliga förlossningen jag hade haft.
Förberedde mig massor mentalt och blev gravid efter nästan 3 år efter förra förlossningen, gjorde det jag kunde själv för att mentalt stärka mig inför den kommande.
Och det blev en helt UNDERBAR förlossning, skulle det alltid vara så skulle jag kunna föda var och varannan vecka tror jag, inte för att det inte gjorde ont, men det var verkligen en HÄFTIG känsla, kände att jag hade KONTROLL hela vägen igenom, vilket jag verkligen inte haft med första då allt var kaos.
Vi skämtade och skrattade genom HELA förlossningen!!!
:D
SÅ ge det sin tid.
Antingen kommer du känna som jag, att du vill ha en chans till för att få uppleva den känslan som de som pratar positivt om förlossningar.
Eller så känner du kanske att ett par timmars "plåga" är värt det för att få ett syskon.
Eller så kommer du helt enkelt känna att det räcker med ett barn och då är det ju så!

Om man dessutom är lite krass så är det ju inte ens säkert att man kan få fler barn bara för att man har fått ett!!!
Så antingen kommer bebissuget, eller så kommer det inte.
Och oavsett får man nog göra det bästa av situationen :bow:.

Men det tog ju alltså flera år för mig och hade panik flera gånger under min graviditet och det var nog inte förrens jag bara hade typ en månad kvar som jag kände att jag började bli HELT redo för att ge mig på det en gång till!!
 
Sv: fler än jag.....???

kl

Inte för att jag hör hemma här, men hoppar in för att tala om att jag, som ensambarn, aldrig saknat det där med att ha syskon.
Om jag någon gång får egna barn (finns dock inte i tankarna överhuvudtaget, då jag bara är 24 år) skulle jag mycket väl "nöja" mig med ett.
 
Sv: fler än jag.....???

Jag hade BESTÄMT mig att min son fick räcka! Skrev en tråd om det för en tid sedan.

Vi hade det bra med våran lille grabb (4 år) och var bekväma utan blöjbyten, nattskrik och matning, vi trivdes med det!

Sen fick jag bebisabstinens och vi bestämde "nu eller aldrig" Jag blev gravid nästan direkt och väntar nu våran andra i december (då är sonen nästan 5).

Vi är alla överlyckliga och längtar faktiskt efter en ny bebis i huset, något som jag ALDRIG trodde skulle hända!

Kan tillägga detta med syskon, jag tror inte man saknar något man inte haft, MEN jag pratar med mina systrar varje dag och skulle känna mig otroligt ensam utan dom, vi är 30,26,21
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: fler än jag.....???

Jag hanger pa ditt svar :)

Jag har visserligen en yngre syster men det skiljer 5ar mellan oss och vi har aldrig lekt ihop eller blivit sarskilt goda vanner, ens idag nar jag ar 32 och hon ar 27. Vi har inte delat uppvaxten (nar jag var 10 var hon 5, nar jag var 18 och flyttade hemifran sa var hon bara 13 osv). Vi kommer ju overens och sa (numera), men star inte varandra nara pa nagot satt.

Sa bara for att man har syskon betyder det inte att man har nagon storre behallning av varandra!
 
Sv: fler än jag.....???

jag har en son på 7år o det räcker alldeles utmärkt :D han vill ha en storebroscha men d funkar inte ändå så han e nöjd som det är!!
nu e ju tanken att han ska ta över mantlen efter ludger B men kruxet är att han inte e intresserad..VAD GÖRA??? :banana::bump:
men skulle ja mot förmodan få degen o jäsa så blir d inte abort iaf..:angel:
 
Sv: fler än jag.....???

Men vänta bara tills du väntar ditt tredje barn, då låter det helt annorlunda!
1: "Va, ska ni befolka Sverige själva ni?"
2. "Vad ska ni med tre ungar till?"
3: "Har ni inte råd med ström ni så ni måste hålla värmen själva?" Osv....:cool:
När man kommer till det femte så har folk redan gett upp hoppet om normalfamiljen så då säger dom inte så mycket längre...

Grim - vecka 36
 
Sv: fler än jag.....???

Jag är själv ensambarn och tycker att jag haft en ultimat uppväxt. Var därför övertygad om att jag inte ville ha fler barn än ett men så kom det ju ut två små knyten! Jag skulle inte backa för ett tredje barn men min karl totalvägrar. Jag förstår dock inte anledningen till att folk skulle uppröras över att vissa bara vill ha ett barn? Varför i all världen skulle det vara så "förbjudet"?!
Nä, njut av de barn man får oavsett antal:love:
 
Sv: fler än jag.....???

Jag har inte gått igenom någon förlossning ännu, men min graviditet har varit minst sagt dryg, jobbig och ja, inte många lyckoljus i den. Jag vill inte gå igenom en graviditet till så jag har inga planer på att ha fler än ett barn.

Förlossningsrädslan har jag med, men försöker övertyga mig själv att förlossningen kommer gå lätt eftersom jag har en tuff graviditet.
 
Sv: fler än jag.....???

försöker övertyga mig själv att förlossningen kommer gå lätt eftersom jag har en tuff graviditet.

Skulle nu förlossningen vara jobbig så kan man alltid tänka att du kommer få en lätt baby när du nu haft en så jobbig graviditet :idea:

Så säger alla till mig, det är som att man måste förklara min lille snälle kille med något.
 
Sv: fler än jag.....???

Inte om den brås på mig eller min sambo.. :|

Sambon min var galen redan som barn, nu är han ännu värre.. Ett exempel är när han var sju år, hade fått en ny cykel. Han åker till områdets brantaste backe, räknar ut hur stor sannolikheten är att han blir påkörd på bilvägen nedanför backen.. Kastar sig ner.. Kommer hem överlycklig för att cykeln är så j*vla snabb.. (Återberättad av sambon och sambons mamma)

Jag var odräglig som barn.. :$
 
Sv: fler än jag.....???

Sambon min och hans fem år äldre bror gjorde så mycket hyss att deras föräldrar höll på att bli tokiga.

Kul för oss föräldrar som bara får ett år mellan barnen, om de nu brås på sin pappa :crazy:
 
Sv: fler än jag.....???

som bara vill ha ett barn och inga fler. alla runt omkring säger det e klart du ska ha fler....men jag hade en ganska jobbig förlossning och nu ca 7månader efter så kommer jag fortfarande ihåg HELA FÖRLOSSNINGEN.......jag vill verkligen inte ha fler barn.....visst har han varit världensbästa och lättaste barn.....men jag känner att jag vill inte gå igenom detta igen.....e det ingen annan som "nöjer" sig med 1barn????

Jag har en dotter på sex, snart sju år, och det räcker alldeles utmärkt med henne! Men det är inte enbart på grund av förlossningen som jag inte vill ha fler, utan jag är inte särskilt förtjust i "babypaketet" med graviditet, förlossning, amning och föräldraledighet. Jag njuter helt ärligt mycket mer av min dotter nu, när man kan föra intressanta samtal med varandra, göra saker tillsammans osv.

Beträffande förlossningen: Menar du att man inte borde komma ihåg hela förlossningen, eller....? Jag hade ingen särskilt svår förlossning, och minns inte det hela som jättetraumatiskt alls, men kommer ihåg hela förlossningen, det gör jag ju.
 
Sv: fler än jag.....???

Åhh, jag är tvärt om. Eller ja, det vet jag ju inte eftersom min son bara är 14 månader. Men just babygrejen är ju helt underbar :love:

Sedan tycker jag ju inte mindre om sonen ju större han blir, snarare tvärt om. Ändå har jag ett enormt babysug, utöver sonen.
 
Sv: fler än jag.....???

Skulle nu förlossningen vara jobbig så kan man alltid tänka att du kommer få en lätt baby när du nu haft en så jobbig graviditet :idea:

Så säger alla till mig, det är som att man måste förklara min lille snälle kille med något.

Och jag hade en jättelätt och okomplicerad graviditet och fick också en snäll kille, med 99,9% gott humör och lätt till skratt och leende. Min förlossning var i sig ganska okomplicerad, men väldigt väldigt snabb och väldigt oförberedd och väldigt överraskande. Det som tar emot i mig, är den enorma blödningen efteråt och stygnen...bara två men fy fan vilken pärs, överkänslig överallt som jag var och utan bedövning. Jag upplevde stygnen efteråt som ett mycket starkt övergrepp, där jag var helt utan kontroll. Jag får ont i magen och blir obehagligt berörd bara jag tänker på det!
 
Sv: fler än jag.....???

Men fy, usch vad jobbigt att ha de minnena.

Jag tycker heller inte att det var speciellt kul när de sydde mig, de var så nonchalanta, eller liksom "Nu ska vi ha det här gjort snabbt, skit samma om det gör ont eller om bedövningen inte hinner ta". Förmodligen var det inte så, men jag tyckte det kändes så, i lustgasångorna :angel:
 
Sv: fler än jag.....???

Men vänta bara tills du väntar ditt tredje barn, då låter det helt annorlunda!
1: "Va, ska ni befolka Sverige själva ni?"
2. "Vad ska ni med tre ungar till?"
3: "Har ni inte råd med ström ni så ni måste hålla värmen själva?" Osv....:cool:

:rofl::rofl::rofl:

Lägger det på minnet;)
 

Liknande trådar

Övr. Barn Jag vet att vi pratade om det här för ett år sedan, och vi har fortfarande inte skaffat någon hemstädning. Det är av flera skäl men en...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 404
Senast: Blyger
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 936
Senast: Anonymisten
·
Gravid - 1år Jag kommer förhoppningsvis få ett barn till hösten. Jag bor idag i Malmö, där jag också jobbar. Jag kommer att vara självstående. Jag...
Svar
15
· Visningar
1 526
Senast: Queen
·
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 853
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp