Ett fenomen vid ridning

[TheRedLightning]

Satt nyss och kollade på en video där en rider sin häst och jag har sett det väldigt ofta i andra sammanhang också - att ryttaren sitter och kollar ner på hästen istället för att kolla vart de rider.

Jag har varit med om att en var så inne att kolla hur dennes häst gick att den höll på att krocka med oss övriga.
Mina ridlärare tjatar alltid att vi ska titta dit vi rider.

Varför väljer en del att titta ner på hästen? Är det mest för att se hur den går?
Av det jag kunde se från t ex videon så ser det inte så bekvämt ut för ryttaren att sitta lite framåt hukad med nacken och axlar.

Själv vill jag helst se vart jag rider så jag inte krockar med något, jag sitter t ex inte och kollar ner på motorhuven på bilen för att se hur den går, men vad vet jag det är mina funderingar.

Vad har ni för syn på det hela? Bra? Dåligt? Argument för både för- och nackdelar?

 

[tuaphua]

Satt nyss och kollade på en video där en rider sin häst och jag har sett det väldigt ofta i andra sammanhang också - att ryttaren sitter och kollar ner på hästen istället för att kolla vart de rider.

Jag har varit med om att en var så inne att kolla hur dennes häst gick att den höll på att krocka med oss övriga.
Mina ridlärare tjatar alltid att vi ska titta dit vi rider.

Varför väljer en del att titta ner på hästen? Är det mest för att se hur den går?
Av det jag kunde se från t ex videon så ser det inte så bekvämt ut för ryttaren att sitta lite framåt hukad med nacken och axlar.

Själv vill jag helst se vart jag rider så jag inte krockar med något, jag sitter t ex inte och kollar ner på motorhuven på bilen för att se hur den går, men vad vet jag det är mina funderingar.

Vad har ni för syn på det hela? Bra? Dåligt? Argument för både för- och nackdelar?

Det är många som kollar ner för att se hur hästen går och hur den reagerar på saker.

Det är så klart inte bra för vare sig sits eller balans eller fokus på annat runt omkring.
Men under vissa led i ryttarens utveckling synkar inte känslan riktigt med verkligheten. Dvs de hittar inte riktigt känslan i hur det ska kännas i det här nya steget de tagit i utvecklingen. Då kan man ge dem checkpunkter att kolla på i hur det ser ut uppifrån, om man inte har spegel tex.
Men de måste så klart klara av att göra det utan att tappa sitsen och med bibehållet fokus på omgivning.
Det är inte alltid helt lätt!

När man är i de där nya faserna kan man behöva kika på något. För mig kom en sån fas när jag bodde hos mina tränare och inte hade spegel(ej ridhus ens utan utebana). Då lärde jag mig kika i skuggan. Det kan man se på en del ryttare som rider mycket ute att de gör.
Man får en tillfällig negativ avvikelse då iom att man vrider skallen. Men man kan behöva ta den ibland för att veta var man är öht i formen i övrigt i de där stadierna eller vid detaljjobb.
Sen kan man synka känslan bättre med vetskapen om att det här ser rätt ut och med blick rätt igen få ännu lite bättre.

 

[mumin]

Jag tittar ner när jag rider. Det är inget som jag enligt vad du skriver 'väljer' utan en ovana.
Jag vet att detta påverkar min sits o inverkan negativt men det ä något som jag gör automatiskt.
Jag har många fler ridtimmar ensam än med tränare o det är tjat jag behöver. Det är förbaskat svårt att träna bort något man inte själv tänker på.

 

[TheRedLightning]

Jag tittar ner när jag rider. Det är inget som jag enligt vad du skriver 'väljer' utan en ovana.
Jag vet att detta påverkar min sits o inverkan negativt men det ä något som jag gör automatiskt.
Jag har många fler ridtimmar ensam än med tränare o det är tjat jag behöver. Det är förbaskat svårt att träna bort något man inte själv tänker på.

Jo det sista känner jag allt för väl igen, hade jag kunnat hade jag helst ridit för tränare varje dag bara för att ha någon som tjatar och hjälper en med alla sina "ovanor" en ovana för mig är att jag lutar mig för mycket framåt omedvetet, har börjat bli bättre på det, men det är svårt när man rider själv att inte falla in i dom där ovanorna man har.

 

[Mabuse]

Satt nyss och kollade på en video där en rider sin häst och jag har sett det väldigt ofta i andra sammanhang också - att ryttaren sitter och kollar ner på hästen istället för att kolla vart de rider.

Jag har varit med om att en var så inne att kolla hur dennes häst gick att den höll på att krocka med oss övriga.
Mina ridlärare tjatar alltid att vi ska titta dit vi rider.

Varför väljer en del att titta ner på hästen? Är det mest för att se hur den går?
Av det jag kunde se från t ex videon så ser det inte så bekvämt ut för ryttaren att sitta lite framåt hukad med nacken och axlar.

Själv vill jag helst se vart jag rider så jag inte krockar med något, jag sitter t ex inte och kollar ner på motorhuven på bilen för att se hur den går, men vad vet jag det är mina funderingar.

Vad har ni för syn på det hela? Bra? Dåligt? Argument för både för- och nackdelar?

Det är väl klart att det inte är bra, man ska ju titta rakt fram, man gör det för att man lagt sig till med den ovanan. Jag gör det, titta rakt fram är svårare, för då måste man rida helt på känsla. Tittar jag ner kan jag se hur det är med bogar och ställning, det är lättare. Men man får såklart bättre sits och balans om man tittar dit man ska.

 

[TheRedLightning]

Det är väl klart att det inte är bra, man ska ju titta rakt fram, man gör det för att man lagt sig till med den ovanan. Jag gör det, titta rakt fram är svårare, för då måste man rida helt på känsla. Tittar jag ner kan jag se hur det är med bogar och ställning, det är lättare. Men man får såklart bättre sits och balans om man tittar dit man ska.

Hmm, det enda jag själv kan titta på är halsen så jag inte förböjer osv, har svårt för det där med att se hur bogarna ska va, kanske är det bra att jag inte lagt på mig den ovanan än? Börjar misstänka att det är en väldigt vanlig ovana.

 

[TheRedLightning]

Det är många som kollar ner för att se hur hästen går och hur den reagerar på saker.

Det är så klart inte bra för vare sig sits eller balans eller fokus på annat runt omkring.
Men under vissa led i ryttarens utveckling synkar inte känslan riktigt med verkligheten. Dvs de hittar inte riktigt känslan i hur det ska kännas i det här nya steget de tagit i utvecklingen. Då kan man ge dem checkpunkter att kolla på i hur det ser ut uppifrån, om man inte har spegel tex.
Men de måste så klart klara av att göra det utan att tappa sitsen och med bibehållet fokus på omgivning.
Det är inte alltid helt lätt!

När man är i de där nya faserna kan man behöva kika på något. För mig kom en sån fas när jag bodde hos mina tränare och inte hade spegel(ej ridhus ens utan utebana). Då lärde jag mig kika i skuggan. Det kan man se på en del ryttare som rider mycket ute att de gör.
Man får en tillfällig negativ avvikelse då iom att man vrider skallen. Men man kan behöva ta den ibland för att veta var man är öht i formen i övrigt i de där stadierna eller vid detaljjobb.
Sen kan man synka känslan bättre med vetskapen om att det här ser rätt ut och med blick rätt igen få ännu lite bättre.

Känsla är svårt, det har jag själv problem med. Vet jag kan rida en ridskolehäst på tygeln men det känns ingenting och ridläraren kan även säga att jag har hästen på tygeln, tittar jag ner så ser jag att han går fint. Sen vet jag inte om det är så att man känner mer på större hästar än mindre. Jag känner mer på min egna stora häst om hon t ex går i fel galopp än ridskolans mindre hästar. Kan sånt spela in på känslan också?

 

[Mabuse]

Känsla är svårt, det har jag själv problem med. Vet jag kan rida en ridskolehäst på tygeln men det känns ingenting och ridläraren kan även säga att jag har hästen på tygeln, tittar jag ner så ser jag att han går fint. Sen vet jag inte om det är så att man känner mer på större hästar än mindre. Jag känner mer på min egna stora häst om hon t ex går i fel galopp än ridskolans mindre hästar. Kan sånt spela in på känslan också?

Det känns i handen om hästen går på tygeln, det blir en mjukare kontakt, lite mer sug i handen. Lite som dragläget på en bil, driver man eller tar en förhållning när hästen går på tygeln så känner man att ryggen kommer upp och hästen trampar på mer energiskt bak.

 

[TheRedLightning]

Det känns i handen om hästen går på tygeln, det blir en mjukare kontakt, lite mer sug i handen. Lite som dragläget på en bil, driver man eller tar en förhållning när hästen går på tygeln så känner man att ryggen kommer upp och hästen trampar på mer energiskt bak.

Låter klurigt, får nog jobba vidare för att hitta den känslan själv. Kanske hittar jag den eller så gör jag det inte, återstår att se.

 

[Squie]

Låter klurigt, får nog jobba vidare för att hitta den känslan själv. Kanske hittar jag den eller så gör jag det inte, återstår att se.

Ett tips är att blunda något steg då och då. Känslan kickar in direkt (eftersom du måste använda den).

 

[TheRedLightning]

Ett tips är att blunda något steg då och då. Känslan kickar in direkt (eftersom du måste använda den).

Blunda? Det är ju skitläskigt, det enda jag tänkt på när jag blundar är att det känns som jag kommer ramla av. Kanske kan man göra det under kontrollerade former, men hur?

 

[prallan]

Jag tycker personligen att det är ett "koncentrations-ticks" Kolla många skickliga musiker, de kollar ner, även om gitarren och strängarna sitter där de sitter

 

[lil-sis]

Böjen på nacken/halsen utan känsla är inte på tygeln, så det finns egentligen ingen poäng i att titta hur hästen har huvud och nacke.

 

[Lavinia]

Satt nyss och kollade på en video där en rider sin häst och jag har sett det väldigt ofta i andra sammanhang också - att ryttaren sitter och kollar ner på hästen istället för att kolla vart de rider.

Jag har varit med om att en var så inne att kolla hur dennes häst gick att den höll på att krocka med oss övriga.
Mina ridlärare tjatar alltid att vi ska titta dit vi rider.

Varför väljer en del att titta ner på hästen? Är det mest för att se hur den går?
Av det jag kunde se från t ex videon så ser det inte så bekvämt ut för ryttaren att sitta lite framåt hukad med nacken och axlar.

Själv vill jag helst se vart jag rider så jag inte krockar med något, jag sitter t ex inte och kollar ner på motorhuven på bilen för att se hur den går, men vad vet jag det är mina funderingar.

Vad har ni för syn på det hela? Bra? Dåligt? Argument för både för- och nackdelar?

Hej!

Man ska inte titta ner när man rider, det stör balansen i ryttarens kropp och som du själv märkt, ser man inte var man rider. Att fokusera stenhårt på en sak (gissningsvis hästens nacke i detta fall) är inte heller bra, det låser hjärnan och mn får svårare att känna in hästen och vad den gör. Det blir lite som tunnelseende, man missar allt utanför världen för ögonen fokuserar på bara en sak.

Sen att man tittar på nacken, ja det är det många som gör bl.a. jag. Jag började nog med det på ridskolan i variant med "det är viktigt att hästen går på tygeln" och har man väl börjat är det så sjukt svårt att sluta, det blir som en riktig dålig ovana. Trots att jag vet att det är fel och varför det är fel fortsätter ögonen att titta på min vackra hästs nacke.

Jag kan sluta titta till och från, men skulle behöva någon som tjatade på mig varje dag i veckor för att det verkligen ska sitta. Skitsvårt!

/Lavinia

 

[prallan]

Böjen på nacken/halsen utan känsla är inte på tygeln, så det finns egentligen ingen poäng i att titta hur hästen har huvud och nacke.

Fast jag personligen tittar inte på hur den håller huvudet, utan fixar blicken på en fast punkt Inte vid hoppning då, men om jag ska krumelura el liknande Och jag tror at fler än jag gör liknande och det har inget med huvudets position att göra
Jag måste tänka till för att titta upp och jobbar på det

 

[djezima]

Här är en till som är skyldig till denna ovana!
Har grundlagt den under många timmar utan att märka det, och sedan förstärkt och förvärrat det med ryggproblem som gjorde att jag i flera år har suttit till häst i vilken position som än är minst smärtsam. (Tänk gammal gumma med puckelrygg, nackspärr och träben... )
Nu är ryggproblemen mindre oom än inte borta, och jag har påbörjat ett jättejobb att komma tillbaka till att våga rida i en ändamålsenlig sits. Att våga sträcka på sig ända upp i nacken är det allra läskigaste, kroppen vill inte!

Tror att många tittar ner av ovana, men även att många avviker från korrekt sits av smärtminne som jag. Vi hästmänniskor ignorerar ju gärna skador, men kroppen minns dem!

 

[Jojo]

Jag som mest rider ut har blicken framåt för att se vart jag rider någonstans. Samma vid hoppning. Fokus på nästkommande hinder, planera vägen osv. När jag dressyrar på ridbana så brukar jag av någon outgrundlig anledning fixera blicken några meter framför hästen. Jag tittar alltså ner något, men inte på hästens hals, jag har okej uppsyn över vart jag är på väg och ungefärlig koll på mina medryttare så man inte krockar. Däremot kan jag inte se att jag fäller fram huvudet på bilder som är tagna när jag rider, så det är nog bara mina ögon som söker sig neråt.

Funderar på om det inte hänger med från ridskoletiden när man skulle öva på att hålla avstånd till framförvarande ekipage och samtidigt koncentrera sig på sig själv, och inte kika så mycket på eleven framför?

 

[prallan]

Jag som mest rider ut har blicken framåt för att se vart jag rider någonstans. Samma vid hoppning. Fokus på nästkommande hinder, planera vägen osv. När jag dressyrar på ridbana så brukar jag av någon outgrundlig anledning fixera blicken några meter framför hästen. Jag tittar alltså ner något, men inte på hästens hals, jag har okej uppsyn över vart jag är på väg och ungefärlig koll på mina medryttare så man inte krockar. Däremot kan jag inte se att jag fäller fram huvudet på bilder som är tagna när jag rider, så det är nog bara mina ögon som söker sig neråt.

Funderar på om det inte hänger med från ridskoletiden när man skulle öva på att hålla avstånd till framförvarande ekipage och samtidigt koncentrera sig på sig själv, och inte kika så mycket på eleven framför?

Jamen exakt, jag kan faktiskt inte säga exakt var jag har min blick, men fixerad nedåt någonstans

Jag tycker personligen att det är ett "koncentrations-ticks" Kolla många skickliga musiker, de kollar ner, även om gitarren och strängarna sitter där de sitter

måste lägga till att jag har så pass koll ändå att jag inte är på väg att krocka med någon

 

[Mabuse]

Böjen på nacken/halsen utan känsla är inte på tygeln, så det finns egentligen ingen poäng i att titta hur hästen har huvud och nacke.

Jag tycker det finns en stor poäng, inte för att kolla om hästen går i form (det ser man ju inte uppifrån ändå), utan för att se hur ställd eller böjd hästen är. I sidled, alltså.

 

[prallan]

Jag tycker det finns en stor poäng, inte för att kolla om hästen går i form (det ser man ju inte uppifrån ändå), utan för att se hur ställd eller böjd hästen är. I sidled, alltså.

Rakriktningen!