"
Genus
Som tidigare nämnts så har Hirdman gjort mycket forskning om genus och är också den person som lanserade ordet "genus" i det svenska språket.
[1] Begreppet
genus introducerades i det svenska språket på 80-talet. Ett begrepp som blev till hjälp när man pratade om det "kvinnliga" respektive det "manliga" i ett sammanhang av kulturellt och socialt istället för skillnaden biologiskt.
[4] 1988 gav Hirdman ut en rapport på Göteborgs Universitet i bokform med titeln:
Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, Maktutredningen. [5] Det var i denna rapport som Hirdman skrev om begreppet genus i dess betydelse i det svenska språket och därefter lanserades begreppet i det svenska språket.
[6] 2004 skrev gav hon ut en bok vid titeln:
Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. [7] 2001 gav Hirdman ut sin första upplaga av boken
Genus- om det stabilas föränderliga former. [8] En nyare upplaga gavs ut 2003 med samma titel.
[9] I alla dessa böcker och rapporter som är nämnda under denna rubrik, så är den gemensamma komponenten att alla handlar om samt berör ämnet genus både som ämne och som begrepp. Därför kan Yvonne Hirdman ses som en
huvudperson inom detta område och en person som gjort ett stort avtryck om detta ämne i Sveriges historia."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Yvonne_Hirdman
"
Genus/kön
Ordet genus introducerades på 80-talet i Sverige för att möta ett behov av att kunna prata om den växande förståelsen av hur ”kvinnligt” och ”manligt” görs. Enkelt brukar genus beskrivas som det socialt och kulturellt konstruerade könet, till skillnad från det biologiska (se även
social konstruktion). Hur manligt och kvinnligt görs är nära relaterat till maskulinitet och femininitet. Begreppen maskulinitet och femininitet möjliggör en förståelse av ordet genus som går utöver biologiska kroppar. En biologiskt manligt kodad kropp kan till exempel röra sig och klä sig på ett femininit kodat sätt.
http://www.genus.se/ord/genus/