Ensamträning - kan det vara omöjligt vara ensam?

Du får förstås tycka det men orsaken till ångesten är ju att hunden är satt i en situation den inte gillar och inte vet hur den ska ta sig ur. Lär den sig att om den lugnar ner sig så löser det situationen dvs människan kommer tillbaka så brukar den typen av blockeringar släppa eftersom man gett hunden ett verktyg för att lösa problemet. Därför det är så extremt viktigt med att man i början kommer in direkt när hunden lugnat sig så att det inte leder till uppgivenhet istället. Om skällande löser problemet så ökar bara den typen av beteende istället. Sen får man alltid vara extremt försiktig med den typen av hundar att de senare inte lämnas för länge när man arbetar med att utöka ensamhetestiden.
Om hunden inte lugnar sig.
Hade en Hamilton som började få ångest när en av våra andra hundar lämnade flocken. Den hunden bet hål i Gunnebostaket, gjorde stort hål i dörr och sprängde fönster för att komma ut och hitta den andra hunden, alla hundar lugnar sig även om du skulle vänta 48h så händer det inte.
 
Om hunden inte lugnar sig.
Hade en Hamilton som började få ångest när en av våra andra hundar lämnade flocken. Den hunden bet hål i Gunnebostaket, gjorde stort hål i dörr och sprängde fönster för att komma ut och hitta den andra hunden, alla hundar lugnar sig även om du skulle vänta 48h så händer det inte.
Självklart lugnade den sig inte, att vara hysterisk gjorde ju uppenbarligen så att den fick komma ut. Har det väl gått så långt är det dock extremt svårt att få en beteendeförändring. De allra flesta lugnar sig förr eller senare, förutsatt att det inte ger en positiv effekt att vara hysterisk. Men det är klart att det finns individer som blir så stressade att de riskerar att skada sig själva innan de kommer så långt. Är de så bundna till en annan hund känns det ju dock som att man borde försöka så gott det går, vad gör man annars om den andra hunden dör tex? Oftast så lugnar de sig då efter ett tag men då om något finns risk för att de blir riktigt deprimerade.
 
Senast ändrad:
Usch så jobbigt.

Problemet är att ingen av oss har träffat hunden så vi vet inte om det är ångest eller nåt inlärt beteende. Vissa hundar slutar då man säger åt dem och andra blir hysteriska.

Jag hade provat annan hundcoach och kanske någon form av lugnande preparat. Att vänta ut hunden Innan en vet om det är frågan om ångest eller annat hade jag absolut aldrig gjort.
 
Hon är ju "bara" 16 månader och alltså inte en mogen, vuxen hund ännu. Det är klart att det är värt det att fortsätta träna tänker jag! :) Många hundar landar inte i sig själva förrän de är runt tre-fyra år så jag tycker att det känns tidigt att ge upp. Jag har inte själv haft någon hund med svår separationsångest, men har ni provat med en riktig koja? Alltså ett avskilt hundhus/grotta/whatever i huset?

Jag skulle på allvar se hur hon reagerar i bil också. Man vet aldrig.

Men det där med att lämna och "vänta ut" tror jag personligen verkligen inte på. Jag tror att det bygger ångest.
Varför skulle hundens grundpersonlighet förändras så pass mycket? Det tror jag faktiskt inte på,alla mina har kunnat vara ensamma från 8 veckor tror den tryggheten är medfödd. Vissa hundar kan bara inte vara själva oavsett ålder. Tycket dina tips om koja är bra men samtidigt känner jag att varför tvinga en hund till något som ger den så mycket ångest,jag hade inte lämnar en sån här hund själv annat än i bilen.
 
Jag hade en hund med grav separationsångest. Hon ylade när jag slängde soporna i sopnedkastet, 4 meter från lägenhetsdörren.
Jag tog henne som omplacering, hon var omöjlig att lämna fram tills jag träffade min partner. Innan kretsade hennes liv totalt kring mig, när partner dök upp var det som att det där ”duärsolenimittliv” släppte lite och när hon fick två personer att fokusera på. Hon gick att lämna efter det.

Nuvarande hane åt upp saker när han blev själv, han behöver ett litet utrymme att ha koll på, så är han nöjd. Tiken är tvärt om, hon vill ha stort.
 
Självklart lugnade den sig inte, att vara hysterisk gjorde ju uppenbarligen så att den fick komma ut. Har det väl gått så långt är det dock extremt svårt att få en beteendeförändring. De allra flesta lugnar sig förr eller senare, förutsatt att det inte ger en positiv effekt att vara hysterisk. Men det är klart att det finns individer som blir så stressade att de riskerar att skada sig själva innan de kommer så långt. Är de så bundna till en annan hund känns det ju dock som att man borde försöka så gott det går, vad gör man annars om den andra hunden dör tex? Oftast så lugnar de sig då efter ett tag men då om något finns risk för att de blir riktigt deprimerade.
Nej en hund med separationsångest lugnar sig inte. Man måste skilja på ångest och en hund som vill få sin vilja igenom. Jag har haft en hund med separationsångest. Det var totalpanik när man försökte lämna inomhus, jag vet varför han fick det och vi jobbade mycket med problemet. Tack och lov var han nöjd i bilen och relativt tillfreds i hundgården. Han gick även att lämna i bur på tävlingar. Men inomhus blev han hysterisk.
@Havanais din hund låter inte riktigt lika illa som vår var. Något som fungerade för oss efter ett par år var att lämna någon annan väg, vi kunde gå ut källarvägen eftersom han hade lärt sig att det var okej om vi gick ner i källaren. Men ytterdörren triggade igång ångesten.
 
Jag lider med dig, har också en hund som inte kan lämnas hemma, hon är 14 mån och jag bor i lägenhet samt är ensamstående. Med andra ord börjar jag känna mig rätt låst. Tackolov kan hon utan problem vara ensam i bilen, så det är min räddning.
Jag upplever dock inte att min hund har samma stress och ångest som din. Jag upplever mer att hon blir "sur" för att hon inte får följa alltid. Hon kan nämligen själv välja att gå och lägga sig i andra rum, samt välja att inte följa med mig när jag går iväg. När hon väljer själv är hon också tyst, men om jag väljer att hon ska stanna är det ett jävla liv. Pga mina grannars oförståelse har jag inte kunnat träna henne i den utsträckning som behövts. Jag börjar känna att jag måste köpa ett eget hus bara för att kunna ensamträna min hund... :cautious:

Jag har också gjort allt som du beskriver. Avgränsat, gett godsaker, tränat i samråd med hundpsykolog, arbetat henne trött innan, jada-jada-jada. Min hund är tyst så länge hon får tillräckligt gott ben eller godis, det har gjort att jag kan gå till tvättstugan och liknande utan att grannarna får vaninnesutbrott. Men tar godsakerna slut börjar hon skälla igen. Hon är helt lugn då jag kommer tillbaka så jag är rätt så övertygad om att det inte är annat än att hon helt enkelt är missnöjd.

Jag upplever i perioder att det går framåt. Tex i våras kunde jag lämna henne på jobbet ibland och hon låg och sov i soffan då jag kom tillbaka. Jag går ibland nåt ärende hemifrån och är borta 10-15 min och ibland är hon tyst och ibland skäller hon då jag kommer tillbaka, men jag kan aldrig lämna henne desto mer pga att jag är rädd för att grannarna ska se till att jag blir vräkt. På jobbet är jag ensam så där har jag provat att vänta ut henne, det kan vara allt från skällande i en halvtimme i sträck till att hon är tyst periodvis. Ibland om jag är ute kortare stunder, typ 3 min, kan hon vara helt tyst. Men det är så varierande att jag inte vågar lämna henne hemma av hänsyn till grannarna :(
 
Jag blir så ledsen och förbannad å hundens vägnar att folk på allvar tycker att hunden ska få ha ångest och man ska bara skita i den. Om det nu är ångest hunden har.

Jag har haft en hund med separationsångest. Han kunde vara ensam i bilen men inte hemma, hjälpte inte med hundsällskap heller. Han hade separationsångest från mig, han kunde inte vara hemma med andra människor heller om inte jag var där, i bilen kände han ändå att han var med.

Har ni testat att inte stänga av hemmet? Att låta hunden ha tillgång till hela hemmet så som det är när ni är hemma? För min hund var det ännu värre med begränsad yta än tillgång till hela hemmet.

Jag skulle lägga träningen på is och inte låta hunden vara själv alls under en ganska lång period och sen kanske försiktigt börja igen.

Känner igen det där med att godis och liknande blir förknippat med ensamheten. Min hund slutade också att ta ben och sånt som jag försökt använda i träningen.
 
Kan tillägga att under sommaren var jag bortrest och var då mkt hos en kompis med en äldre mkt stabil hund. Tillsammans med den hunden gick det att lämna, hon skällde lite när vi gick men sen var det tyst. Tillsammans med min pojkväns hund däremot var det ingen skillnad alls. Så min tolkning är att om hon var tillsammans med en annan hund hon verkligen uppskattade, och som inte heller brydde sig om att vi gick ut, så var det ok även om hon såklart tjurade lite när matte försvann.

Om din hund inte är så van vid bilen kan det ju bli svårt, men jag skulle nog ändå prova med hundbur som är övertäckt. Ni får väl helt enkelt okynnesåka med henne i bilen för att vänja henne även om ni inte har nåt ärende?
Jag vande min vid bur när hon var valp, i början lite protester men det gav med isg efter nån vecka. Hon fick alltid nåt gott i buren när vi åkte bil så med tiden förknippade hon buren med roligheter. Jag fick dock ha en övertäckt och det lugnade henne, efterhand började jag lämna henne i bilen och det gick ganska snabbt framåt. Nu är hon i bilen ett par timmar utan problem. Ibland protesterar hon ändå men det är precis när jag går iväg och om hon kan se mig, tex på ridbanan med hästen. Stänger jag luckan är hon tyst, så jag kopplar det inte desto mer till ensamhetsångest utan mest att hon vill vara med...
 
Hur gör du innan du ensamhetstränar? Väldigt många förespråkar att hunden ska vara aktiverad och trött innan lämning och det går emot precis allt man kan läsa sig till om inlärning. Ingen kan lära sig något när hen är trött. Jag skulle inte heller skärma av utan låta hunden vara där hon vill. Sätt upp en kamera som filmar henne. Finns enkla som går igång av rörelse för någon hundring. Då kan du se vad hon faktiskt gör. Om hon är stressad eller bara kollar om du kommer igen om hon låter. Nu låter det ju som stress och ångest när ni lämnar men genom att filma henne när hon frivilligt ligger i annat rum än där ni är kan förhoppningsvis hjälpa er att hitta vad som fungerar för henne och vad som förändras när ni går. Endel hundar klarar inte det där med avsked men har egentligen inga problem med att vara ensamma. Att då ha en rutin där man ger godis eller annat förstärker ångesten istället för att minska den. Att bara gå ut och in utan att varken säga eller göra något kan då vara en väg. Jag har en omplacering som enligt uppgift inte skulle varit ensamhetstränad alls. Då sju månader. Efter två månaders "landning" började vi sakta sakta att träna. Det gick skit. Han hade fullkomlig panik och jag fick senare veta att tidigare ägare hade misslyckats totalt med ensamhetsträningen. För honom var det viktigt att kunna se att jag gick. De hade barrikaderat dörrar och fönster så att han inte kunde se utan hade ett minimalt utrymme att vara på. Det fungerar inte för honom. Han vill kunna se att jag inte gjorde något roligt utan honom utan att jag satte mig i bilen och åkte iväg. Han står alltså och kollar ut genom fönstret och så snart jag har åkt iväg går han och lägger sig i min säng och sover tills han hör bilen, då står han i fönstret igen och det oavsett hur lång tid jag är iväg. Han blir fortfarande ledsen om han är ute i trädgården med sambon och ser när jag går iväg för att hämta hästarna och det stärker min tanke om att han mest är rädd för att inte få vara med på roliga saker (numera vill säga, i början var det tydlig ångest för att bli lämnad). Är han inne och jag säger att jag ska hämta hästarna så bryr han sig inte alls utan går och lägger sig för då vet han att han inte kan vara med.

Så, mina tips är.
Lämna inte en trött hund. Kissad javisst, men inte trött.
Gör ingen grej av det utan gå bara ut. Att hon lär sig att du kommer tillbaka strax är av största vikt och det utan ångestpåslag för vid sådana panikkänslor kan ingen lära sig något.
Filma och se vad hon gör när hon är i annat rum, vilka behov hon har av att ha koll. Tittar hon ut genom fönster då och då så se till att hon kan göra det även när ni är iväg. Har hon ett favoritställe eller flera? Se till att hon kan röra sig emellan dem. Analysera henne helt enkelt.
Det viktiga är att du arbetar fram en strategi som du tror på. Så att du inte har ångestkänslor när du lämnar. Hundar läser oss som en öppen bok och är du osäker på om det ska gå så finns det inte en chans att det kommer gå. Lugn och metodisk. När du har arbetat fram en plan med hjälp av hur hon beter sig när hon är ensam i ett annat rum (får gärna ta några månader så att hon hinner släppa det här obehaget av att bli lämnad) så kör du på det. Kör på det i minst två månader innan du utvärderar. Om du hela tiden ändrar strategi så blir det helt snurrigt för er båda två.
 
Jag lider med dig, har också en hund som inte kan lämnas hemma, hon är 14 mån och jag bor i lägenhet samt är ensamstående. Med andra ord börjar jag känna mig rätt låst. Tackolov kan hon utan problem vara ensam i bilen, så det är min räddning.
Jag upplever dock inte att min hund har samma stress och ångest som din. Jag upplever mer att hon blir "sur" för att hon inte får följa alltid. Hon kan nämligen själv välja att gå och lägga sig i andra rum, samt välja att inte följa med mig när jag går iväg. När hon väljer själv är hon också tyst, men om jag väljer att hon ska stanna är det ett jävla liv. Pga mina grannars oförståelse har jag inte kunnat träna henne i den utsträckning som behövts. Jag börjar känna att jag måste köpa ett eget hus bara för att kunna ensamträna min hund... :cautious:

Här är det som jag tycker är svårt att förstå: hur vet jag att min hund har "stress och ångest"? Och inte "bara" blir sur? Hundtränaren jag hade ansåg inte att hon hade panik eller något i den stilen. hon ansåg att hunden protesterade. Vår hund kan, precis som din, välja att stanna kvar i ett rum när vi lämnar det, eller gå in i ett eget rum för att vila sig eller gnaga på nåt. Hon är ingen "skugga" som jag vet att hundar kan vara. Hon var det när hon var yngre, men inte nu längre.
Å andra sidan: vare sig det är stress eller ångest eller "surhet" eller protest - så är det lik förbaskat ett problem. Tack för din hjälp!
 
Jag blir så ledsen och förbannad å hundens vägnar att folk på allvar tycker att hunden ska få ha ångest och man ska bara skita i den. Om det nu är ångest hunden har.
Ja, är det det? Hundcoachen sade att det inte var ångest utan protester.

Jag har haft en hund med separationsångest. Han kunde vara ensam i bilen men inte hemma, hjälpte inte med hundsällskap heller. Han hade separationsångest från mig, han kunde inte vara hemma med andra människor heller om inte jag var där, i bilen kände han ändå att han var med.

Vår hund kan vara ensam med vänner och grannar, utan oss. Men vill inte vara utan människor.

Har ni testat att inte stänga av hemmet? Att låta hunden ha tillgång till hela hemmet så som det är när ni är hemma? För min hund var det ännu värre med begränsad yta än tillgång till hela hemmet.

Jag skulle lägga träningen på is och inte låta hunden vara själv alls under en ganska lång period och sen kanske försiktigt börja igen.
Vi har lagt träningen på is över sommaren, nästan tre månader. Vi har också testat att låta henne ha tillgång till hela nedervåningen (övervåningen är hon sällan intresserad av).
 
Vi har lagt träningen på is över sommaren, nästan tre månader. Vi har också testat att låta henne ha tillgång till hela nedervåningen (övervåningen är hon sällan intresserad av).
Nu kom mina svar på fel ställe... Ville också svara:

Ja, är det ångest? Hundcoachen sade att det inte var ångest utan protester.
och:
Vår hund kan vara ensam med vänner och grannar, utan oss. Men vill inte vara utan människor.
 
Här är det som jag tycker är svårt att förstå: hur vet jag att min hund har "stress och ångest"? Och inte "bara" blir sur? Hundtränaren jag hade ansåg inte att hon hade panik eller något i den stilen. hon ansåg att hunden protesterade. Vår hund kan, precis som din, välja att stanna kvar i ett rum när vi lämnar det, eller gå in i ett eget rum för att vila sig eller gnaga på nåt. Hon är ingen "skugga" som jag vet att hundar kan vara. Hon var det när hon var yngre, men inte nu längre.
Å andra sidan: vare sig det är stress eller ångest eller "surhet" eller protest - så är det lik förbaskat ett problem. Tack för din hjälp!
 
Hur gör du innan du ensamhetstränar? Väldigt många förespråkar att hunden ska vara aktiverad och trött innan lämning och det går emot precis allt man kan läsa sig till om inlärning. Ingen kan lära sig något när hen är trött. Jag skulle inte heller skärma av utan låta hunden vara där hon vill. Sätt upp en kamera som filmar henne. Finns enkla som går igång av rörelse för någon hundring. Då kan du se vad hon faktiskt gör. Om hon är stressad eller bara kollar om du kommer igen om hon låter. Nu låter det ju som stress och ångest när ni lämnar men genom att filma henne när hon frivilligt ligger i annat rum än där ni är kan förhoppningsvis hjälpa er att hitta vad som fungerar för henne och vad som förändras när ni går. Endel hundar klarar inte det där med avsked men har egentligen inga problem med att vara ensamma. Att då ha en rutin där man ger godis eller annat förstärker ångesten istället för att minska den. Att bara gå ut och in utan att varken säga eller göra något kan då vara en väg. Jag har en omplacering som enligt uppgift inte skulle varit ensamhetstränad alls. Då sju månader. Efter två månaders "landning" började vi sakta sakta att träna. Det gick skit. Han hade fullkomlig panik och jag fick senare veta att tidigare ägare hade misslyckats totalt med ensamhetsträningen. För honom var det viktigt att kunna se att jag gick. De hade barrikaderat dörrar och fönster så att han inte kunde se utan hade ett minimalt utrymme att vara på. Det fungerar inte för honom. Han vill kunna se att jag inte gjorde något roligt utan honom utan att jag satte mig i bilen och åkte iväg. Han står alltså och kollar ut genom fönstret och så snart jag har åkt iväg går han och lägger sig i min säng och sover tills han hör bilen, då står han i fönstret igen och det oavsett hur lång tid jag är iväg. Han blir fortfarande ledsen om han är ute i trädgården med sambon och ser när jag går iväg för att hämta hästarna och det stärker min tanke om att han mest är rädd för att inte få vara med på roliga saker (numera vill säga, i början var det tydlig ångest för att bli lämnad). Är han inne och jag säger att jag ska hämta hästarna så bryr han sig inte alls utan går och lägger sig för då vet han att han inte kan vara med.

Så, mina tips är.
Lämna inte en trött hund. Kissad javisst, men inte trött.
Gör ingen grej av det utan gå bara ut. Att hon lär sig att du kommer tillbaka strax är av största vikt och det utan ångestpåslag för vid sådana panikkänslor kan ingen lära sig något.
Filma och se vad hon gör när hon är i annat rum, vilka behov hon har av att ha koll. Tittar hon ut genom fönster då och då så se till att hon kan göra det även när ni är iväg. Har hon ett favoritställe eller flera? Se till att hon kan röra sig emellan dem. Analysera henne helt enkelt.
Det viktiga är att du arbetar fram en strategi som du tror på. Så att du inte har ångestkänslor när du lämnar. Hundar läser oss som en öppen bok och är du osäker på om det ska gå så finns det inte en chans att det kommer gå. Lugn och metodisk. När du har arbetat fram en plan med hjälp av hur hon beter sig när hon är ensam i ett annat rum (får gärna ta några månader så att hon hinner släppa det här obehaget av att bli lämnad) så kör du på det. Kör på det i minst två månader innan du utvärderar. Om du hela tiden ändrar strategi så blir det helt snurrigt för er båda två.
Det här är intressant, för jag har ju läst och hört överallt att hunden ska vara trött fysiskt och psykiskt - så att hon bara somnar. Jag slutade med den grejen före sommaren. Eftersom jag upplevde nästan som djurplågeri att stimulera en hund så till den milda grad när man vet att hunden har små utsikter att kunna slappna av och sova som hon behöver. Det kändes skittaskigt och fel väg att gå, så jag är med dig där. Ville bara skriva i mitt första inlägg att ja, jag har aktiverat - jag vet att de flesta vill att man göra det. Men nu slutat.

Jag gör ingen grej av det när jag går ut, ingen i familjen gör det. Vi har gjort som du föreslår - hon kan vistas i de rum hon har favortiplatser i - och det går bra till en tidsperiod av fem - sju minuter. Det är så svårt att beskriva i en sån här tråd, för allting är ju inte exakt likadant och hunden beter sig inte exakt på samma sätt hela tiden.
Jag har inte ångestkänslor när jag lämnar. Jag är inte så hårt knuten till henne; hon är hela familjens hund även om man märker att hon tycker att min man och jag är huvudpersonerna.
 
Varför skulle hundens grundpersonlighet förändras så pass mycket? Det tror jag faktiskt inte på,alla mina har kunnat vara ensamma från 8 veckor tror den tryggheten är medfödd. Vissa hundar kan bara inte vara själva oavsett ålder. Tycket dina tips om koja är bra men samtidigt känner jag att varför tvinga en hund till något som ger den så mycket ångest,jag hade inte lämnar en sån här hund själv annat än i bilen.
Jag tror också hon är född så här. Hon var väldigt ängslig när vi hämtade henne hos uppfödaren och uppfödaren sade att hon, hunden, var väldigt bunden till henne själv, på ett annat sätt än de andra i kullen. Så det förde hunden med sig, även om hon nu verkar tycka att det räcker med en människa hon i alla fall känner hyfsat, som grannar och kompisar. Det måste inte vara vi. Men ensamhet klarar hon inte. Det är tråkigt att tänka att det är en grundpersonlighet, det gör mig inte så hoppfull inför framtiden.
 

Liknande trådar

Hundträning Hej! Här kommer ännu en tråd om ensamhetsträning :angel: Har en snart 6 månader gammal valp av vallhundsras som jag ensamhetstränar för...
Svar
14
· Visningar
3 415
Övr. Hund Vi har en ettårig dvärgschnauzerkille Frippe som på många sätt känns som världens enklaste hund. Lugn och trygg och lagom social med nya...
Svar
19
· Visningar
3 524
Övr. Hund Okej, hur många hundar som faktiskt vill vara ensamma kan säkert diskuteras. Men till saken. Vi har kört samma rutiner med Sigge i...
Svar
7
· Visningar
1 674
Senast: paradiset
·
S
Övr. Hund Kan dra lite kort hur situationen ser ut... Jag har en valp, sex månader gammal, köpte honom för snart två månader sedan. Han blev...
Svar
5
· Visningar
1 470
Senast: Melli
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp