Finlandssvenska och uttal (utbruten från Vad är det konstigaste någon sagt till dig?)

[Mabuse]

Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller egentligen inte passar under den ursprungliga trådrubriken.
Det här första inlägget är alltså ingen vanlig trådstart av den här användaren. Efterföljande inlägg kan komma från den gamla tråden eller vara svar som skett i denna utbrutna tråd.

Påminner mej om när jag pluggade i Umeå för ett par år sedan, då fick jag höra det här av en man:
"Du är från Finland hör jag, från Österbotten va?"
Ja, hurså? Frågade jag.
"För du pratar ju svenska nästan som en svensk."

Eeh, tack alltid trevligt att få komplimanger över hur bra svenska jag pratar när det är mitt modersmål.

Detdär är ju superoförskämt, men verkar tyvärr inte alls ovanligt. På något märkligt sätt tycks det ha undgått en del svenskar att man talar svenska i Finland också. Man får anta att de tillbringade skoltiden under en sten.

 

[mollyphlox]

Detdär är ju superoförskämt, men verkar tyvärr inte alls ovanligt. På något märkligt sätt tycks det ha undgått en del svenskar att man talar svenska i Finland också. Man får anta att de tillbringade skoltiden under en sten.

Var väldigt få på min klass som visste att man pratar svenska också här i Finland, tyvärr.

 

[Mabuse]

Var väldigt få på min klass som visste att man pratar svenska också här i Finland, tyvärr.

Är det sant? Det låter ju nästan omöjligt, hur lyckas man leva i Sverige utan att stöta på Tove Jansson eller Mark Levengood, t ex?

 

[ainasoja]

Är det sant? Det låter ju nästan omöjligt, hur lyckas man leva i Sverige utan att stöta på Tove Jansson eller Mark Levengood, t ex?

Öh dom kanske har lärt sig svenska på senare år.

 

[Mabuse]

Öh dom kanske har lärt sig svenska på senare år.

Mumintrollen? Böckerna är ju skrivna på svenska.

 

[mollyphlox]

Är det sant? Det låter ju nästan omöjligt, hur lyckas man leva i Sverige utan att stöta på Tove Jansson eller Mark Levengood, t ex?

Jag förstår de få som bott i Sverige relativt kort tid, men av resterade så var det nog många som inte hade en aning. Tycker det hör till allmänbildningen att ha lite hum om sina grannländer ändå. Jag vet tex att det finns svenskspråkiga i Estland?

 

[Ginfizz]

Är det sant? Det låter ju nästan omöjligt, hur lyckas man leva i Sverige utan att stöta på Tove Jansson eller Mark Levengood, t ex?

Jag visste inte det. Även om jag såklart vet vilka båda är så har jag inte direkt reflekterat över var de lärde sig svenska. Varför är det konstigt?

 

[Mabuse]

Jag visste inte det. Även om jag såklart vet vilka båda är så har jag inte direkt reflekterat över var de lärde sig svenska. Varför är det konstigt?

Det är jättekonstigt. Finlandssvenskar är en stor grupp som bor i vårt grannland. Dessutom är ju Tove Jansson t ex inte precis ett finskt namn, och böckerna är skrivna på svenska. Det är ju lite halvudda för en finsk författare. Dessutom borde man ju, om inte annat, reagera på varför det finns en massa finländare, födda och uppvuxna i Finland, som pratar perfekt svenska helt utan brytning men ganska knackig finska.

Jag tänker att det är grundläggande allmänbildning. Som att veta att det finns samer eller att Oslo är huvudstad i Norge.

 

[Ginfizz]

Det är jättekonstigt. Finlandssvenskar är en stor grupp som bor i vårt grannland. Dessutom är ju Tove Jansson t ex inte precis ett finskt namn, och böckerna är skrivna på svenska. Det är ju lite halvudda för en finsk författare. Dessutom borde man ju, om inte annat, reagera på varför det finns en massa finländare, födda och uppvuxna i Finland, som pratar perfekt svenska helt utan brytning men ganska knackig finska.

Jag tänker att det är grundläggande allmänbildning. Som att veta att det finns samer eller att Oslo är huvudstad i Norge.

Även om du tycker att det är helt självklart så verkar det inte vara så för alla. Tycker inte att det är ett dugg konstigt att människor har olika syn på vad som är viktigt att veta, eller helt enkelt vad man lägger på minnet. Man behöver inte ha "levt under en sten" för det

 

[Milosari]

Även om du tycker att det är helt självklart så verkar det inte vara så för alla. Tycker inte att det är ett dugg konstigt att människor har olika syn på vad som är viktigt att veta, eller helt enkelt vad man lägger på minnet. Man behöver inte ha "levt under en sten" för det

Jag trodde att det ingick i läroplanen. Tror jag gick i låg- eller mellanstadiet när vi fick lära oss det i skolan. Men jag tror att jag visste det redan innan?

 

[Mabuse]

Även om du tycker att det är helt självklart så verkar det inte vara så för alla. Tycker inte att det är ett dugg konstigt att människor har olika syn på vad som är viktigt att veta, eller helt enkelt vad man lägger på minnet. Man behöver inte ha "levt under en sten" för det

Men om man inte lägger märke till saker i sin omgivning, så lever man ju under en sten, bildligt talat. Man varken ser eller hör vad som finns runt omkring en, det är ju det man menar med att leva under en sten. Det handlar mindre om vad man tycker är viktigt att veta, som att det är svårt att undgå en del kunskap. Man behöver ju inte vara särskilt intresserad av astronomi för att notera att aftonstjärnan finns, den kunskapen kommer av sig själv för att man får syn på den någon kväll. Lite samma sak med finlandssvenskar - förr eller senare borde man ju stöta på någon finlandssvensk i något sammanhang, och då inse att de finns. Om man nu glömt bort att man fick lära sig om finlandssvenskar i skolan.

 

[Ginfizz]

Jag trodde att det ingick i läroplanen. Tror jag gick i låg- eller mellanstadiet när vi fick lära oss det i skolan. Men jag tror att jag visste det redan innan?

Att man går igenom våra grannländer lite närmre i grundskolan vet jag, men vad som faktiskt hänger med i vuxen ålder är en annan sak. I ärlighetens namn reagerade jag mest på förvåningen över att alla inte vet just detta. Tyckte först att det lät nedvärderande, men å andra sidan kan jag ju förstå att grundläggande kunskaper om skandinaviska länder hör till allmänbildningen.

Det finns garanterat mer jag inte lagt på minnet men får väl se det som så att jag klarat både min masters och medlemskap i MENSA utan att reflektera över just detta, så det går ingen nöd på mig ännu

 

[Mabuse]

Att man går igenom våra grannländer lite närmre i grundskolan vet jag, men vad som faktiskt hänger med i vuxen ålder är en annan sak. I ärlighetens namn reagerade jag mest på förvåningen över att alla inte vet just detta. Tyckte först att det lät nedvärderande, men å andra sidan kan jag ju förstå att grundläggande kunskaper om skandinaviska länder hör till allmänbildningen.

Det finns garanterat mer jag inte lagt på minnet men får väl se det som så att jag klarat både min masters och medlemskap i MENSA utan att reflektera över just detta, så det går ingen nöd på mig ännu

Fast inträdeskravet i Mensa är väl inte ett kunskapstest, så det säger kanske inte så mycket hur det står till med den grundläggande allmänbildningen? Det blir snarast lite "willful ignorance" över det hela, läser man tidningen ibland och noterar vad som pågår runtomkring en, så är det ju nästan oundvikligt att man lär sig grundläggande saker om världen, tänker jag. Det med finlandssvenskar är ju bara ett exempel, jag skulle tycka det var lika konstigt om någon som är uppvuxen i Sverige inte vet att samer eller muslimer finns i Skandinavien.

 

[Ginfizz]

Fast inträdeskravet i Mensa är väl inte ett kunskapstest, så det säger kanske inte så mycket hur det står till med den grundläggande allmänbildningen? Det blir snarast lite "willful ignorance" över det hela, läser man tidningen ibland och noterar vad som pågår runtomkring en, så är det ju nästan oundvikligt att man lär sig grundläggande saker om världen, tänker jag. Det med finlandssvenskar är ju bara ett exempel, jag skulle tycka det var lika konstigt om någon som är uppvuxen i Sverige inte vet att samer eller muslimer finns i Skandinavien.

Nej, korrekt uppfattat. Det mäter IQ, likaså har jag inte studerat allmänbildning 5 år på universitet. Min poäng var, på ett skämtsamt plan, att jag klarat mig rätt bra utan att veta den här otroligt lilla delen av vad du anser är grundläggande allmänbildning.

Utöver det står jag fast i vad jag sagt tidigare, att när man går in på den här nivån så går det inte att säga att någon inte är allmänbildad på grund av att personen inte vet allt. Jag vet inte exakt allt som vissa anser hör till grundläggande allmänbildning, och det gör inte du heller. Vissa saker är mer förlåtliga att missa än andra, vilket till stor del beror på perspektiv, ålder och intressen.

Någon som tittar på tv mycket tycker att det hör till allmänbildning att veta vem som var julvärd 2013, samtidigt som någon som spenderar mycket tid i naturen tycker att det är konstigt att alla inte kan peka ut vilka svampar som är giftiga och vilka som är ätliga. Det finns dessutom inga särskilt specifika riktlinjer för vad som bör anses vara grundläggande.
Som sagt håller jag med om att de flesta bör veta grundläggande om våra grannländer i och med att det ingår i läroplanen, men med det sagt så betyder inte det att en person som missat en detalj inte är allmänbildad.

 

[MiaMia]

Jag trodde att det ingick i läroplanen. Tror jag gick i låg- eller mellanstadiet när vi fick lära oss det i skolan. Men jag tror att jag visste det redan innan?

Ja, om man inte fått med sig det på svenska lektionerna så måste man missa det allra mest elementära i historieundervisningen om det undgår en att svenskar har bott i och styrt över den östra rikshalvan i nästan tusen år.

 

[MiaMia]

Dessutom borde man ju, om inte annat, reagera på varför det finns en massa finländare, födda och uppvuxna i Finland, som pratar perfekt svenska helt utan brytning men ganska knackig finska.

Jag blev riktigt paff när jag insåg att ganska många tror att de finslandssvenska språkdragen är den "brytning" som finskspråkiga får när de lär sig svenska.

Förutsätter typ att man aldrig har hört folk bryta på andra språk eller ens fattat vad en brytning är. Och inte borde kunna skilja skånska eller norrländska från en utländsk brytning heller. Och dessutom har missat den verkliga finska brytningen som är rätt karaktärisk.

 

[Björk]

Detdär är ju superoförskämt, men verkar tyvärr inte alls ovanligt. På något märkligt sätt tycks det ha undgått en del svenskar att man talar svenska i Finland också. Man får anta att de tillbringade skoltiden under en sten.

Jag har barndomsvänner som talade finlandssvenska under uppväxten (i Sverige); som sina föräldrar och släkt i Finland.

De fick genomlida en hel del; retade för att de ”inte kunde säga” sje-ljud ”rätt” (vi hade till och med en lärare som genom hela fyran, inför hela klassen, försökte få dem att säga schuu, schunga och schärna. Inte ens HAN visste att finlandssvenska är en svensk dialekt.)
De fick frågan, alternativt togs för givet de kunde finska. Mm

Jag har dem och deras föräldrar o släkt att tacka för de kunskaper jag fick om finlandssvenskar och hur finlandssvenskan skiljer sig ganska rejält från en finne som talar svenska med brytning.

Nu kanske min grundskoletid nästan räknas som stenåldern... det var 80-tal, men med tanke på att jag växte upp på en ort med många finska invandrare (finska klasser i varje årskull under skoltiden) och det FANNS ju uppenbarligen finlandssvenskar på orten - varför lyssnade och LÄRDE sig inte min lärare kan man undra?

Och jag kan bli förbaskad på det där med sje-ljuden - hur kunde läraren hävda att schu är RÄTT? Min mamma som har föräldrar från Lappland och Boden har alltid använt det sje-ljudet som de har norrut (och fick höra kommentarer i och med att hon själv växte upp huvudsakligen i Stockholm).

 

[MiaMia]

Jag har barndomsvänner som talade finlandssvenska under uppväxten (i Sverige); som sina föräldrar och släkt i Finland.

De fick genomlida en hel del; retade för att de ”inte kunde säga” sje-ljud ”rätt” (vi hade till och med en lärare som genom hela fyran, inför hela klassen, försökte få dem att säga schuu, schunga och schärna. Inte ens HAN visste att finlandssvenska är en svensk dialekt.)
De fick frågan, alternativt togs för givet de kunde finska. Mm

Jag har dem och deras föräldrar o släkt att tacka för de kunskaper jag fick om finlandssvenskar och hur finlandssvenskan skiljer sig ganska rejält från en finne som talar svenska med brytning.

Nu kanske min grundskoletid nästan räknas som stenåldern... det var 80-tal, men med tanke på att jag växte upp på en ort med många finska invandrare (finska klasser i varje årskull under skoltiden) och det FANNS ju uppenbarligen finlandssvenskar på orten - varför lyssnade och LÄRDE sig inte min lärare kan man undra?

Och jag kan bli förbaskad på det där med sje-ljuden - hur kunde läraren hävda att schu är RÄTT? Min mamma som har föräldrar från Lappland och Boden har alltid använt det sje-ljudet som de har norrut (och fick höra kommentarer i och med att hon själv växte upp huvudsakligen i Stockholm).

På 80-talet lär många av de lärare som fick sin utbildning under "utrota dialekterna som dåligt språk"-erans höjdpunkt ha varit verksamma.
Men med lite rimligt vett så borde de väl ha uppfattat att den politiken var avskaffad då, och åtminstonde avstått korrigeringar och reprisalier även om de aldrig blev några aktiva främjare av språklig mångfald. Fast några av typen "kan inte lära om"-individer blir väl alltid kvar, antar jag?

 

[Björk]

På 80-talet lär många av de lärare som fick sin utbildning under "utrota dialekterna som dåligt språk"-erans höjdpunkt ha varit verksamma.
Men med lite rimligt vett så borde de väl ha uppfattat att den politiken var avskaffad då, och åtminstonde avstått korrigeringar och reprisalier även om de aldrig blev några aktiva främjare av språklig mångfald. Fast några av typen "kan inte lära om"-individer blir väl alltid kvar, antar jag?

Ja, det gjorde väl det.
Men då kan man ju undra hur samma lärare skulle ha agerat på en skola i norra Norrlands inland - hur han skulle ha lyckats där att korrigera samtliga ”felaktiga” sje-ljud....

Och jag hörde honom aldrig korrigera alla oss andra som gnääälllde som man gör i min hemtrakt, samt talade med tjocka L och sa ”mä” istället för ”me”. (Med).

Tror tyvärr att den här läraren helt enkelt var lika okunnig som de flesta och blandade ihop finsk brytning med finlandssvenskan.

 

[Mia_R]

Ja, det gjorde väl det.
Men då kan man ju undra hur samma lärare skulle ha agerat på en skola i norra Norrlands inland - hur han skulle ha lyckats där att korrigera samtliga ”felaktiga” sje-ljud....

Och jag hörde honom aldrig korrigera alla oss andra som gnääälllde som man gör i min hemtrakt, samt talade med tjocka L och sa ”mä” istället för ”me”. (Med).

Tror tyvärr att den här läraren helt enkelt var lika okunnig som de flesta och blandade ihop finsk brytning med finlandssvenskan.

Var i norra Norrlands inland skulle det vara ett problem med sje-ljudet menar du? Jag är född i Norrbotten och uppväxt i Västerbotten och bott på flera orter i länen utan att höra någon som har problem med det.