Jag har en hund som kan vara orolig hemma, men inte har ångest. Vi har provat det mesta, men det som har fungerat bäst, och är vår slutgiltiga lösning är faktiskt antiskällhalsband.
Hon stressar nämligen upp sig själv med sitt skällande och eftersom ingen är hemma så finns det ju ingen som bryter. Hon kan börja skälla massor när vi är hemma med, och fortsätta och fortsätta om inte vi bryter. Hon verkar själv ha greppat detta, för när jag hämtar antiskällhalsbandet så kommer hon nämligen springandes, sätter upp frambenen på mig och BER om att få ha det på sig
Sedan springer hon nöjt upp på övervåningen och lägger sig och sover i sängen. Så det halsbandet hjälper henne nog att slappna av en hel del. Innan halsbandet så stod hon vid dörren, eller vandrade även när hon var tyst, hon kom aldrig ner i energi liksom. Skillnaden är helt enorm! Nu är hon lugn och trygg när hon är ensam hemma. Vi kan lämna henne ensam utan halsbandet nu, men om något triggar igång hennes skällande så kan hon inte sluta själv så har man otur så triggas hon av något ljud utanför efter nån timme eller 2 och då är ju skällandet igång...
Jag vill dock verkligen poängtera att detta är ABSOLUT INTE en lösning till en hund med ångest!!!(!!!!!!). Sannolikheten att det bara ökar på hundens ångest är nog extremt nära 100%.
Vi gjorde så att hon fick ha halsbandet även när vi var hemma i början, för att hon skulle lära sig vad det innebar. Jag tror inte att man ska sätta på det första gången och sedan lämna hunden ensam. Skäller aldrig hunden när man är hemma så blir det väl knepigt men...
Jag själv gillar inte alls idén om antiskällhalsband och det tog flera år innan jag faktiskt tog tag i att köpa ett. Halsbandet var vår sista lösning, vår "det här eller avlivning/omplacering" grejj. Och jag tycker verkligen att man bör ha provat allt annat innan.