Falla för någon man inte finner fysiskt attraktiv

Jag har fallit för två killar som jag inte tyckt varit snygga. Däremot har jag attraherats av vissa saker på dem, typ ögonen, leendet osv. Men jo, det går säkert.

Sen tror jag inte det är någon direkt slump att jag hängt ihop längst med killen som fick mitt hjärta att slå volter så fort jag såg en bild på honom.
 
Nja skulle jag säga. Är väldigt få killar jag sett som jag varit väldigt fysiskt attraherade av direkt, vad jag kommer på är det bara 4 stycken.
Men för mig kan attraktion komma lite senare, så länge den har ett "okej" tilltalande yttre. Men då har det ju varit något man gillat, ex ögonen eller liknande. Utstrålningen gör mycket för mig.
 
  • Gilla
Reactions: via
En tanke bara, hur blir det för er som ser att det yttre är en del av attraktionen när den ni är tillsammans med ändrar utseende pga sjukdom, ohälsa och ålder?
Hur tror ni att det kan komma att påverka er relation, ert samliv?
Hur ser ni på relationer på gamla dar, tror ni sex kommer att fortsätta vara en lika stor del av ert samliv som nu i stort sett?
Kommer ni då kunna känna er attraherar av er partner och i så fall varför är det yttre så mycket viktigare nu än då?
 
En tanke bara, hur blir det för er som ser att det yttre är en del av attraktionen när den ni är tillsammans med ändrar utseende pga sjukdom, ohälsa och ålder? Hur kommer det att påverkar er relation, ert samliv?
Jag kan inte se att jag skulle kunna fortsätta leva med någon vars utseende förändrades radikalt till det negativa, oberoende av anledning till förändringen. Med det sagt skulle jag naturligtvis inte fly om partnern drabbades av t.ex. cancer och fick genomgå behandlingar som påverkade utseendet tillfälligt, men jag tänker på bestående "grova" men, och/eller förändringar han skulle kunna men inte ville göra något åt, exempelvis övervikt.

Åldersfrågan är svårare att besvara, men eftersom mitt 15-åriga jag inte tände på samma åldersgrupp som mitt 25-åriga jag gör så tror jag att det kommer att lösa sig naturligt, så att säga. Finns därtill gott om män i typ 50-årsåldern som jag tycker är lika snygga nu som de var för 20 år sedan, så åldrande behöver absolut inte vara detsamma som sjunkande attraktion.

Hur ser ni på relationer på gamla dar, tror ni sex kommer att fortsätta vara en lika stor del av ert samliv som nu i stort sett? Kommer ni då kunna känna er attraherar av er partner och i så fall varför är det yttre så mycket viktigare nu än då?
Jag tror inte att jag vill ha sex när jag är gammal. Men annars gäller väl ovanstående svar även här.
 
En tanke bara, hur blir det för er som ser att det yttre är en del av attraktionen när den ni är tillsammans med ändrar utseende pga sjukdom, ohälsa och ålder?
Hur tror ni att det kan komma att påverka er relation, ert samliv?
Hur ser ni på relationer på gamla dar, tror ni sex kommer att fortsätta vara en lika stor del av ert samliv som nu i stort sett?
Kommer ni då kunna känna er attraherar av er partner och i så fall varför är det yttre så mycket viktigare nu än då?

Jag tappar attraktion (men inte kärlek) om min partner förändras drastiskt åt "fel" håll. Däremot behöver ju inte högre ålder vara likställt med mindre attraktiv. Om partnern pga allmänt förfall går från attraktiv till oattraktiv kommer nog orsaken till förfallet vara ett större relationsproblem. Det har aldrig hänt mig hittills, så den dagen, den sorgen.
 
Jag kan inte se att jag skulle kunna fortsätta leva med någon vars utseende förändrades radikalt till det negativa, oberoende av anledning till förändringen. Med det sagt skulle jag naturligtvis inte fly om partnern drabbades av t.ex. cancer och fick genomgå behandlingar som påverkade utseendet tillfälligt, men jag tänker på bestående "grova" men, och/eller förändringar han skulle kunna men inte ville göra något åt, exempelvis övervikt.

Åldersfrågan är svårare att besvara, men eftersom mitt 15-åriga jag inte tände på samma åldersgrupp som mitt 25-åriga jag gör så tror jag att det kommer att lösa sig naturligt, så att säga. Finns därtill gott om män i typ 50-årsåldern som jag tycker är lika snygga nu som de var för 20 år sedan, så åldrande behöver absolut inte vara detsamma som sjunkande attraktion.


Jag tror inte att jag vill ha sex när jag är gammal. Men annars gäller väl ovanstående svar även här.

Så om din partner var med om en olycka och fick skador i ansiktet som ledde till ett permanent förändrat utseende, så skulle det vara skäl nog att göra slut om förändringen påverkade hens utseende tillräckligt negativt?

Jag hoppas verkligen inte att mina frågor tas som jag dumförklarar någon, jag förstår uppriktigt inte hur en partners utseende kan påverka attraktionen er emellan till en sån grad att en stor förändring kan leda till utebliven attraktion och ett uppbrott.

Om det skulle hända mig, om min kille skulle genomgå en sån förändring eller om jag gör det, så hoppas jag verkligen att det inte är en sån sak som gör att vi inte kan fortsätta.
Att ha nåt sånt hängade över sig, skulle skulle kännas fruktansvärt, tror inte heller att jag skulle välja att stanna i ett sånt förhållande.
Vet din partner om att du ser så på hen och ert förhållande?
 
Så om din partner var med om en olycka och fick skador i ansiktet som ledde till ett permanent förändrat utseende, så skulle det vara skäl nog att göra slut om förändringen påverkade hens utseende tillräckligt negativt?

Utseende och attraktionskraft (även fysisk attraktion alltså) är två väldigt skilda saker.
 
Jag tappar attraktion (men inte kärlek) om min partner förändras drastiskt åt "fel" håll. Däremot behöver ju inte högre ålder vara likställt med mindre attraktiv. Om partnern pga allmänt förfall går från attraktiv till oattraktiv kommer nog orsaken till förfallet vara ett större relationsproblem. Det har aldrig hänt mig hittills, så den dagen, den sorgen.

Vad tror du, är det ett väldigt vanligt sätt att känna när det gäller attraktion i en relation?

Jag tror att jag förstår vad du menar, om förfallet/ohälsan är något som personen väljer att inte göra något åt, väljer att inte ta hand om sig själv och sin hälsa då kommer hur det påverkar relationen vara ett större problem än hur hens utseende påverkas, det håller jag med om.
 
Vad tror du, är det ett väldigt vanligt sätt att känna när det gäller attraktion i en relation?

Jag tror att jag förstår vad du menar, om förfallet/ohälsan är något som personen väljer att inte göra något åt, väljer att inte ta hand om sig själv och sin hälsa då kommer hur det påverkar relationen vara ett större problem än hur hens utseende påverkas, det håller jag med om.

Jag har ingen aning, men jag är både väldigt fysisk och väldigt sexuell så för mig är det viktigt. Mina partners är likadana (och som sagt, något som skulle påverka en partner till att bli något så annat än vad hen är idag skulle ställa till mer än vad man ser i spegeln). Några kilo hit och dit eller några rynkor är inte grejen, utan det krävs större förändringar.

Jag har ingen aning om hur jag skulle reagera vid tex en olycka om kroppen vanställs enormt men sinnet består. Låt oss hoppas att vi slipper upptäcka det också.
 
Utseende och attraktionskraft (även fysisk attraktion alltså) är två väldigt skilda saker.

Hmmm, måste erkänna att jag inte hänger med, på vilket vis är det olika för dig?

Tack alla som svarar, den här diskussionen är väldigt intressant, fascinerande hur olika man kan tänka runt det här.

Jag är inte visuell person, till stor del ansiktsblind, känner inte igen människor på en gång om jag träffar dem utanför situationer där jag är van att se dem.
Det kan nog ha en stor del i hur jag ser på attraktion, det och det att jag är demi sexuell, känner inte någon speciell attraktion till människor om det inte finns en djup emotionell relation först.
 
Hmmm, måste erkänna att jag inte hänger med, på vilket vis är det olika för dig?

Utseende är för mig det man ser när man tittar på personen på avstånd eller på bild. Är hen bildskön, vältränad mm?
Fysisk attraktion för mig innebär så många fler faktorer; hur känns huden att ta på, hur luktar hen, hur känns kroppen, hur rör hen sig? De tre första där är mycket viktigare än hur hen placerar sig på en normativ utseendemässig skala. (Även om jag inser en preferens åt det "allmänt snygga" där med :angel:. Dock brukar jag inte se just den delen förrän jag börjar bli kär, men min mamma har påpekat för mig hur jag bara faller för stereotypt snygga människor. Lite lustigt eftersom jag själv känt dem i flera år innan jag blev attraherad och därmed började se dem som snygga.) En glödande hud är så otroligt tändande, och en kropp med "rätt tonus" är nödvändigt för att jag inte ska bli avtänd.
 
Så om din partner var med om en olycka och fick skador i ansiktet som ledde till ett permanent förändrat utseende, så skulle det vara skäl nog att göra slut om förändringen påverkade hens utseende tillräckligt negativt?
Ja, det tror jag, på samma sätt som jag skulle göra slut om han genomgick en sådan personlighetsförändring att personen jag var kär i skulle bli ett minne blott. Jag vill inte leva i ett förhållande utan attraktion eller kärlek.

Jag hoppas verkligen inte att mina frågor tas som jag dumförklarar någon, jag förstår uppriktigt inte hur en partners utseende kan påverka attraktionen er emellan till en sån grad att en stor förändring kan leda till utebliven attraktion och ett uppbrott.
Jag har lika svårt att föreställa mig motsatsen, alltså hur partnerns utseende inte kan ha med attraktion att göra.
Men som jag sa tidigare: För mig är attraktion enbart fysisk, inte ett dugg psykisk, så det blir rätt naturligt att förändrat utseende till det negativa = utebliven attraktion. Med det sagt är naturligtvis personlighet och egenskaper lika viktiga i en relation men de har för mig inget att göra med attraktion.

Vet din partner om att du ser så på hen och ert förhållande?
Jag har ingen partner. Men även om jag haft det hade jag inte sagt något om det - ser inga skäl till varför. Brukar par normalt tala om vilka saker som skulle få dem att ta ut skilsmässa eller göra slut? I sådana fall står jag fast vid sidan av den normen. Om min pojkvän börjat rada upp vilka "krav" han har på mig som person för att inte dumpa mig så hade jag flytt, på samma sätt som jag gjort det om han börjat prata om framtida gudföräldrar till våra framtida barn eller hur han vill göra med vår framtida ekonomi. Att delge partnern dylika former av "tänk om"-(framtids)scenarion eller än värre, "gör såhär och var såhär - annars" är i mina ögon jätteunderligt. Jag planerar inte mina förhållanden på den nivån. (Men fungerar det för andra par är det såklart jättebra, jag vill dock inte ha det så.)

Däremot tror jag såklart på att prata om problemen när man anar att de börjar uppstå.
 
En tanke bara, hur blir det för er som ser att det yttre är en del av attraktionen när den ni är tillsammans med ändrar utseende pga sjukdom, ohälsa och ålder?
Hur tror ni att det kan komma att påverka er relation, ert samliv?
Hur ser ni på relationer på gamla dar, tror ni sex kommer att fortsätta vara en lika stor del av ert samliv som nu i stort sett?
Kommer ni då kunna känna er attraherar av er partner och i så fall varför är det yttre så mycket viktigare nu än då?

Tror absolut att min attraktion till en partner skulle kunna förändras om utseendet ändrades drastiskt. Om min partner t.ex skulle gå upp väldigt mycket i vikt, runt 40-50 kg, tror jag att attraktionen skulle minska. Men det skulle ju antagligen inte påverka mina andra känslor för personen. Sen om attraktionen skulle vara borta helt är det svårt att svara på.

Jag behöver nog ändå till ganska stor del vara psykiskt attraherad av någon. För mig spelar det större roll hur han är fysiskt än hur han fysiskt ser ut. Sånt som kroppshållning, hur han rör sig och framför allt hur han rör vid mig osv.
 
Fast alltså, (sen på bollen, jag vet) jag kan ju först tycka att nån ser helt normal ut bara för att sedan helt plötsligt vara snortänd på personen. Antingen för att han är supertrevlig, jättecharmig eller bara luktar så där gott att man vill lägga sig ner och bli befruktad NYSS liksom. Men då tycker jag ju helt plötsligt att han är attraktiv, även om jag inte tyckte det först. Oftast kan jag i efterhand inte förstå hur jag inte kunde tycka att han var sexigast i världen när jag såg honom först.

Men om jag tittar på personen, känner noll och nada och så stannar det så? Nej, då är det ju omöjligt. Jag kan ju inte falla för någon som jag inte är snortänd på, det funkar bara inte. Däremot har jag ingen mall för hur snubben ska se ut (även om jag har en minst sagt tydlig typ :o), vill jag ligga med honom så vill jag ju, oavsett om han har "fel" hårfärg eller ej.
 
Skulle inte heller kunna hålla fast vid en partner jag varit med länge, men som med åren blev t.ex. överviktig eller bestämde sig för att klyva tungan.
Det där kan jag tycka är lite märkligt. Vill man inte hålla sig i form både för sin egen skull och sin partner ? En kompis tränar mer sen han blev i ett förhållande. Men jag tycker allt som oftast är det så att många degar ner sig när man hamnar i förhållande. Man var i bättre form när man var Singel. Sen ska man träna gå på dieter osv så fort man blir singel. Känns ju lite bakåtvänt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag behöver röra på mig. Jag måste komma ut och få upp blåset och fysiken. Jag är en typisk hemmasittare som älskar att vara hemma, alla...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
4 655
Senast: Red_Chili
·
Skola & Jobb Hej! Jag håller på att leta arbete efter att ha läst klart på universitetet. Ingenjör som inte är renodlat datainriktad, men med väldigt...
Svar
10
· Visningar
571
Kropp & Själ När jag sover hemma har jag, i alla fall senaste halvåret, vaknat med täppt näsa och ofta grusiga ögon också. Jag har funderat på om det...
Svar
13
· Visningar
676
Relationer Jag fick en fråga från min partner här om dagen, som gjorde mig lite bestört... Han frågade vad jag skulle med honom till om det inte är...
2
Svar
31
· Visningar
2 144

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp