Sv: era hästar
*kl*
Min första häst stod i ett travstall, jag var rätt liten då, 12-13 år bara (tio år sedan! Vad tiden går fort..)
Han var stor, riktigt stor, fyra år och så snäll och social som en häst kunde bli. Kliade jag honom så kliade han tillbaka och buffade på mig riktigt försiktigt. Rätt ful var han med stora hovar och dom längsta öron jag sett, men jag tyckte såklart han var världens finaste. Dög inte till trav så jag fick honom som min egen ett tag. Undrar fortfarande vad det blev av den hästen..
Min första riktiga alldeles helt egna häst fick jag som nyss fylld 14-åring, var en gubbe i finland som var på dödsranden och skulle göra sig av med travhästarna. Han var inriden och "världens snällaste" enligt ägarna.. Visade sig dock långt senare att han nog hade problem med synen och dessutom var han inne i en riktig trotsperiod. Blev många sparkar och bett. Attackerade i hagen som jag aldrig varken före eller efter har sett en häst göra. Blev ohållbart tillslut när stallägaren hotade att skjuta honom i huvudet, vid det laget var jag den enda han accepterade (mer eller mindre). Och hur mycket kunskap har man som fjortonåring? Som jag önskar att jag kunde börjat om nu istället.. Direkt man kom upp på ryggen så var han gudasnäll, gjorde absolut ingenting alls.
Som tur blev han inte slaktad iallafall utan hamnade i finland, vad jag vet så är han fortfarande knepig
men det har blivit häst av honom också på ålderns höst
(inga kommentarer om ridningen..)
Mitt livs kärlek, den första jag köpt som vuxen hittade jag i finland på annons, tyckte han var snygg på bilden med en härlig utstrålning. Hade jag inte tagit honom så hade det blivit slakt. Väldigt billig var han, och halt också. Nu mår han väldigt bra och är en mycket social och tillmötesgående häst, även om han fortfarande är tydlig med saker han INTE gillar. Och rädd för knäckebröd..
Här är han:
Den andra jag har nu var också en "slakthäst". Slakttransporten var redan beställd. Hon är 18 år gammal och ingen hade velat köpa.. Alldeles för pigg för tanterna och för gammal för alla andra. Men vi kikade iallafall och hämtade hem henne en vecka senare. Visst är hon rejält pigg och glad, men gudasnäll att hantera och rida. Här tar sig sambon (nybörjare) en tur: