Men när jag säger till djuren att de ska "prata med sin husse" om de vill ha något som ligger på hans ansvar eller när han säger så fast om mig är det praktiskt. Det känns personligt. Tycker jag.Nej för fan, det skulle jag ALDRIG säga. Jag vet bara inte när jag skulle behöva kalla mig själv för nåt när jag pratar med min hund.
Jag ber hunden komma hit helt enkelt. Eller när pratar man om sig själv i tredje person? Kom till matte?! Jag tycker det känns lite fånigt, lite babyspråk på nåt sätt.