Jag skulle vilja starta en glad tråd bara för saken skull.
Åren innan jag fick Viktor var jag (som några av er här inne kanske minns) mer död än levande, gjorde flera självmordsförsök, var i princip dömd att leva på behandlingshem till och från resten av livet (jag är diagnostiserad med två personlighetsstörningar). Vikke trotsade preventivmedel och kom till i en anorektisk kropp och idag är han mitt allt.
Det lustiga är att jag verkligen känner mig som en BRA mamma också. Inte bara en Ok mamma, jag känner mig verkligen bra. Viktor är harmonisk, stark och modig och trots att jag har långt kvar till mitt mål, att försörja i stället för att försörjas av samhället, är jag ändå nöjd. Jag har kommit långt med tanke på mina förutsättningar.
Jag älskar min busiga ettåring så mycket att det gör ont. För två år sedan trodde jag att jag skulle fira alla mina kommande födelsedagar som död, men nu ska jag fira alla mina kommande födelsedagar som mamma .
Åren innan jag fick Viktor var jag (som några av er här inne kanske minns) mer död än levande, gjorde flera självmordsförsök, var i princip dömd att leva på behandlingshem till och från resten av livet (jag är diagnostiserad med två personlighetsstörningar). Vikke trotsade preventivmedel och kom till i en anorektisk kropp och idag är han mitt allt.
Det lustiga är att jag verkligen känner mig som en BRA mamma också. Inte bara en Ok mamma, jag känner mig verkligen bra. Viktor är harmonisk, stark och modig och trots att jag har långt kvar till mitt mål, att försörja i stället för att försörjas av samhället, är jag ändå nöjd. Jag har kommit långt med tanke på mina förutsättningar.
Jag älskar min busiga ettåring så mycket att det gör ont. För två år sedan trodde jag att jag skulle fira alla mina kommande födelsedagar som död, men nu ska jag fira alla mina kommande födelsedagar som mamma .