Fel ras till fel person?

G

Gojan

Tycker det skulle vara intressant att få höra vad ni har för erfarenhet och uppfattning om hur det funkar för folk som valt en ras som egentligen inte passar deras livsstil.

Ska förtydliga vad jag menar och ge lite exempel:
I huset mittemot mitt bor en äldre man som har två JRT och jag ser honom nästan dagligen ta samma vanliga lilla runda i sakta mak med dessa hundar. Hundarna hör inte till undantaget JRT utan är oerhört livliga. Dessutom drar de i kopplen och skäller på allt och alla som går förbi, dock ej aggressivt men den gamle mannen har problem att hindra dem från att gå fram till folk och andra hundar.

Exempel nr 2:Vet en familj som äger en långhårig tax och dottern i familjen tycker agility och aktivering med hund rent allmänt är jättekul och brukar ganska ofta gå till en allmän agilitybana där hon tränar hunden på de olika momenten. Inklusive hoppning vilket i alla fall jag ställer mig lite frågande till om hurvida lämplig aktivering detta är för en tax.

Ex. nr 3:En tjej som är lätt rörelsehindrad har en tollare (tagit över den efter en avliden släkting) som hon helt utan hjälp klarar av att aktivera tack vare fantasi, påhittighet och extrem lydnad.

Själv går jag i valpköpartankar och har beaglen som favorit men tvekar p g a jaktlusten. Har tidigare skapat en tråd om just detta och fått många bra tips och synvinklar. Skulle dock vara kul att få höra bra och dåliga exempel på hur det kan bli om man väljer "fel". Många väljer fel ras trots noga övervägande, beror det på att alla hundar är olika oavsett ras eller visste de helt enkelt ändå inte vad de köpte? Blandras, hur tänker man då? Aktiv person=aktiv hund eller kan det funka jättebra ändå? Osv. osv...

Helt enkelt tankar och erfarenheter kring detta...
 
Sv: Fel ras till fel person?

Jag var så puckad när jag valde hund att det blev en jaktlabbe istället för en schäfer som jag hade tänkt från början. Det var lite av en katastrof till att börja med, jag trodde att labbar var ganska sansade hundar och jag skulle bara ha hund till långa promenader och lite skoj i skogen och jag hade aldrig förväntat mig att jag skulle få en hund med ferarrimotor. Men, tursamt nog vaknade ett sovande intresse och det blev riktigt riktigt bra till slut. Nu är jag helt såld på labbar och tycker att höjdpunkten på dagen är när vi ska träna.

MEN, nästa gång:
*blir det en hos skk reggad valp från en seriös uppfödare. det är så många dörrar som stängs för oreggade hundar/blandraser.
*ska jag påbörja den "riktiga" träningen tidigare.
*ska jag skita i vad min icke hundkunniga omgivning tycker och tänker och göra ALLT på mitt vis, det funkar bättre.
*ska jag gå kurser och lära mig om jaktträning. Till lydnadsträningen har jag förhoppningsvis kvar min nuvarande tränare och mentor.
 
Sv: Fel ras till fel person?

En bekant till mig köpte en rottistik för att de skulle ha en vakthund. De är sorten som knappt orkar gå en promenad med hunden. En oreggad med gigantiskt stora hundar i bakomliggande led. Idag är de halvt livrädda för hunden, den får sitta i hundgården större delen av dygnet året runt och den skäller på allt och alla och har även huggit folk som kommer på besök när den varit lös.
Sen köpte de en hund till för att ville ha en "gosehund", då köpte de en dvärghundsras, vilket får mig att inse än mer hur fel det första köpet var...
 
Sv: Fel ras till fel person?

Jag vet flera som skulle kunna klassas som omaka par. I de flesta fallen är det ägare som inte begripit att deras hund behöver MER aktivering än vad de har tid/lust med. De är rätt vanligt tror jag. Själv har jag fått anpassa MITT liv efter hundens. Jag tog över min hund från min mor och i och med det fick jag gå från soffpotatis till att promenera 2-3 timmar om dagen. Ett antal resor till brukshundklubben för träning och en massa sånt. Som tur är tycker jag ju det är roligt.

Nä, folk borde, som du, verkligen tänka till innan de skaffar hund. Man vill väl inte från början skaffa sig problem? Men så länge man kan tänka sig att vara lite flexibel så borde ju det mesta ordna sig även om det visar sig att man valt fel ras.
 
Sv: Fel ras till fel person?

Kan rabbla upp många många hundägare som antingen valde fel eller blev väldigt fel. Några exempel:

Grannen har en Pyreneisk vallhund, som knappt får någon motion och ingen aktivering alls. Den aktivering hon får är den hon pysslar med själv, så som att jaga katter och cyklar, bita matte i benen, och valla ägarens egen katt inomhus. :smirk: Men rasen är ju SÅ fin! Förlå´t hon har ju faktiskt ställe ut hunden 3 ggr. ;)

En på fd klubben har en weimaran, som hon absolut ska ha upp i elitlydnad. Bara för att visa att man kan. Glädjen i hunden tappade hon i lydnads 2:an. :crazy:

Ytterligare en granne har en B.C som familjehund. Promenad runt kvarteret och aktivering är att stirra ut alla familjemedlemmar när de sitter samlade runt tvn. Drar, sliter i kopplet och kan inte stå still när de är ute. Är ägaren still, så "väver" hunden oavbrutet till de börjar gå igen.

Jag skulle kunna hålla på i evigheter. De allra flesta fastnar för ett visst utseende och andra för att de känner någon som har en så trevlig ras, att de bara måste ha en likadan.

Men så får man ju inte glömma bort dessa som faktiskt väljer rätt från början eller som anpassar sig när de inser att hunden inte trivs med sitt liv.

Har en kompis som köpte en golden, för att endast ska ha som sällskap. Hade absolut inte något intresse för kurser eller någon som helst tanke uppfostring på hunden. Hon ville ha en god vän som kunde följa med på promenader och joggingturer. Golden hon köpte visade sig vara ett riktigt energiknippe. Krävde massor och blev en "pain in the as" till hund. Valet kompisen fick var omplacering eller att börja aktivera. Valet var inte svårt för min kompis som älskade sin hund. De har efter lite träning tävlat elitlydnad, elitspår och högre rapport, blodspår (minns inte nivå) även testat på skydds. Hunden blev en underbar tävlingskompis och kompisen hittade både ett nytt intresse och fick en sambo (från bk) på köpet. :D
 
Sv: Fel ras till fel person?

jag är övertygad om att såkallade problemhundar ofta egentligen är fel ras i fel familj. visst finns det de som inte borde ha hund alls men de allra flesta har problem eftersom de vill ha en "riktig hund" även om de inte har något jobb åt hunden. exempel: min kompis och jag var på hundutställning för att titta på olika raser. hon är singel, bor i en liten lägenhet i stan och har inte haft en egen hund. hon ville ha en "riktig hund" och abslout inte en som bjäbbar. på utställningen tävlades det också i lydnad och vinnaren var en bc. gissa vilken ras min kompis förälskade sig i. när jag försökte förklara att man inte kan ha en bc i stan och att det är en arbetshund blev hon sur på mig och sa att hon nog tänkte gå långa promenader varje dag.

när vi i tiderna skaffade hund ville min sambo ha en "riktig hund" (=rottweiler eller doberman) jag vägrade naturligtvis eftersom vi då bodde i en tvåa och båda jobbar. efter många om och men blev det en dvärgschnauzer och det var helt rätt ras för oss. ingen av oss har ångrat valet av ras eller att det inte blev en riktigt hund. vår lilla schnauzer är lika mycket hund som någon men hon ryms i bilen, kan lyftas i duchen och blir inte galen om promenaden blir kortare någon dag.
 
Sv: Fel ras till fel person?

som det sagts så många gånger tidigare, det är inget problem att bo i en liten lägenhet och ha stora hundar. jag har precis flyttat från 12.5 kvm till 41, vi är matte, husse, labbe och schäfer som ska samsas om utrymmet. det är inte heller något problem att bo i stan, så länge man har möjlighet att ta sig ut på landet.
 
Sv: Fel ras till fel person?

Svärföräldrarna har som jag en schäfer...och detta är allvarlig. Hunden är tre år och är på helt fel ställe. Han har ingen lydnad, gör som han vill. Han är toltalt oaktiverad, går en runda runt kvarteret och får vara lite lös på ängen.

Han är helt socialt missanpassad, skäller och jagar folk och har dragit omkull damen ex antal ggr. Han får inte leka med några andra hundar för alla i området är rädda för honom.

Han tar mat på bordet, tuggar sönder saker, även när de är hemma. Kan inte vara ensam utan att riva hela huset. Attakerar pga sin osäkerhet både människor och djur när han blir trängd....

En månad ett par ggr om året bor han hos oss när de är på semester. Han blir aktiverad, motionerad och får regler att leva efter. Sakta men säkert kommer motivatione smygande. Han tränas socialt med att få hälsa på folk och andra hundar och gör stora framsteg....

När de kommer hem från semestern vill han inte åka med den hem. Och genast får han skäll, denna rädda hund som i ägarnas ögon är en riktig tuffing gör nämligen aldrig rätt! :eek:

När vi är och hälsar på och han märker att vi börjar dra oss hemmåt så kastar han sig mot dörren, ylar och klättrar på mig. Sen springer han som en galning i lägenheten en bra stund efter att vi har åkt....

Denna hund är det riktigt synd om. Om de bara ville inse så kunde han få stanna hos oss.......
 
Sv: Fel ras till fel person?

Inom min ras (weimaraner) ser jag ofta folk som inte har en aaaaning om att det är en jakthund...

Vadå fågelträning...??

Personligen tycker jag att det är uppfödarnas ansvar, sälj inga hundar till folk som inte kan bevisa att de passar för rasen!!Producera inte heller några valpar om de sen inte har köpare till valparna.

Häromdagen kom en kille några år äldre än mig (tjaa, mellan 20-25) upp på klubben. I snöret hade han en stor rottishane på 19 månader. Oreggad (han hade fått en "stamtavla", det var bara det att den var skriven på ett vanligt A4 med bläckpenna :crazy: ). Denna rottisen hängde i kopplet efter allt, var hysterisk, skällde och visade ett mycket otrygg beteende. Den var VÄLDIGT osäker, ingen ledarskap från husse, aggressiva tendenser, hotfull osv osv... Ingen kunde gå fram till den, hundspråk va bara att glömma, totalt osocialiserad.
Hans egen flickvän/sambo vågade inte hantera hunden. Om alla dessa beteenden sa han "ja, jag vill att han ska vakta". Dessutom tänkte han hålla på med skydd :o :confused:
Han bedyrade dessutom högljutt att han aldrig hade slagit hunden eller skadat den. Men när den började skälla hysteriskt på en liten terrier måttade han ett slag över huvudet, men avstod när han insåg att publiken var stor...
Vi tänker inte ta emot hunden eftersom vi anser att den är farlig för honom, andra hundar, andra människor och våra instruktörer...

Snacka om fel hund till fel ägare... och det finns många... Speciellt inom populära/snygga raser.

//E
 
Sv: Fel ras till fel person?

Dessutom tänkte han hålla på med skydd

Du förklarade väl för honom att i skydd gäller det att ha mycket god lydnad på hunden. :D
 
Sv: Fel ras till fel person?

Ja, det stämmer nog väldigt bra att det i de flesta "problemfall" handlar om ägare som inte förstår att deras hund behöver mer aktivering. Verkligen tragiskt då det ju ofta slutar med en olycklig hund, en frustrerad ägare och i värsta (eller ibland ändå bästa) fall slutar med en omplacering.

Det jag blir nästan mest ledsen över är att höra om den ägare som till varje pris ska ha framgång i tävlingar och slutar se glädjen i sin hund. Verkligen trist...

Det där med att ha brukshund, eller större hund över huvudtaget, i lägenhet verkar det ju råda ganska delade meningar om. Själv får jag nog säga att jag mer är av åsikten att hemmet ska vara en viloplats och all aktivering skall ske på annan plats (möjligtvis med undantag av "hjärngympa" då, om ni förstår vad jag menar ;) ). Tror det är lätt att bli lat om man bor i hus med trädgård, slarvar genom att bara släppa ut hunden i trädgården där den får roa sig själv. Säkert är detta dock individuellt och utan möjlighet att regelbundet ta sig till naturen så kan jag förstå att det antagligen känns bättre om man har möjlighet att ge hunden större rörelseyta inomhus och i trädgård.

Vilken solskenshistoria om tjejen med golden som var så klok och anpassade sig efter sin hund! Och träffade kärleken på köpet... :D

Kul läsning, dessutom fick jag ytterligare några bra saker att begrunda inför mitt hundköp! Det tackar jag för... :bow:
 
Sv: Fel ras till fel person?

Ja, och det tråkiga är att en uttråkad hund hittar på jävulskap och gör livet till ett helsike för sin ägare. Ägaren tröttnar snart på hundägandet.

Köper man rätt ras eller lyckas få rätt individ, så kan man ha underbart roligt med sin hund. Synd att dessa som väljer fel, missar hur härligt det är med en glad och harmonisk kompis.

Det där med att ha brukshund, eller större hund över huvudtaget, i lägenhet verkar det ju råda ganska delade meningar om.

Ja, förstår inte varför man inte skulle kunna ha hund i liten lägenhet, som många sagt så många gånger, det är inte i lägenheten motionen ska ske.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 544
Senast: Cissi_ma
·
Hundavel & Ras Hej! Tänkte att det skulle vara kul och höra vad ni tyckte vilka raser som skulle passa mig. Jag är 21år och haft hund sen jag var...
Svar
5
· Visningar
1 430
Senast: Åsa A
·
Hundavel & Ras Jag hjälper en bekant att välja ras för framtida hundköp och behöver lite tips :) De har haft hund innan, världens snällaste lugnaste...
2 3 4
Svar
79
· Visningar
7 544
Senast: Sezziyanen
·
Övr. Hund Jag skrev här litegrann för att par år sedan men har sedan lång tid tillbaka bara läst i trådarna utan att skriva. Nu är det dock dags...
Svar
14
· Visningar
3 684
Senast: giovanna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp