Sv: Extremt svårskodd häst och andra problem!
Behåll din hovslagare om du är nöjd med denne, och om denne känner sig okej med att din häst är som den är. Det är VIKTIGT att ha det klart från början, för det blir ERT projekt.
Bomull i öronen måste hästen vänja sig vid, det är inte naturligt från början och därför svarar hästen naturligt genom att försöka få bort dem. Men ja, bomull kan vara bra, det kan underlätta för din häst eftersom den verkar svara så starkt på ljudet. En vän till mig måste ha bomull i öronen på sin häst om den ska stå lugnt i transporten, och jag menar... varför inte?
Han är också ljudkänslig så varför skulle man inte kunna hjälpa dem med vardagen genom att ge dem lite ljuddämpning?
Brems är ett hjälpmedel om det används rätt, och då är det varken styggt eller dumt. Dock kommer en brems fram enbart vid extrema situationer och då som sagt på rätt sätt vilket resulterar i att hästen frigör ett naturligt lugnande medel vilket i dessa fall gör att det sammankopplas med händelsen. Det KAN alltså vara bra, men det är inte mitt första hands val. Däremot föredrar jag brems framför lugnande.
Jag har haft ett par svårskodda hästar, av olika anledningar. Den ena var "ljudskygg" och den andra hade en mycket tråkig historia bakom sig. Den sistnämnDa har aldrig haft problem med hovis sedan hon kom till mig, men vi är en turmatchning och hon visade sig lita helt och fullt på mig sedan dag ett och har inte visat någon tendens till stressbeteende sedan den dagen. Jag hade träffat henne många gånger innan, och det var ingen vacker syn. Vad jag egentligen vill med det är att påvisa hur viktig tryggheten är.
Så till den andre hästen. Han rev mitt stall sönder och samman en dag, bara sådär, när hovis var här. Hade aldrig varit ett problem innan och jag vet inte vad som hade hänt, men på något vis var nu detta ett jättestort moment för honom och då speciellt ljudet.
Så jag fick ta vid från ruta ett.
han fick stå i en miljö där han var trygg, i hagen, i boxen ätandes kvällsmat eller dylikt, medan jag spikade söm genom skor mot ett städ, klirrade med skor jag lagt fram och gick förbi osv. De här grejerna låg framme lite var stans vilket gjorde att när jag gick förbi dem så hamrade jag på skon eller lade dem på varandra, så att det lät men inte allt för högljutt. Det blev alltså en rutin.
Han slutade att reagera på ljudet inom en vecka, svarade redan efter tre dagar. Då gick jag vidare till att vid ryktningen varje dag också slå på skon med hammare eller vad jag nu hade till hands, t ex hovkrats. Ljudet var inget problem längre och att jag slog mot hans hovar var helt accepterat inom en vecka.
Nu var ju detta anpassat efter honom, kanske behöver din häst mer tid, mindre tid eller vad vet jag. Individerna är olika
Det är viktigt att göra dessa saker till en rutin, lika gäller träningen inför rutinen
Rutin och trygghet kommer man långt med. Och hur svårt det än är, så skapa inte en situation innan den är där, vilket är lätt att göra när man har minnen kvar från sist.
